Ministerrådet uttalar sig om EU:s Farm to fork-strategi
Nyligen beslutade Ministerrådet, bestående av jordbruks- och livsmedelsministrar för EU:s medlemsstater, om så kallade rådsslutsatser avseende EU:s Farm to fork-strategi. Sammanfattningsvis välkomnar rådet strategin och instämmer med dess övergripande syften.
I veckan sammanträdde EU:s jordbruks- och livsmedelsministrar i Luxemburg och beslutade om så kallade rådsslutsatser om Farm to fork-strategin som EU-kommissionen presenterade i slutet av maj (här hittar du en sammanfattning och analys av strategin, signerad Livsmedelsföretagens EU-expert Nicklas Amelin). Rådsslutsatser är inte ett bindande beslut med någon rättsverkan utan innebär att rådet klargör sin uppfattning om strategin. På så sätt ger medlemsländerna politiska signaler till kommissionen om prioriteringar och önskemål om inriktning när kommissionen inom kort inleder sitt arbete med att omsätta strategin i konkreta lagförslag och andra initiativ. Beslutet var enhälligt och hela texten finns här att läsa.
Sammanfattningsvis välkomnar rådet Farm to fork-strategin och instämmer med det övergripande syftet att EU:s livsmedelssystem ska vara hållbart, samt att matvanor måste bli mer hållbara både ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Samtidigt är rådet klart mer återhållsamt i många delar jämfört med kommissionen och påminner om att strategin måste ta hänsyn till livsmedelssystemets ekonomiska hållbarhet inklusive livsmedelskedjans konkurrenskraft, samt beakta principerna för EU:s inre marknad. Rådet understryker också flera gånger att man förväntar sig att kommissionen genomför konsekvensutredningar av alla förslag som kommer att presenteras inom ramen för strategin under de närmaste åren, samtidigt som man understryker vikten av att söka samarbete med livsmedelsproducenterna. Rådet ställer sig inte heller uttryckligen bakom de siffersatta målen i kommissionens strategi exempelvis gällande minskad användning av växtskyddsmedel, samt påpekar att målsättningarna måste ta hänsyn till att utgångsläget och förutsättningarna ser olika ut i olika länder, så att de framsteg som redan uppnåtts på nationell nivå tas med i beräkningen. Det siste har varit en viktig svensk utgångspunkt i arbetet med slutsatserna.
En stor del av slutsatserna ägnar sig åt primärproduktionen (jordbruk, fiske och vattenbruk) men bland de punkter som direkt gäller livsmedelsindustrin kan man notera följande:
- Stöd för kommissionens fokus på reformulering av produkter för att minska salt, socker och mättat fett.
- Rådet instämmer i att märkning är centralt för att underlätta hållbara och hälsosamma val av konsumenterna men påpekar att det behövs evidens kring konsumentbeteende som stöd för nya åtgärder.
- Stöd för att EU utvecklar en gemensam näringsmärkning ”front of pack” men här undviker rådet att tala om obligatorisk märkning eftersom en betydande grupp medlemsländer i dagsläget motsätter sig detta. Dessutom påpekar man att en sådan märkning måste vara baserad på vetenskaplig evidens och ta hänsyn till befintliga märkningar (även detta en viktig punkt för Sverige).
- Stöd för att utveckla djurskyddsmärkning på EU-nivå och utökade krav på ursprungsmärkning, dock åter med krav på att först utreda konsekvenserna inte minst för den inre marknaden.
- Däremot uttrycker rådet ett mer dämpat intresse för kommissionens tanke i Farm to fork att återuppta arbetet med näringsprofiler för att reglera vilka produkter som ska få marknadsföra sig med hälsopåståenden, något som legat på is de senaste tio åren.
- För att minska matsvinnet behövs insatser på flera nivåer, stöd för tanken att revidera datummärkningsreglerna för att undvika att märkningen missförstås.
- Det behövs harmonisering av regler för förpackningar och material i kontakt med livsmedel.
- Stöd för ökade ambitioner att bekämpa livsmedelsbedrägerier.
- Forskning, innovation och ny teknik är viktiga som stöd till förbättrad hållbarhet.
Slutligen påpekar rådet att vikten av att EU via sin frihandelspolitik ställer krav på länder utanför EU, så att inte hårdare krav inom EU leder till ensidigt snedvridna konkurrensvillkor.
