Kompetensförsörjning

En viktig förutsättning för att livsmedelsföretagen ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft är att de kan behålla och rekrytera medarbetare med rätt kunskaper och färdigheter.

Livsmedelsföretagen vill:

  • Utveckla gymnasieskolans program för ökad anställningsbarhet i livsmedelsföretag
  • Öka antalet utbildningsplatser för Yrkesvux och Yrkeshögskolan
  • Göra Yrkesvux till egen utbildningsform med egen förordning
  • Se ett ökat inflytande och samverkan för livsmedelsföretag i utbildningar inom högskolor och universitet

Livsmedelsföretagens valideringsprojekt

Rätt kompetens

En grundläggande förutsättning för att livsmedelsföretagen ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft är att de kan behålla och rekrytera medarbetare med rätt kunskaper och färdigheter på gymnasie-, eftergymnasial-, högskole- och forskarutbildningsnivå. Ett av företagens största orosmoln inför framtiden är den låga utbildningsnivån i branschen. Samtidigt uppger över hälften av livsmedelsföretagen att de har svårt att rekrytera personer med rätt utbildning. För trots livsmedelsföretagens betydelse för jobb och välfärd i Sverige är utbudet av utbildningar anpassade för deras behov mycket begränsat.

Viktig tillväxtfaktor

Ökad kompetens- och utbildningsnivå i företagen handlar även om att möjligheten till nödvändig och innovativ produktutveckling och produktionseffektivisering ska kunna bli reell. Vi kan konstatera att utebliven rekrytering under de senaste åren fått negativa konsekvenser både för produktionen som därmed fått dras ner samtidigt som planerad expansion av verksamheter förhindrats.

Utveckla gymnasieskolan för ökad anställningsbarhet

Den svenska gymnasieskolan förändrades 2011 och har nu som uppdrag att bidra till den regionala och nationella kompetensförsörjningen. Många delar i den nya gymnasieskolan har blivit bra, samtidigt finns det fortfarande utvecklingsområden för att höja kvaliteten så att eleverna når anställningsbarhet. Tiden i skolan måste utnyttjas mer effektivt så att eleverna får fler timmar till både teori och färdighetsträning. Utbildningarna måste också kunna se olika ut. Utbildningar för arbeten inom automation och process har sina krav medan bageri och konditori har andra. Företagen måste därför få ökat inflytande över utbildningarnas upplägg, omfattning och innehåll.

Fler utbildningsplatser

Våra företags största efterfrågan rör medarbetare med praktisk gymnasieutbildning. Med minskade gymnasiekullar och minskat intresse från eleverna att vid 15 års ålder välja en gymnasial yrkesutbildning finns dessutom risk för ökat problem med matchning mellan skola och företag. Dagens utbildningssystem erbjuder mycket begränsad möjlighet för dem som först efter gymnasiet kommer på vilket icke akademiskt yrke de vill utbilda sig till. Därför bör Yrkesvux bli en egen utbildningsform och utgöra en del av det reguljära utbildningsystemet – inte bara fungera som konjunkturåtgärd inom ramen för Komvux. Gymnasieskolan får inte bli en återvändsgränd, åt något håll. Lika viktigt som det är att elever på yrkesprogram ges möjlighet att läsa in högskolebehörigheten, är att den som gått ett högskoleförberedande program ska ha möjlighet att utbilda sig till ett icke akademiskt yrke.

Yrkeshögskolan, med icke akademisk utbildning till ett yrke, har visat sig fungera väl. Drygt 8 studerande av 10 får jobb efter avslutad utbildning. Myndigheten för Yrkeshögskolan gör bedömningen att dubbelt så många ansökningar skulle kunna beviljas om det fanns resurser. Det behövs således en större satsning på fler platser inom Yrkeshögskolan för att våra livsmedelsföretag ska kunna rekrytera rätt kompetens och utvecklas i Sverige.

Större hänsyn måste dessutom tas till bristyrken, ökad möjlighet till ”småskaliga” utbildningar att gå runt och därmed flexibilitet i vilken ersättningsnivå olika utbildningar har.

Ökad samverkan

Det finns mycket att vinna på ökad samverkan mellan högskolor/universitet och våra företag. Såväl högskolor och universitet som företagen verkar på en marknad där utvecklingen sker i allt snabbare takt samtidigt som de studenter som satsat på en högre utbildning även bör möta en arbetsmarknad som efterfrågar deras kompetens. Svenska högskolor och universitet har idag inget stadgat ansvar eller reglerad form för samverkan med näringslivet. Samtidigt är samverkan på flera håll väl utvecklad. En tidig och nära koppling till framtida arbetsplatser och företags verksamhet gynnar studenterna och ger dessutom en bra grund för fortsatt samverkan mellan företag och högre utbildning. Ökad samverkan leder till högre kvalitet och relevans inom utbildning och forskning och bör därför utvecklas vidare.