fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
MAT OCH HÄLSA

Forskare: klassificeringen av ultraprocessad mat är felaktig

Nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU fick nyligen stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen är både felaktig och vilseledande, enligt Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik vid LTH. Det som presenteras är istället en lista på mer eller mindre hälsosamma livsmedel.

Texten är ett utdrag ur artikeln Forskare: klassificeringen av ultraprocessad mat är felaktig” på Lunds universitets hemsida. 

Som forskare i livsmedelsteknik är Andreas Håkansson van att förklara hur olika typer av industriell bearbetning av råvaror är en förutsättning för att vi ska kunna ha det liv vi lever.

– Utan olika former av industriella processer hade jordens växande befolkning knappast haft mat på bordet. Inte bara det, med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel av sådant som annars skulle ha slängts eller blivit till djurfoder.

Med andra ord: Att påstå att processad mat skulle vara ohälsosamt är ungefär lika logiskt som att hävda att teknik är farligt eftersom den kan användas för att göra vapen eller skadliga kemikalier.

Nyttig mat inte sällan hårt processad

Teknik och metoder är ofta neutrala, allt handlar om vad vi gör med dem. Därför är det även möjligt att använda industriella metoder för att tillverka livsmedel som vi inte bör äta för mycket av, men i fallet med livsmedel har tekniken överlag varit till godo, enligt Andreas Håkansson.

– Konserverade bönor, naturell yoghurt, växtbaserade drycker och havregryn är alla livsmedel som, utifrån en rent objektiv definition, processats tämligen hårt av industrin, men som vi snarare bör äta mer av. Därför sänder debatten om att ”ultraprocessad” mat ut helt fel budskap.

Men kanske ännu värre – och mindre känt – är att klassificeringen i sig är direkt felaktig. Den så kallade NOVA-klassificeringen togs fram av ett par brasilianska forskare i näringslära år 2009 och delar in livsmedel i fyra kategorier: Helt oprocessad eller minimalt processad mat, processade kulinariska livsmedel, processade livsmedel och ultraprocessade livsmedel.

”Gott om märkliga klassificeringar”

Men många livsmedel har hamnat i helt fel kategori, enligt Andreas Håkansson, som tar naturell yoghurt som exempel. Den har klassats i den lägsta klassen, ”minimalt processad”.

– Utifrån ett processtekniskt perspektiv är det svårt att förstå varför. Mjölken som ska bli yoghurt har utsatts för relativt hårdhänt bearbetning i många steg – upplevt hundratals g-krafter i centrifugalseparator, accelererats till hundratals km/h i homogenisatorn och värmts till höga temperaturer i pastören, säger Andreas Håkansson.

Sötad fruktyoghurt klassar däremot NOVA som ”ultraprocessad”. Rent processtekniskt är skillnaden en ytterst mild inblandning av sylt.

– Att den som byter sin kraftigt sötade fruktyoghurt mot naturell yoghurt har större chanser att må bra är knappast någon nyhet. Men skillnaden beror inte på hur industriellt bearbetade livsmedlen är, utan på sammansättningen av näringsämnen.

Här hittar du artikeln i sin helhet


Artiklar och nyheter om processade livsmedel

DN Debatt. ”Processad mat är inte sämre än traditionella livsmedel”

Petr Dejmek, professor emeritus i livsmedelsteknik: Vad som är naturliga respektive processade livsmedel omges av många missuppfattningar. I princip all mat genomgår processer, som till ­exempel uppvärmning. Och traditionella livsmedel måste inte alls vara nyttigare än industriframställda.

Göteborgs-Posten: Forskare kräver varningar på ultraprocessad mat

Fyra forskare kräver att ultraprocessad mat ska börja märkas med varningstext. Detta eftersom de anser att sådana livsmedel är farliga för vår hälsa. Branschen är kritisk och Livsmedelsverket har en avvaktande hållning till ytterligare en märkning, medan en diabetesprofessor säger ja.

Vetenskapsradion: Svenskar äter mycket skräpmat

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU – i alla fall enligt en belgisk studie. Livsmedelsverkets Emma Patterson anser dock att siffrorna är överdrivna. Deras undersökningar visar att runt 20% av energiintaget kommer från ultraprocessad mat. Enligt Cecilia Mayer Labba som forskar i livsmedelsvetenskap så är själva begreppet ”ultraprocessad” problematiskt.

DN Debatt. ”Myt att färdigmat är onyttig och dålig för vårt klimat”

Om vi vill mätta fler munnar samtidigt som vi räddar klimatet, då har vi inte råd att välja bort den storskaliga och högteknologiska matproduktionen. Myten om att fabriksmaten är en sämre sorts mat måste punkteras, skriver livsmedelsforskarna Andreas Håkansson och Karolina Östbring.

Elisabet Rytter Forsknings- och nutritionsansvarig 08-762 65 06

Elisabet är ansvarig för områdena forskning och mat-hälsa (nutrition). Hon är sammankallande för Livsmedelsföretagens FoU-referensgrupp och Nutritionsgruppen med vilka hon driver frågor som finansiering av livsmedelsforskning och livsmedelsindustrins bidrag till goda matvanor. Elisabet är medicine doktor i nutrition, var industridoktorand på institutionen Klinisk Nutrition och Metabolism vid Uppsala universitet och har en bakgrund som FoU-chef i livsmedelsindustrin.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.