Cirkulär omställning av Sverige – regeringens handlingsplan

Fredagen den 22 januari presenterade regeringen sin handlingsplan för cirkulär omställning av Sverige. Visionen är ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Det övergripande målet är att en omställning till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030. 

Handelsplanen består av 100 punkter uppdelat på fyra områden:

  • Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign
  • Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster
  • Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp
  • Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller

Planen är en uppföljning på den strategi för cirkulär ekonomi som presenterades 9 juli 2020. Prioriterade strömmar som omfattas är plast och livsmedel med flera. Sverige har redan miljömål som är relevanta för en cirkulär omställning och för vår industri så som etappmål för minskning av utsläpp av växthusgaser, ökad återanvändning av förpackningar och minskat matsvinn.

Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign

I det första fokusområdet vill man främst påverka designfasen för en produkt. Här finns flera kopplingar till engångsplastdirektivet som vi nyligen skrev om. Man vill införa krav på att konsumenten skall få information om hur förpackningen skall hanteras när den blir avfall. Sverige skall också driva på att lagstiftningen om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel inför specifika regler för papp och kartong samt att fasa ut särskilt farliga ämnen i dessa produktkategorier.

För att främja användningen av återvunnen plast vill man införa krav på att en viss mängd återvunnen råvara ingår i produkten (kvotplikt) eller liknande ska införas. I engångsplastdirektivet finns redan en sådan kvotplikt på dryckesflaskor att det skall innehålla 25% återvunnen råvara från och med 2025. Industriklivet breddas och där har vi sett att t.ex. plastsorteringsanläggningen i Motala har fått ytterligare pengar till utveckling.

Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster

Fokusområde två handlar om hållbar konsumtion och att informera konsumenter. Upphandlingsmyndigheten (UHM) får i uppdrag att undersöka ut man kan få en mer cirkulär och fossilfri upphandling. För närvarande deltar Livsmedelsföretagen i UHM:s samrådet kring Hållbara plastförpackningar och emballage.

Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp

Fokusområde tre handlar om att få till giftfria och cirkulä­ra kretslopp i hela landet och på så sätt minska avfallsmängderna. Här kommer de nya etappmålen om förebyggande av matsvinn och om främjande av användning av återanvändbara förpackningar in. Man vill styra mot att förnybara och biobaserade råvaror kan ersätta fossila alternativ. Formas är ansvarig för forskningssatsningar för innovationsverksamhet för hållbar utveck­ling av den gröna och blå biobaserade ekonomin.

Regeringen har beslutat om ett nytt etappmål för matavfall. Det syftar till att öka utsorteringen av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger och att det ska behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. Den handlingsplanen för minskat matavfall som finns i Livsmedelsstrategin utgör en av de 100 punkterna och insatser mot nedskräpning, förbud mot förbränning av separat insamlat material och ökad materialåtervinning av plast är andra. Naturvårdsverkets uppdrag om nationell plastsamordning nämns också och där kommer Livsmedelsföretagen vara med.

Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller

Fjärde fokusområdet handlar om cirkulära affärsmodeller och gröna investeringar. Man skall också utreda processen med miljötillstånd för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning med bibehållet miljöskydd. RISE får i uppdrag att bistå branscherna i genomförandet av färdplaner för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Formas har fått i uppdrag att inrätta 10-åriga nationella forskningsprogram om klimat och hållbara livsmedel. Inom ramen för detta arbete görs insatser för att stärka kunskaper som bidrar till en cirkulär och bio­baserad ekonomi.

 

Livsmedels­företagens kommentar:

Handlingsplanen innehåller fler åtgärder som redan är beslutade men vi tycker att det är bra att man här har samlat ihop allt för att ge en överblick över alla åtgärder. Det är positivt att man poängterar att näringslivet skall involveras vi hoppas att detta kommer avspegla sig i det kommande arbete. Livsmedel är en prioriterad ström och vi ser fram emot kommande aktiviteter.

Marie Rydén

Näringspolitisk expert