fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Medlemsservice arrow_forward
EU-LAGSTIFTNING | MAT OCH HÄLSA

Medborgardialog med EU-kommissionen om framtidens hälsoutmaningar

Den 15 mars deltog Andrea Ammon, chef för EU:s smittskyddsmyndighet, och Vytenis Andriukaitis, EU-kommissionär med ansvar för hälsa, i en medborgardialog om folkhälsa och hälsorisker på Europahuset i Stockholm. Många svåra och spännande frågor avhandlades, och våra kollegor Marie Rydén och Patrik Strömer antecknade flitigt.

Marie Rydén och Patrik Strömer:

Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Stockholm, introducerade dagens moderator journalisten Rolf Fredriksson.

Fredriksson inledde med att presentera Vytenis Andriukaitis, ursprungligen läkare och politiker från Litauen men numera EU-kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet. Andrea Ammon är chef för EU:s smittskyddsmyndighet som är placerat i Solna. Ammon är ursprungligen från Tyskland och kom till Sverige 2005 då myndigheten förlades här. I Solna arbetar 280 personer på myndigheten. Moderatorn inbjöd publiken till att ställa frågor.

Fredriksson berättade att dagens medborgardialog skulle ha tre delar: generella hot mot folkhälsan, hot utifrån livsstilsfaktorer och en generell del. Vi upplevde dock att vi inte kom längre än till den första punkten, huvudsakligen pga animerade och engagerade utläggningar och svar på publikens frågor från kommissionärens sida. Tre frågor som särskilt berör livsmedelsproducenter togs upp; antibiotika i kött, snus och alkoholdrycker.

Ingen brist på risker men alla måste hanteras

Via webben fick publiken svara på en fråga om vilka risker de ser som de mest akuta de kommande åren, och samma fråga fick förstås Andriukaitis och Ammon. Andriukaitis svarade att man måste se det hela holistiskt och att alla problem och risker – ohälsosam livsstil, antibiotikaresistens, åldrande befolkning, epidemier, klimatet och motstånd mot vaccinationer – måste hanteras.

Ammon höll med kommissionären att alla frågorna måste tas om hand, men inom ramen för hennes ansvarsområde hamnar huvudsakligen smittsamma sjukdomar. Enligt Ammon har vi som samhälle mandat att göra något åt antibiotikaresistens (AMR) och vaccinationsvägran med medicinsk intervention. En åldrande befolkning är en stor utmaning, liksom det pågående utbrottet av mässling i Europa trots att vi har ett effektivt vaccin. 20 000 kvinnor i EU dör varje år i livmoderhalscancer trots att det finns ett effektivt vaccin och ännu fler dör pga AMR.

Många spännande frågor till Ammon och Andriukaitis

Fråga: Hälsa hanteras huvudsakligen på nationell nivå, men vad kan göras på EU nivå?

Andriukaitis höll inte helt med om detta. Visst är det så sjukvård och socialvård hanteras av nationella myndigheter, men andra viktiga hälsorelaterade frågor såsom halter av socker, salt och transfettsyror regleras på EU-nivå. Folkhälsan måste vara högt upp på agendan i alla politiska sektorer och aktiviteten måste öka inom EU. EU måste göra mer för att uppmuntra till en hälsosam livsstil.

Fråga: För två år sedan kom en ny EU-policy gällande AMR. Kan vi redan nu se några resultat?

Ammon svarade att användningen av antibiotika har sakta ökat under många år och man kan inte förvänta sig att en plan för förändring har omedelbart effekt. I några länder ser vi en minskning av användningen men på EU-nivå är det fortfarande en ökning. Vi ser nu att resistens utvecklas också mot antibiotikan som man brukar ta till som sista åtgärd. Vi kan fortfarande göra något och planer för hur man hindrar smittspridning på sjukhus finns på plats. Redan i Maastrichtavtalet från 1993 togs detta upp.

Fråga: Vad gör EU åt antibiotikaanvändningen inom djurhållningen?

Ammon svarar att tidigare arbete inte har fokuserat så mycket på att medicinare och veterinärer skall samarbeta i denna fråga, men nu arbetar båda grenarna tillsammans med EFSA. Vi kan se en signifikant minskning av antibiotikaanvändningen inom djurhållningen i några länder. När det gäller den miljömässiga aspekten är den inte så välstuderad så det finns mycket kvar att göra. Att använda antibiotika profylaktiskt inom djurhållningen kommer att förbjudas. Vi behöver dock arbeta globalt eftersom bakterier inte erkänner några gränser. Om något upptäcks i Brasilien så är det tre månader senare i EU. Vi behöver förstå utsläppen till miljön bättre och speciellt då från sjukhus.

Fråga: Hur man EU minska gapet mellan forskningen inom de medicinska- och sociala vetenskaperna och hur man arbetar i praktiken?

Andriukaitis började med att vidga perspektivet; det är svårt med sjukdom och mental hälsa när 52 miljoner människor bara har råd att köpa mat varannan dag och 150 miljoner är fattiga eller nära fattigdomsgränsen i EU idag.

Ammon svarade att vi behöver aktiviteter som omsätter forskningsresultaten till handling och rutiner. Det behövs också en översättning av forskningen till beslutsfattarna, och ännu bättre vore om forskarna hade en dialog med beslutsfattarna innan de börjar med forskningen så att den forskning och de resultat som behövs kommer fram. I dag är det lättare att arbeta med forskning inom sjukvården för då får du resultat snabbare än om man arbetar med forskning inom kost och dieter.

Fråga från Patrik Strömer: Om nu 100 miljoner människor inom EU röker, Sverige har lägst rökprevalens och Sverige är enda landet där snus säljs, vad är era slutsatser av detta?

Andriukaitis är uppenbarligen en stark motståndare till tobak i alla dess former och säger att det var ett stort misstag när Columbus tog hit tobaken på 1500-talet: ”Jag är läkare och har sett vad användning av tobak och nikotin resulterar i så jag ger er rådet att inte använda det!” Enligt Andriukaitis märker man först när man blir äldre vilka effekter det har. Andriukaitis bjöd också in till ett uppföljande bilateralt möte för att diskutera frågan.

Fråga: Kan EU hindra marknadsföring av antibiotika för att få ned användningen?

Ammon tror inte EU kan göra det. Varför tas det inte fram nya antibiotika? Enligt Ammon är det fel på läkemedelsföretagens affärsmodeller. Senast det kom ny antibiotika var 1987 så vi behöver nya initiativ på det området. Det finns dock mycket att arbeta med vad gäller överanvändning, felanvändning och för låg användning, dvs när man inte tar hela kuren för att man känner sig bättre efter tre dagar.  Striktare regler infördes för två år sedan. Vi behöver också ta tag i att antibiotika tas för länge i preventivt syfte vid operationer och att bredspektrumantibiotika används för ofta. Vaccineringen behöver också öka.

Fråga: Varför är alkohol mindre reglerat än tobak?

Andriukaitis säger att han i tisdags träffade alkoholdryckestillverkare och nu måste de börja märka dryckerna med ingredienslistor och näringsvärden men de är splittrade mellan sig. För närvarande är det frivilligt att märka men det finns egentligen ingen anledning att ha ett sådant undantag. I tisdags fick han ett slutligt förslag från öltillverkarna som var ok men vin- och sprittillverkarna är inte klara. Användningen av alkohol är utmanande men inte likadan som den för tobak. Vin och alkohol är en del av gastronomi och det sociala livet men för stora intag är en utmaning. Vi ber medlemsstaterna öka beskattningen men det är en mycket komplex fråga inom EU.

Avslutande fråga till publiken: Vilka tre generella frågor skall EU fokusera på?

Svaret från publiken blev klimatförändringar, alkohol och antibiotika, men publiken var å andra sidan kanske inte ett helt representativt urval från befolkningen.


Vill du ha fler nyheter om livsmedel och livsmedelsindustrin? Prenumerera på Livsmedelsföretagens nyhetsbrev!

Marie Rydén Näringspolitisk expert 08-762 65 37

Marie arbetar med livsmedelslagstiftning och är ansvarig för frågor som rör livsmedelskontroll, ekologisk lagstiftning, främmande ämnen inkl akrylamid, förpackningar och tillsatser. Hon är generalsekreterare för Kvarnföreningen och Föreningen svenska glasstillverkare och ordförande i referensgruppen för kvalitet, lagstiftning och märkning (KLM). Marie har bred erfarenhet från livsmedelsindustrin och har arbetat med produktutveckling och lagstiftningsfrågor på bl a Arla, Unilever och Lantmännen.

Patrik Strömer Näringspolitisk expert 072-505 57 43

Patrik är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. Patrik är också Generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, då snus är ett livsmedel som omgärdas av särskilda regleringar. Patrik har tidigare arbetat som PA-konsult, chefredaktör och anlitas även som skribent och föreläsare.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy