fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
FÖRHANDLING

Avtalsförhandling 2020 - FAQ och ordlista

Den 20 mars 2020 beslutade arbetsgivarorganisationer och fackförbund gemensamt att pausa kollektivavtalsförhandlingarna och förlänga kollektivavtalen till och med den 31 oktober. Samtidigt beslutades att förhandlingarna skulle återupptas den 1 oktober, under ledning av de så kallade Opartiska Ordförandena, som fungerar som en form av medlare i förhandlingarna. Men vad innebär detta egentligen? Och hur påverkar det dig som företagare eller anställd? Eftersom det är ett väldigt speciellt år med en väldigt speciell kollektivavtalsrörelse försöker vi räta ut några av frågetecknen.

VANLIGA FRÅGOR KRING KOLLEKTIVAVTALSFÖRHANDLINGEN 2020

Vad är det som har hänt i år?

I år skulle egentligen kollektivavtalet ha löpt ut den 31 mars. Därför började förhandlingarna om nya avtal i december 2019. Dessa pågick sedan i nästan tre månader; allt enligt plan. Men under förhandlingarnas slutskede bröt coronapandemin ut.

Pandemin skapade en väldigt stor osäkerhet och gjorde det i praktiken omöjligt att fortsätta förhandla, eftersom ingen hade någon aning om hur förutsättningarna för företagen, de anställda och ekonomin i stort skulle komma ut se ut, vare sig på kort eller lång sikt. Därför valde industrin som helhet, alltså de tolv arbetsgivarorganisationerna och de fem fackförbunden, den 20 mars i år att pausa förhandlingarna och förlänga det kollektivavtal som skulle ha gått ut den 31 mars till den 31 oktober.

På grund av detta kommer den sista månaden av kollektivavtalsförhandling, där avtalslängd och löneökningar bestäms, att genomföras under oktober månad.

Varför har jag som arbetsgivare hittills inte kunnat ge några löneökningar i år?

Helt enkelt därför att de eventuella löneökningarna inte kunnat förhandlas klart med anledning av coronapandemin. I stället för att förhandlas under mars månad och vara bestämda senast den 1 april kommer de att förhandlas under oktober månad för att vara bestämda senast den 1 november.

Kommer de eventuella löneökningar som förhandlas fram i kollektivavtalen att gälla retroaktivt?

Det beror på vad arbetsgivarorganisationerna och facken kommer överens om. Det är alltså, liksom de eventuella löneökningarna, en förhandlingsfråga som arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver komma överens om gemensamt.

GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR OM KOLLEKTIVAVTAL OCH KOLLEKTIVAVTALSFÖRHANDLING

Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är en överenskommelse om arbetsgivarens och de anställdas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra på en arbetsplats. Kollektivavtalet sluts vanligen mellan en arbetsgivarorganisation (exempelvis Livsmedelsföretagen) som representerar en hel grupp arbetsgivare och ett fackförbund som representerar ett större antal anställda.

I kollektivavtal kommer man överens om frågor om löner, semester, uppsägningstider, pensioner och försäkringar. Men allt möjligt kan regleras.

Kollektivavtal ingås över en viss bestämd tid, ofta ett, två eller tre år. Det innebär att arbetsgivarorganisation och fackförbund kommer överens om vilka villkor som ska gälla under den så kallade avtalstiden. Under avtalstiden är det ”fredsplikt” vilket betyder att det är förbjudet att strejka eller genomföra andra så kallade stridsåtgärder.

Vad innebär kollektivavtalsförhandling?

När avtalstiden går ut behöver kollektivavtalet förlängas. Och när man förlänger avtalet kan man passa på att ändra i det, något som görs genom förhandlingar.

Sådana kollektivavtalsförhandlingar sker vanligtvis genom ett antal möten då arbetsgivarorganisation och fackförening träffas och diskuterar behovet av ändringar och hur eventuella ändringar skulle kunna utformas i avtalstexten. För att det ska kunna införas nya regler i kollektivavtalet, eller ändringar av existerande bestämmelser, krävs att arbetsgivarorganisationen och fackföreningen kommer överens.

Hur sätts lönerna i kollektivavtalet? Vad innebär ”märket”?

Lönerna i kollektivavtalen bestäms gemensamt av den svenska industrin i samband med avtalsförhandlingarna. Det är sju arbetsgivarorganisationer och ännu fler fackförbund som ska komma överens. För att underlätta förhandlingsarbetet leds dessa förhandlingar av opartiska medlare, så kallade Opartiska Ordförande eller ”OpO:s”.

Den nivå för lönehöjningar som sätts av industrin gemensamt på det här sättet brukar kallas för ”industrins märke” eller bara ”märket” och fungerar som ett riktmärke för arbetsgivare inom andra sektorer.

Hur går en kollektivavtalsförhandling till?

En kollektivavtalsförhandling går i oftast till så att den enskilde arbetsgivarorganisationen och det enskilda fackförbundet först berättar för varandra vad man vill ha för ändringar i sitt kollektivavtal och hur lång förlängning man vill ha, genom att man utbyter så kallade avtalskrav med varandra.

Sedan förhandlar man utifrån dessa avtalskrav i ca tre månader. I dessa förhandlingar kan man komma överens om allt utom löner.

Därefter förhandlar man gemensamt med andra arbetsgivarorganisationer och fackförbund om lönehöjningar och avtalslängd, under ledning av de opartiska ordförandena. Denna förhandling pågår i en månad, som därför brukar kallas för OpO-månaden.

När allt detta förhandlats och man kommit överens ingår man nya, förlängda, kollektivavtal där det står hur lönerna ska förändras under avtalsperioden och som innebär att det är fredsplikt (alltså att ingen av parterna får ta till stridsåtgärder som strejk eller lockout).

Ordlista - Kollektivavtalsförhandling

Ajournera – Pausa

Arbetsgivarorganisation – En medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.

Avtalsperiod – Den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller.

Avtalsrörelse – Förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och fackförbund om löner och arbetsvillkor.

Fackförbund – En medlemsorganisation för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor relativt motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.

Fredsplikt – Plikt att avstå från stridsåtgärder. Fredsplikt blir det när ett kollektivavtal har ingåtts.

Industriavtalets märke/”märket” – Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn som fungerar som norm (det vill säga ett riktmärke) för hur höga löneökningarna får bli i övriga kollektivavtal.

Kollektivavtal – Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.

Lockout – Lockout är när arbetsgivare inte låter arbetstagare arbeta. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas strejk.

Parter – Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, arbetsgivarorganisationerna, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna.

Prolongering – Förlängning av avtal.

Strejk – Strejk är när anställda vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout.

Stridsåtgärder – Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivarorganisationerna, kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal. Exempel på stridsåtgärder är strejk och lockout.

Yrkande – Avtalskrav.

Henrik van Rijswijk Förhandlingschef 08-762 65 40076-822 65 40

Henrik är förhandlingschef vid Livsmedelsföretagen. Han ansvarar för avdelningen Arbetsgivarservice som bland annat arbetar med juridisk rådgivning och frågor rörande arbetsrätt, förhandlingar, processer i domstol, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning. Henrik har varit verksam vid Livsmedelsföretagen sedan år 2007 och dessförinnan var han arbetsrättsjurist och regionansvarig vid Grafiska Företagen inom Svenskt Näringsliv under fem år. Henrik avlade sin juristexamen vid Stockholms Universitet år 1993 och innehade under ett antal år befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har också varit verksam vid byrå i Stockholm. På Livsmedelsföretagen företräder Henrik tillsammans med sina medarbetare våra medlemsföretag vid förhandlingar och tvister. Han håller utbildningar inom arbetsrätt och har en ständig dialog med företagen för att på bästa sätt kunna hjälpa dem i deras roll som arbetsgivare och livsmedelsproducenter. Henrik leder riksavtalsförhandlingarna om tecknande av nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän och håller en tät kontakt med övriga arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.

Axel Granath Sakkunnig, tf press- och mediechef 08-762 65 63070-521 65 63

Axel arbetar nära VD och övrig ledning i frågor rörande förhandling, kommunikation, näringspolitik och intern administration. Hösten 2020 kommer Axel även att vara tf press- och mediechef. Han är utbildad jurist men har tidigare arbetat inom bland annat kommunikation och affärsutveckling.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy