Namir Zetali, Qibbla Halal, Årtets uppstickare i livsmedelsbranschen 2012.

Integrationsindustrin

Livsmedelsindustrin är en av de branscher i Sverige med högst andel utlandsfödda. Därtill har många livsmedelsföretag och flera av våra mest kända varumärken byggts upp av invandrare

Enligt statistik från SCB är livsmedelsindustrin den industri som har den näst största andelen utlandsfödda bland sina anställda efter textilindustrin.

18 procent av de runt 57 000 personer som arbetade inom livsmedelsindustrin år 2010 var födda i ett annat land än Sverige. I industrin som helhet var 13 procent utlandsfödda, och sett till samtliga förvärvsarbetande var andelen lika stor.

Inkörsport för invandrare

Liksom livsmedelsbranschen erbjuder instegsjobb för ungdomar på väg in på arbetsmarknaden är den öppen för nyanlända invandrare i Sverige som ännu inte har hunnit lära sig språket. Maten i sig blir ett internationellt språk.

Men det är inte bara bland de anställda som livsmedelsindustrin är full av utlandsfödda svenskar. Vart femte företag som startas i Sverige i dag startas av en person med utländsk bakgrund. Livsmedelsbranschen går i bräschen med en stark tradition av framträdande entreprenörer med invandrarbakgrund där Cloetta, Göteborgs Kex, Ramlösa och Abba bara är en handfull av otaliga exempel. Herbert Felix som kom till Sverige på flykt från Tjeckoslovakien 1938 grundade senare livsmedelsjätten Felix. En annan utländsk entreprenör är Emad Bayoumy som startade Pyramidbageriet och utnämndes till Årets uppstickare i livsmedelsbranschen 2007. Samma pris gick 2012 till Qibbla Halal, som producerar halal-märkt kött i Sverige.

Utlandsfödda ökar exporten

Studier visar att det finns ett positivt samband mellan andelen utlandsfödda på ett företag och hur mycket företaget exporterar. Andreas Hatzigeorgiou, nationalekonom vid Lunds universitet och verksam vid Utrikesdepartementet, har tillsammans med Magnus Lodefalk, forskare vid Handelshögskolan i Örebro, studerat hur utlandsfödda anställda påverkar företagens utrikeshandel. Resultatet visar att en procentenhets högre mångfaldsnivå i arbetskraften i genomsnitt är förknippad med nio procent större export.

– Personer som är födda i andra länder eller har internationell kompetens kan hjälpa till att förbättra företagens internationaliseringsförmåga. Det finns ett starkt positivt samband mellan företag som anställer utlandsfödda och ökad handel med andra länder, förklarar Andreas Hatzigeorgiou.

Det finns två huvudorsaker till att fler utlandsfödda i arbetskraften är positivt för företagens export. Den första kallar Andreas Hatzigeorgiou kunskapsmekanismen.

– Företagen behöver lära känna marknaden man är intresserad av. Deras affärsklimat och kulturen. Man måste också förstå sig på hur kunderna agerar på trender, på förändringar av priserna, och hur man helt enkelt möter marknadens behov. Utlandsfödda som man anställer blir en brygga. Har man en anställd från Chile blir det inte lika dyrt att skaffa sig information om Chile.

Kontakter och nätverk

Det andra skälet handlar om kontakter och nätverk. Det räcker inte bara med kunskap för att ta sig in på en ny marknad. Ett företag med anställda som är födda i det land företaget vill exportera till har möjlighet att använda de anställdas befintliga nätverk för att komma i kontakt med rätt personer.

Enligt jämförande studier på andra marknader är effekten särskilt tydlig i Sverige. Vi tillverkar i högre utsträckning differentierade produkter med högt förädlingsvärde som är attraktiva utomlands. Detta gäller inte minst för livsmedelsindustrin.

– Jag tror att livsmedelsbranschen generellt sett har en bättre förmåga att handla med andra länder i genomsnitt. Tittar man på branschen så ser man att vi importerar många livsmedelsprodukter från länder som många invandrare kommer ifrån. Tittar man på 50- och 60-talets strömmar från Italien och området runt Medelhavet förde det också med sig en våg av import från Grekland och andra länder. Invandrare efterfrågade först de här produkterna – och sedan spred det sig. Det ledde till större import och senare också export. Jag tror absolut att livsmedelsbranschen kan agera draglok här, avslutar Andreas.

Livsmedelsentreprenörer med invandrarbakgrund
  • Cloetta grundades 1862 av Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta, Schweiz
  • Felix grundades 1955 av Herbert Felix, Tjeckoslovakien
  • Göteborgs kex grundades 1888 av Robert Cruickshank, Storbritannien
  • Ramlösa grundades 1707 av Johan Jacob Döbelius, Tyskland
  • Banankompaniet grundades 1909 av Carl Mathiessen, Norge
  • Zoégas grundades 1881 av Carlos Zoéga, Italien
  • Abba grundades 1838 av Christian Gerhard Amel, Norge
  • Mrs Cheng grundades 1953 av Hanna och Johnny Cheng, Kina
  • Kvibille grundades 1916 av Alfred Wendler, Danmark
  • Zeta grundades 1974 av Fernando Di Luca, Italien
  • Pyramidbageriet grundades 1991 av Emad Bayoumy, Egypten

Läs även

Integrationsministern på besök i mångfaldens livsmedelsindustri