Budgetpropositionen: Smulor efter Matlandet

Satsningen på Sverige – det nya matlandet läggs ned och i väntan på att regeringen lägger fram en livsmedelsstrategi är det inte mycket matnyttigt för landets livsmedelsproducenter i regeringens budgetförslag.

I budgetpropositionen konstateras det visserligen att  ”Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största tillverkningsindustri sett till antalet sysselsatta[…]det är en sektor med stor geografisk spridning och därmed viktig för att det ska finnas jobb i hela landet[…] Fler företag ska kunna exportera.”

Det är bra att regeringens ser potentialen inom svensk livsmedelsindustri, men tyvärr tycks inte politiken utformas efter det.

Den förra regeringens Matlandetsatsning får i stort sett en positiv utvärdering i budgeten. Antalet livsmedelsföretag har vuxit, exportutvecklingen är mycket positiv, antal lands- och anläggningsgodkännande har ökat kraftigt, antalet godkännanden av slakterier har fördubblats efter att avgiften sänkts osv. Trots det slaktas Matlandet. Och anslaget ”Konkurrenskraftig livsmedelssektor” går ned från 84 miljoner till 15 miljoner årligen under hela mandatperioden.

Arbetet med livsmedelsstrategin ska starta under 2015 och ska omfatta hela värdekedjan. ”Ett viktigt inslag är[…] utveckling av varumärken som har svensk livsmedelsproduktion som råvara.” Vad regeringen avser med den kryptiska formuleringen återstår att se.  Matlandetsatsningen hade sina brister och antalet kronor i budgeten är ingen perfekt mätare på politikens prioriteringar, men klart är att det dröjer en bit in på mandatperioden, innan vi återigen har en politik med särskilt fokus på vår bransch.

Nu berörs kanske livsmedelsföretagens medlemmar ändå mest av de förändringar som görs i andra delar av budgeten. Att momsen på restaurang- och konditoritjänster inte höjs är positivt, däremot slår höjningen av arbetsgivaravgiften extra hårt mot livsmedelsindustrin då livsmedelsindustrin anställer högst andel unga i hela industrin.