Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Medlemsservice arrow_forward
OKTOBER 2018

Livsmedelslagstiftning - Aktuellt i Sverige och på EU-nivå

Som vanligt är det väldigt mycket på gång inom livsmedelslagstiftning. Våra tre lagstiftningsexperter Nicklas Amelin, Marie Rydén och Ulrika Ehrhardt har sammanställt det viktigaste att hålla koll på, inklusive uppdateringar inom ursprungs- och front of packmärkning, transfetter, akrylamid, plastdirektiv, ekologiska produkter, tillsatser, växtextrakt och mer. 

I texten nedan hittar du uppdateringar om följande områden:

Ursprungsmärkning

Nya EU-regler om primär ingrediens

Den nya EU-förordningen om ursprungsmärkning av den primära ingrediensen i ett livsmedel publicerades i maj och börjar gälla 1 april 2020. EU-kommissionen och medlemsländerna arbetar på en gemensam vägledning till de nya reglerna i form av frågor och svar och siktar på att ha det arbetet klart senast nästa höst. Eftersom detta i så fall kommer relativt sent, arbetar samtidigt FoodDrinkEurope på en branschvägledning som kommer att bli klar inom de närmaste månaderna.

Svenska krav på ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang

Regeringen gav i juli ett uppdrag till Livsmedelsverket om att utreda hur ett svenskt krav på ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang ska genomföras, ett uppdrag som man redan tidigare i sommar hade påannonserat. Uppdraget gäller främst att reda ut vilka underlag som krävs för att ett lagförslag ska kunna anmälas för granskning av EU-kommissionen och övriga medlemsländer, för att leva upp till kraven i informationsförordningen. I uppdraget ingår att följa noga utvecklingen i Finland som arbetar på motsvarande nationell lagstiftning efter att ha fått en del synpunkter från EU-kommissionen på ett första förslag som nu omarbetas (se mer information om detta nedan). Livsmedelsverket ska också analysera kostnader och vilka andra resurser som krävs både av myndigheter och berörda företag. Uppdraget ska vara klart senast 3 december 2018, på basis av detta kommer sedan regeringskansliet att utarbeta ett formellt förslag som skickas för granskning på EU-nivå innan det kan beslutas och så småningom börja gälla. Det återstår förstås också att se hur regeringen ser ut när uppdraget ska rapporteras och ifall en ny regering kommer fortsätta att driva den här frågan.

Nationella krav i andra EU-länder

  • Finland: EU-kommissionen haft upprepade invändningar mot det finska förslaget till nationella regler om ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang. De finska myndigheterna har sedan omarbetat förslaget i flera omgångar och har nyligen anmält en tredje version av förslaget till kommissionen. Fisk har helt tagits bort ur förslaget så det gäller nu enbart kött. Livsmedelsföretagen följer upp det finska förslaget noga, med tanke på Livsmedelsverkets uppdrag att utreda motsvarande nationella regler i Sverige (se ovan).
  • Frankrike: Den nationella franska lagstiftningen med obligatorisk ursprungsmärkning för mjölk och kött som ingrediens tillämpas ”på försök” under två år, 2017–2018, för att sedan följas av en utvärdering. Frankrike har nyligen meddelat att de önskar förlänga försöksperioden ytterligare 2 år, tills 31/12 2020. Kommissionen granskar för närvarande den begäran och det finns även möjligheter för andra medlemsländer att komma med synpunkter. Livsmedelsföretagen har påpekat till svenska myndigheter att vi liksom tidigare menar att lagstiftningen syftar till att premiera franska produkter gentemot importerade och det har också tydligt framkommit att den tillfälliga lagstiftningen har gett upphov till handelshinder, precis som befarat i förväg. T ex har Belgien tagit upp frågan i ministerrådet och visat på drastiskt minskad export till Frankrike efter att de här nationella reglerna infördes. Livsmedelsföretagen anser det helt oacceptabelt att en lagstiftning som kommissionen släppte igenom med hänvisning till att den infördes på försök i två år för att sedan utvärderas, nu skulle förlängas i ytterligare två år och menar att kommissionen och övriga medlemsländer nu kraftfullt bör invända mot en förlängning utan istället begära att Frankrike genomför den utlovade utvärderingen, som dessutom borde utvärderas av någon neutral part och inte av de franska myndigheterna själva. Förutom att den här frågan är viktig i sak, menar vi också att symbolvärdet av att man på detta sätt rundar lagstiftningen skadar förtroendet för EU-lagstiftningen, både på livsmedelsområdet och i stort.
  • Spanien: Spanien har nyligen infört nationell lagstiftning om krav på ursprungsmärkning av mjölk (både som slutprodukt och som ingrediens), trots invändningar från kommissionen och några medlemsländer (däribland Sverige, efter påtryckningar från Livsmedelsföretagen).

Utvärdering av EU-reglerna för ursprungsmärkning av kött

Kommissionen har aviserat en utvärdering av förordning 1337/2013 om ursprungsmärkning av vissa köttslag, som kommer att utgöra grunden för den rapport som kommissionen ska lägga fram senast 1 april 2020. Det kommer så småningom att ske samråd med branschen och övriga intressenter, dels i form av ett allmänt samråd (som vem som helst kan svara på) under tredje kvartalet 2019, dels sannolikt genom riktade samråd till branschen.

”Front of pack”-märkning

EU-kommissionen genomför under året en serie möten med branschorganisationer, konsument- och hälsoorganisationer och medlemsländerna för att diskutera den laddade frågan om ”front of pack”-märkning, dvs att genom symboler av olika slag ge information om näringsinnehållet i en produkt på förpackningens framsida (till skillnad från näringsdeklarationen på baksidan). Frankrike har infört en egen variant av trafikljusmärkning som nu även Belgien är på väg att införa. Italien som är en energisk motståndare till såväl det brittiska traffic light som Frankrikes variant, har samtidigt lanserat ett förslag till en gemensam märkning inom EU. Det italienska förslaget baseras på RI/GDA-märkningen och kompletterat med en batterisymbol som ska visa andelen av det dagliga rekommenderade energi- resp näringsintaget som motsvaras av en portion av livsmedlet i fråga, utan någon färgkodning. EU-kommissionen har dock tonat ner förväntningarna på den här processen som man menar främst syftar till att hitta bättre former för samråd mellan EU-länder. Att införa en gemensam EU-märkning anser kommissionen inte vara genomförbart med tanke på att de länder som har nationella märkningssystem (inklusive Nyckelhålet i Sverige och övriga skandinaviska länder) inte är benägna att överge dessa till förmån för en ny EU-märkning.

Transfett

EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag om begränsning av industriellt framställt transfett (dvs. regleringen omfattar inte naturligt förekommande transfetter i animaliskt fett) enligt dansk modell, vilket innebär max 2% av det totala fettinnehållet i produkten. Förslaget innebär också en övergångstid för produkter som inte klarar de nya reglerna tills 1 april 2021. Förslaget finns att läsa på kommissionens hemsida och man kan lämna synpunkter tills 1 november.

Akrylamid

Den nya akrylamidregleringen började gälla den 11 april i år. Kommissionen och medlemsländerna har sedan dess arbetat med en vägledning till de nya EU-regleringen där Livsmedelsföretagen och FoodDrinkEurope har lämnat synpunkter. Vi inväntar nu en slutversion av vägledningen.

Dessutom diskuteras en ny rekommendation från EU-kommissionen om medlemsländernas mätningar av akrylamidhalter. Tanken är att medlemsländerna på detta sätt ska uppmanas att mäta akrylamidnivåer i produktgrupper som inte finns med i det nya regelverket, t ex rösti, en del andra potatisprodukter och rotfruktschips. Beroende på vad mätningarna ger, kan det tänkas att fler produktgrupper kommer med i akrylamidförordningen så småningom även om detta sannolikt ligger ett par år framåt i tiden.

MCPD-estrar i oljor och fetter

Inför den kommande regleringen av MCPD-estrar i oljor och fetter pågår diskussioner i Bryssel mellan kommissionen och medlemsländerna samt med berörda branschorganisationer, både om hur livsmedelsgrupperna ska vara uppdelade och vilka nivåer som ska gälla för gränsvärdena. Livsmedelsföretagen har framfört till svenska myndigheter att vi stöder att införa ett och samma gränsvärde för alla vegetabiliska oljor och fetter, dvs inte ha olika gränsvärden för t ex palmolja och övriga fetter. Utöver gränsvärden för vegetabiliska oljor och fetter, överväger man även att besluta om ett gränsvärde för fiskolja, oavsett om det är en slutprodukt eller som ingrediens i andra livsmedel.

Bisfenol A

I september trädde nya EU-regler om bisfenol A i olika förpackningsmaterial i kraft. I princip borde detta innebära att alla nationella regler om bisfenol A skrotas, det finns dock i dagsläget inga signaler om att Frankrike kommer att ta bort sitt nationella förbud. EU-kommissionen som egentligen borde reagera på detta, har meddelat att man inte avser att vidta några åtgärder förrän EFSA (den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) är klar med sin nästa genomgång av studier kring risker med bisfenol A, vilket väntas ske först 2020.

Ändringar i EU:s grundläggande livsmedelslagstiftning

I april lade EU-kommissionen fram ett förslag om revidering av den grundläggande livsmedelslagstiftningen (förordning 178/2002) som framför allt handlar om att stärka EFSA samt att öka transparensen vad gäller EFSA:s underlag i form av industrifinansierade studier. Det senare syftar till att möta den ökande kritik mot EU:s godkännandeprocesser som tog fart under 2017 i samband med förlängningen av tillståndet för växtskyddsmedlet glyfosat. Förslaget innebär att alla studier som lämnas in till EFSA i samband med ansökningar (kan gälla t ex tillsatser, aromer, enzymer eller novel foods) blir offentliga, med undantag av de delar som företagen särskilt ansökt om ska hållas hemliga – sådana ansökningar ska prövas av EFSA och tanken är att så lite som möjligt ska tillåtas vara hemligt.

Livsmedelsföretagen och FoodDrinkEurope är mycket oroade över det här förslaget eftersom ett sådant offentliggörande av vetenskapliga studier redan när en ansökan lämnas kommer leda till att konkurrenter får del av känslig företagsinformation långt innan man kan sätta produkten på marknaden. Detta riskerar leda till minskade satsningar på forskning och innovation inom EU, tvärtemot de politiska föresatserna både i Sverige och i resten av EU att öka sådan verksamhet för att bibehålla en konkurrenskraftig livsmedelsindustri. Livsmedelsföretagen för en aktiv dialog med svenska företrädare i ministerrådet och Europaparlamentet där förslaget nu diskuteras.

”Dual quality”

I april lade EU-kommissionen fram ett förslag om revidering av ett konsumenträttsligt direktiv som i korthet går ut på att det ska bli förbjudet att sälja till synes identiska produkter på olika marknader ifall de i själva verket skiljer sig åt på ett sådant sätt att det kan vilseleda konsumenter. Förslaget gäller visserligen för alla konsumentprodukter men har sin upprinnelse i den animerade debatt som förts de senaste åren kring påstådda kvalitetsskillnader i livsmedelsprodukter som säljs under samma varumärke i olika länder, framför allt är det länder i Öst- och Centraleuropa som anklagar stora livsmedelsföretag för att medvetet sälja sämre varianter av sina produkter i dessa länder.

Livsmedelsföretagen har löpande kontakt med svenska företrädare i ministerrådet och Europaparlamentet för att de ska känna till våra synpunkter på kommissionens förslag. Även om Livsmedelsföretagen menar att förslaget kommer vid fel tidpunkt och borde ha utretts bättre, är den modell som har kommissionen valt ändå relativt rimlig eftersom det innebär en prövning från fall till fall med hänsyn till de legitima faktorer som finns till att produktsammansättningen varierar. Många inom EU vill dock gå längre och rakt av förbjuda all produktdifferentiering, något det blir viktigt för svenska företrädare att stå emot.

Kampanj om EU:s inre marknad

FoodDrinkEurope bedriver en kampanj för att lyfta inre marknadsfrågor på livsmedelsområdet inför valet till Europaparlamentet i vår och tillsättandet av en ny EU-kommission i slutet av 2019. Syftet är att få dessa frågor högre på den politiska agendan jämfört med vad som varit fallet under de senaste åren. En serie rundabordssamtal arrangeras nu i Bryssel och ett manifest för den inre marknaden har tagits fram inom FoodDrinkEurope som lyfter både vad som har uppnåtts och de utmaningar som återstår. Manifestet efterlyser politisk uppbackning för att lösa problemen med t ex olika tillämpning av EU-regler och införandet av egna nationella regler i många EU-länder. Manifestet finns översatt till svenska och finns på Livsmedelsföretagens hemsida.

Lagstiftning om ekologiska produkter

Grundförordningen är nu fastställd 2018/848. Livsmedelsföretagen deltar i Jordbruksverkets referensgrupp och bevakar de frågor som har relevans för livsmedelsindustrin.  Det arbete som nu pågår är att ta fram delegerade och genomförande akter för att precisera lagstiftningen. Hitintills har det t.ex. blivit beslutat att det är tillåtet med berikning i ekologisk barnmat om det är ett krav i lagstiftningen. Chile är nu också med på listan (1235/2008) för import av ekologiska produkter då de anses ha likvärdiga eko-regler. Det pågår också ett arbete med att minska de konventionella ingredienser som är tillåtna i ekologiska produkter och man ser över vilka tillsatser som skall vara tillåtna. Märkning av ekologiska produkter kommer upp på agendan först i juli 2019.

Riskklassificeringsmodellen

Under 2017 kom Statskontorets rapport om den svenska livsmedelskontrollen. Ett av förslagen där var att ta fram en förenklad riskklassificeringsmodell. I april kom förslaget på en ny modell på remiss. Förslaget har mycket gemensamt med Finlands riskklassificeringsmodell. Grunden i modellen är anläggningstypning och kontrollfrekvens. Detta är tänkt att minska den tid som inspektörer lägger på att riskklassificera en anläggning och skapa mer transparens i varför ett visst företag får en viss kontrollfrekvens. Beroende på i vilken riskklass en anläggning placeras i så är kontrollerna mer eller mindre frekventa, med större risk blir kontrolltiden vid besöken också länge. Man inför också konceptet baskontroll där de grundläggande reglerna ingår och det blir extra viktigt att de kontrolleras regelbundet.

På förslag är också att den s.k. huvudkontorskontrollen införs i hela landet. I den är fokus främst risken för vilseledning och märkning. Kontrollen skall öka i partihandelsledet för att stävja livsmedelsfusk och minska i små butiker som bara säljer färdigförpackade livsmedel. Modellen kommer också ta hänsyn till vilka certifieringar ett livsmedelsföretag har och detta kan ge reducerad kontrolltid i de flesta riskklasser. I Livsmedelsföretagens svar på remissen är vi generellt positiva till den nya modellen men vi har några kommentarer. Vi tycker modellen skall vara bindande för att öka likvärdigheten i kontrollen. Det bör också vara större skillnad mellan ” normal kontrollfrekvens” och reducerad, det skall löna sig att sköta sig och att ha bra certifieringar. Vi påpekar också att oavsett om viss tillverkning i liknande omfattning görs i butik eller i en livsmedelsanläggning så skall anläggningarna hamna i samma riskklass. Vi vill också ha ökat fokus på ”riktiga” risker och fel och mer utbildning av inspektörer för att få mer samsyn mellan olika kontrollmyndigheter för att vi skall uppnå en likvärdig kontroll.

Direktiv för Minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

I januari i år kom EU:s strategi för plast i en cirkulär ekonomi. Först ut var regleringen av plastbärkassar och i maj kom ett uppföljande förslag till direktiv för minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön. Förslaget inriktar sig på att få bukt med det europeiska bidraget till plastnedskräpningen i haven och på stränder. Det baserar sig på att det gjorts flera inventeringar av vilka typer av plastskräp som flyter upp på våra stränder och man har då funnit att det är många engångsartiklar och fiskeredskap av plast.

Då detta förslag inte enbart handlar om livsmedelsförpackningar har Svenskt Näringsliv koordinerat ett svar på den remiss som kom i maj. Vi har också fått information från vår europeiska organisation FoodDrinkEurope för att besvara vissa delar av remissen. Eftersom detta förslag till direktiv handlar om att minska nedskräpningen har vi tyckt att det är viktigt att förtydliga det ansvar som konsumenter har för att plastskräpet hamnar på rätt ställe för att möjliggöra återvinning.

Förslaget innehåller sju olika delar med olika åtgärder och som omfattar olika typer av produkter. Här tar vi upp de tre delar som berör livsmedelsförpackningar.

  • I del A skall medlemsstaterna minska förbrukningen av livsmedelsbehållare vilka maten är avsedda att konsumeras direkt ur och muggar.
  • I del B skall medlemsstaterna ska förbjuda utsläppande på marknaden vissa plastartiklar för engångsbruk; bestick, tallrikar, sugrör omrörare för drycker.
  • I del C finns kravet att dryckesbehållare med kork skall vara konstruerade så att korken sitter kvar på flaskan.

Vad gäller del C har Livsmedelsföretagen påpekat att det f.n. finns sådana lösningar för stilla drycker men ej för kolsyrade drycker. Det införs också krav på att 2025 skall 90% av plastflaskorna samlas in för återvinning. De skall då även vara tillverkade med 35% återvunnen plast. I Sverige är vi ju på god väg redan: under 2017 samlades 84,1% av PET-flaskorna in (www.pantamera.nu). Förslaget omfattar också ett utökat producentansvar enligt med 2008/98/EG för; livsmedelsbehållare, paket och flexibelt material till livsmedel för direkt konsumtion, dryckesbehållare och muggar samt att medlemsstaterna skall informera konsumenter om återanvändnings- och avfallssystem och effekter av nedskräpning.

Förslaget godkändes i Europa Miljöutskottet den 10 oktober. Miljöutskottet adderade lätta plastpåsar, snabbmatsbehållare av expanderad polystyren, samt produkter tillverkade av så kallad oxo-nedbrytbar plast. Många EU-parlamentariker var nöjda med att förslaget godkändes. T ex sa danska Margerete Auken från de gröna (EFA) att “We cannot let the plastic age become the last era on earth just because we could not find a way to reuse our coffee cups.” Omröstning i hela parlamentet är planerad till den 22–25 oktober. Därefter skall det också röstas i Rådet innan direktivet blir godkänt så ett beslutat förslag ser nog inte dagens ljus förrän i början på nästa år. Eftersom det är ett direktiv så skall Sverige införliva det i svensk lagstiftning så vi får se vad den tolkningen resulterar i.

Tillsatser

EFSA har efterfrågat studier för antioxidanterna octyl gallat (E 311), dodecyl gallat (E 312) och propyl gallat (E310) men det har bara inkommit information om E310. Pga att man då inte kan göra några säkerhetsbedömningar för E311 och E312 så beslutade man den 4 oktober att inte längre tillåta dessa tillsatser. 26/10 träder förbudet i kraft och produkter som finns på marknaden får säljas t.o.m. 25/4 2019. Tillsatserna används främst i tuggummi.

I sin fortsatta rullande översyn av tillsatser efterfrågar nu EFSA data om några andra vanliga tillsatser. Den data som efterfrågas täcker tillsatser som används i livsmedel till hela befolkningen inklusive spädbarn under 16 veckor. Det saknas viss information för nedanstående tillsatser. Om ni använder nedanstående tillsatser kan ni uppmana era leverantörer att informera EFSA senast är 21 november om att de kan lämna in data. De kommer sedan att ha fram till 31/5 2020 att ta fram och redovisa data. Om ingen data kommer in kan det resultera i att godkännandet av tillsatsen tas tillbaka precis som för E311 och E312.

  • Acacia gum (E 414)
  • Silicon dioxide (E 551)
  • Carrageenan (E 407)
  • Ascorbyl palmitate (E 304(i))
  • Calcium carbonate (E 170)
  • Tocopherol-rich extract (E 306), α-tocopherol (E 307), γ-tocopherol (E 308) and δ- tocopherol (E 309).

EU-kommissionen har också konstaterat att vissa antioxidanter som t.ex. askorbinsyra används i överdrivna mängder, främst i kött och fisk. Större mängder tillsätts än vad som krävs för att uppnå avsedd antioxidativ effekt. Vi vill därför påminna om att de inte får användas i högre nivåer än det som är nödvändigt dvs quantum satis.

Växtextrakt som kan ha en teknologisk funktion

Kommissionen har blivit uppmärksammad på att växtextrakt, t.ex. spenatextrakt, tillsätts till livsmedel och att de endast deklareras som smakgivare men de har också den effekten att nitratet i extraktet omvandlas till nitrit och då har en konserverade effekt. I ett utkast från kommission slår de nu fast att växtextrakt som har en teknologisk funktion i produkten skall deklareras som en tillsats så som Kommissionen skrev i sina uttalanden 2006 och 2010.

  1. Omfattningen för båda uttalanden skall inte begränsas endast till (fermenterade/icke-fermenterade) extrakt innehållande höga halter av nitrat/nitrit, men det ska i allmänhet tillämpas på alla växtextrakt som vid tillsättning till livsmedel uppnår en nivå av beståndsdelar (eller deras prekursorer) som kan utföra en teknisk funktion i livsmedel.
  2. Sådan användning av extrakt som levererar en teknisk funktion (t ex konserveringsmedel, antioxidant, stabilisator (färgstabilisator) etc.) i livsmedel till vilka de tillsätts anses vara avsiktlig användning som livsmedelstillsats.
  3. Följaktligen anses sådan användning uppfylla definitionen av en livsmedelstillsats och det ska därför uppfylla villkoren i livsmedelsadditiv-lagstiftningen (inklusive relevanta specifikationer) och märkas i enlighet med lämpliga bestämmelser för märkning av livsmedelstillsatser.
  4. Ett antal växtextrakt kan utföra både smak- och tillsatsfunktioner. När smakämnen har en teknisk funktion som livsmedelstillsatser ska livsmedelstillsats-lagstiftningen tillämpas. I detta fall kan extrakten inte påstås användas som smakämnen.
Nicklas Amelin EU-expert +46-8-762 65 18+46-70-329 60 80

Nicklas arbetar med EU-lagstiftning inom livsmedelsområdet och bevakar även EU-samarbete i livsmedelsfrågor där det ännu inte finns gemensam lagstiftning, t ex inom mat och hälsa. Nicklas arbetar i stor utsträckning på plats i Bryssel och där är han bl a aktiv inom vår europeiska branschorganisation FoodDrinkEurope där han är ordförande för Food and Consumer Policy Committee. Nicklas har tidigare arbetat på regeringskansliet och på EU-kommissionen i Bryssel.

Ulrika Ehrhardt Expert livsmedel och lagstiftning 08-762 65 05

Ulrika arbetar med livsmedelslagstiftning, märkning, allergifrågor och livsmedel för särskilda näringsändamål. I detta ingår bl a att bistå medlemsföretagen med rådgivning, ha en tät dialog med relevanta myndigheter, hålla i utbildningar och regelbundet stämma av aktuella och kommande frågor med Livsmedelsföretagens egna referensgrupper. Ulrika är legitimerad apotekare till utbildningen, och hon har jobbat med livsmedelslagstiftning sedan 1991. Först var hon på Livsmedelsverket i nästan åtta år och därefter har hon varit på Livsmedelsföretagen.

Marie Rydén Näringspolitisk expert 08-762 65 37

Marie arbetar med livsmedelslagstiftning och är ansvarig för frågor som rör livsmedelskontroll, ekologisk lagstiftning, främmande ämnen inkl akrylamid, förpackningar och tillsatser. Hon är generalsekreterare för Kvarnföreningen och Föreningen svenska glasstillverkare och ordförande i referensgruppen för kvalitet, lagstiftning och märkning (KLM). Marie har bred erfarenhet från livsmedelsindustrin och har arbetat med produktutveckling och lagstiftningsfrågor på bl a Arla, Unilever och Lantmännen.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.