fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Medlemsservice arrow_forward
MILJÖ OCH HÅLLBARHET

Allt du behöver veta om regeringens plastutredning

Livsmedelsföretagens näringspolitiska expert Marie Rydén har läst den 500 sidor långa plastutredningen som Åsa Stenmarck tagit fram till miljöministern. Marie har identifierat de för livsmedelsindustrin mest relevanta delarna i utredningen och sammanfattat dem.

Marie Rydén:

Det officiella namnet på Åsa Stenmarcks plastutredning är ”Det går om vi vill –förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84)”. Så här formuleras utredningsuppdraget: ”Utredningen hade i uppdrag att öka kunskapen om och på en vetenskaplig grund identifiera de miljöproblem som uppstår på grund av produktion och användning av plast, plastens tillsatser och de konsekvenser som uppstår i avfallshantering och materialåtervinning, samt de miljöproblem som orsakas av ökande mängder plastavfall och mikroplast som hamnar i hav och sjöar.”

Mitt generella intryck är att utredningen är balanserad och faktabaserad. Den är en bra sammanställning av det aktuella kunskapsläget och vad som är på gång, och den kan användas som uppslagsbok för olika definitioner inom plastområdet. Den beskriver såväl plastens väg genom samhället som vad omvärlden försöker göra för att påverka plastflödet. Det finns även lättförståeliga beskrivningar av olika plaster, deras råmaterial och tillverkningssätt. Förslagen från utredningen återfinns i kapitel 4 – Smartare användning, kapitel 5 – Ökad och säker materialåtervinning samt kapitel 6 – Förnybar plast.

I den här korta sammanfattningen har jag valt att lyfta fram de fem rekommendationer och förslag som jag anser har störst betydelse för livsmedelsindustrin. Jag lyfter även fram fem textutdrag som det är viktigt att vi inom livsmedelsindustrin har med oss i den framtida debatten och förändringsresan. Vill du fördjupa dig ytterligare i utredningen kan du antingen läsa vår långa sammanfattning eller utredningen i sin helhet.

Fem rekommendationer och förslag

1. Plast i en cirkulär ekonomi (kapitel 4)

Utredningens rekommendationer till privata aktörer, sid 21

  • Se över var i den egna verksamheten förbättringar i form av minskad och effektiviserad användning av plast kan göras.
  • Kartlägg verksamhetens plastströmmar (både inom kärnverksamheten och eventuell stödverksamhet till exempel marknadsföring) och prioritera utifrån uppsatta miljömål vilka strömmar fokus bör ligga på.
  • Sätt upp målsättningar för när:
    1. användning av plastmaterial ska undvikas,
    2. när återvunnen eller förnybar plastråvara ska väljas
    3. när helt andra material kan väljas.

2. Substitution – att utgå från produktens funktion (kapitel 4)

Utredningens rekommendationer till offentliga och privata aktörer, sid 26

  • Se över plastanvändningen och möjligheterna att byta till ett annat material eller till en annan plasttyp.
  • Tillverkare av produkter kan ta ansvar genom att utveckla produkter som ligger i linje med resurseffektivitetsperspektiven.

3) Standarder (kapitel 5)

Utredningens förslag: Att regeringen fortsatt avsätter resurser för att stödja det harmoniserade standardiseringsarbetet som syftar till att ge en ökad kvalitet på återvunnen plast.

4) Märkning (kapitel 6)

Utredningens förslag: Att regeringen uppdrar åt Miljömärkning Sverige AB att utreda förutsättningarna för en märkning av plastprodukter gällande innehåll av biobaserad råvara.

5) Massbalans för biobaserad plast (kapitel 6)

Utredningens förslag: Att regeringen stödjer företagen i arbetet med att skapa en acceptans för massbalansräkning för biobaserad och/eller återvunnen plastråvara.

Fördelen med massbalanskonceptet är att det tillåter en gradvis omställning, företagen kan successivt öka andelen biobaserat eller utföra substitution till andra material utifrån vad som är möjligt tekniskt och ekonomiskt. Exempelvis i takt med att tillgången på bioråvara ökar.

Sid 256 Massbalans för biobaserade/återvunna produkter är dock en mycket omdiskuterad fråga. Fördelarna överväger dock och utredningen föreslår därför att regeringen stödjer företagen i arbetet med att skapa en acceptans för massbalansräkning för biobaserad och/eller återvunnen plastråvara. Med fördel skulle det kunna hanteras på liknande sätt som grön el. Detta för att successivt kunna öka andelen biobaserad/återvunnen plastråvara.

Viktiga utdrag ur utredningen

Bionedbrytbar plast (s. 129)

Utredningen vill i detta sammanhang betona att bionedbrytbar plast inte är att jämföra med att plastanvändning undviks.

Livsmedelsförpackningar (s. 159)

Särskilda lagstiftningskrav ställs på livsmedelsförpackningar. Vidare är plastens förmåga att stå emot syre, vätska och fett samt innehålla gaser som förhindrar oxidation väsentlig för att bevara livsmedlen och förlänga dess livslängd vilket förhindrar matsvinn. Substitution av plast får därför inte leda till ett ökat matsvinn. Utifrån de specifika krav som ställs på livsmedelsförpackningar samt plastmaterialets egenskaper som bidrar till att minska matsvinnet kan det vara enklare och mer resurseffektivt att i första hand byta ut plast mot andra material i förpackningar för övriga varor.

Livsmedelsföretagens kommentar: Utredningen bekräftar att livsmedelsförpackningar har en viktig uppgift och bidrar till minskat matsvinn. Därför är det inte livsmedelsförpackningar som är de lågt hängande frukterna i att minska plastanvändningen initialt. Vi får dock inte glömma bort att konsumenter som samlar livsmedelsförpackningar av plast i hemmet ser det på ett annat sätt.

Uppbyggda system (s. 160)

Det betyder att investeringar i en specifik förpackningslösning har gjorts och att byta ut den mot en annan lösning kan därför vara förknippat med en större kostnad.

Livsmedelsföretagens kommentar: Det är bra att utredningen förstår att det kanske kan tyckas lätt att byta förpackningsmaterial men att det också kan kräva stora investeringar i processutrustning och förpackningsmaskiner.

Byta plast mot plast (s. 162)

Även miljökostnaderna för de olika plasttyperna har inkluderats. Resultaten för miljökostnaden respektive klimatpåverkan varierar, sammantaget kan dock konstateras att PP, HDPE och PVC är de plasttyper som har lägre miljökostnad och lägre klimatpåverkan än genomsnittet. PS och ABS har sammantaget högre miljökostnad och klimatpåverkan än genomsnittet. LDPE har en högre miljökostnad men en lägre klimatpåverkan än genomsnittet. Störst klimatnytta uppnås när en plasttyp byts mot en annan med lägre klimatpåverkan samt återvunnen råvara används i stället för jungfrulig.

Utredningen anser att det behövs satsningar på forskning och kunskapshöjande åtgärder kring möjligheter att byta plast mot plast utifrån ett klimatperspektiv och andra relevanta miljöpåverkansfaktorer

Livsmedelsföretagens kommentar: Detta beskriver väl hur komplext det kommer vara att göra rätt byte av förpackningsmaterial för att uppnå verklig miljönytta och att det kräver en hel del kunskap och insikter innan man påbörjar arbetet.

Företagens egna ansvar (s. 189)

Att främja samarbete längs värdekedjan är centralt för att öka spårbarheten. Värdekedjorna för plast och plaståtervinning kan många gånger vara komplexa och bestå av många aktörer i olika länder. Det innebär att det kan vara svårt att få tillgång till information i alla led vilket i slutändan ger opålitliga produkter. Utredningen konstaterar att det främst är företagens egna ansvar att samarbeta i högre grad för att förbättra situationen.

Livsmedelsföretagens kommentar: Det finns en tydlig förväntning på att vi samarbetar i värdekedjan.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy