Handelspolitik och exportfrämjande

Handelspolitik och exportfrämjande två viktiga näringspolitiska områden för Livsmedelsföretagen. Vi anser att en fortsatt liberalisering av den internationella handeln och en ordentlig reformering av EU:s jordbrukspolitik vore gynnsam för livsmedelsindustrin i Sverige. Vi verkar också för fler och växande livsmedelsföretag på export.

Livsmedelsföretagen vill bland annat att:

  • Norges skadliga skyddstullar slopas
  • Satsningen på att främja svensk matexport lever vidare
  • EU:s jordbrukspolitik reformeras i grunden
  • EU:s omoderna och skadliga sockerkvoter slopas
  • Det blir tillåtet med snusexport till övriga EU

Slopa Norges skadliga skyddstullar

Norge är Sveriges näst viktigaste exportmarknad. Exportpotentialen till Norge är avsevärd men tullmurarna är bland de högsta i världen.

Livsmedelsföretagen verkar för att EU ska prioritera nya handelsförhandlingar med Norge i syfte att öka tillträdet till den norska marknaden. Gränshandelns utveckling visar att svensk mat är eftertraktad i Norge. På lång sikt förordar vi en ömsesidig frihandel mellan EU och Norge.

Även om Norge på kort sikt är den marknad där tillväxtpotentialen är störst på kort sikt kan ökad frihandel, exempelvis med tillväxtmarknaderna i Asien och Sydamerika, ge betydande utväxling på lite längre sikt. För svensk livsmedelsindustri är det viktigt att EU prioriterar högförädlade livsmedel i såväl multilaterala som regionala och bilaterala tullförhandlingar.

Viktigt främja export av svensk mat

Exportfrämjandet Food From Sweden, där Livsmedelsföretagen ingår, syftar till att utifrån genomföra strategiska aktiviteter utifrån livsmedelsproducenternas behov. Dessa aktiviteter är nu samlade under en gemensam slogan: Try Swedish!

Årets livsmedelsexportör

Sedan ett antal år delar Food from Sweden ut priset Årets livsmedelsexportör. Här är de senaste årens pristagare:

2014 Pågen
2013 Nyåkers Pepparkakor
2012 Åbro Bryggeri
2011 Aromatic
2010 Oatly
2009 Kopparbergs Bryggeri

Reformera EU:s jordbrukspolitik i grunden

Den gemensamma jordbrukspolitiken har  genomgått ett antal gradvisa reformer över åren. Dessa reformer har mest inriktats på att lösa inneboende problem, som stora överskott, handelsavtal och livsmedelssäkerhetskriser. Dessa reformer har gagnat såväl EU som omvärlden. EU-marknaden har till följd av yttre tryck blivit en öppnare marknad.

Kommissionens förslag om ”förgröning” och utjämning av direktstödet berör i hög grad förutsättningarna för verksamheten inom jordbruket och den jordbruksnära livsmedelsindustrin

Vi anser att förslagen inte kan tillämpas generellt inom hela EU, eftersom jordbruket har olika naturliga förutsättningar i olika delar av EU. För svensk del skulle förslagen innebära en risk för minskande produktionsvolymer i jordbruket som i sin tur skulle förstärka den nedåtgående trenden inom animalie- och vegetabilieproduktionen och därmed skulle också råvarubasen för delar av livsmedelsindustrin påverkas negativt. På sikt riskeras jobb och konkurrenskraft i värdekedjan för livsmedel.

Vi anser därför att det är viktigt att den svenska tillämpningen av förslagen utformas på ett sådant sätt att förgröning och utjämning av direktstöd leder till en positiv utvecklingsspiral med ökad konkurrenskraft och ett mer aktivt brukande, i stället för sin motsats. Detta är också av största vikt för att infria regeringens mål om fördubblad livsmedelsexport och ökad sysselsättning inom livsmedelskedjan.

Reformera EU:s omoderna sockerkvoter

EU:s sockerreglering gäller fram till den 30 september 2015. Utvärderingen av sockerreformen visar att EU:s sockersektor nu är mer konkurrenskraftig genom sänkta priser och ökad produktivitet. Det finns dock en brist i konkurrensen på EU:s sockermarknad genom att ca 75 procent av sockerkvoterna ägs av endast sex företagsgrupper.

Tidigare jordbrukspolitiska reformer har gått ut på att marknadsanpassa produktionen genom bland annat avveckling av befintliga produktionskvoter.

Vi anser att en naturlig fortsättning av EU:s marknadsorientering är att produktionskvoter avskaffas och att tiden nu har kommit för socker. I annat fall skulle socker vara den enda grödan som fortsatt är kvoterad i EU efter 2015.

Ta bort EU:s snusförbud

EU är hemmamarknaden för livsmedelsindustrin. Den gränsfria inre marknaden tillkom för att värna om inte minst livsmedelsvarornas fria rörlighet och motverka protektionistisk diskriminering. Den inte marknaden har varit en stor framgång när den undanröjt omotiverade handelshinder. Men den gränsfria marknaden är inte fullbordad.

Försäljningsförbudet för snus är ett paradexempel på hur fel det kan bli när politiken inte baseras på vetenskapen. EU-förbudet riktas mot den bevisat minst farliga tobaksprodukten medan alla andra är tillåtna, och flera helt oreglerade. Därför bör EU:s snusförbud ersättas av en ansvarsfull och enhetlig reglering för alla rökfria tobaksprodukter.