Näringsfysiologen: Ultraprocessad mat inte per automatik dålig

Det är lätt att tro att industritillverkad mat är sämre. Att klassificera mat som processad i olika hög grad kan leda tanken fel. Ultraprocessat kan i vissa fall gynna både individen och planeten, skriver näringsfysiologen Linda Bakkman i SvD.

Pommes frites, vegokött, mjölk, fullkornsbröd, havregryn – alla exempel på processad mat

Här kan du läsa artikeln i sin helhet (SvD, betalvägg)

”Bearbetning av mat har en lång historia, som torkning, rökning, jäsning och tillagning. I takt med utvecklingen av jordbruksindustrin har vi idag flera raffinerade metoder för att förändra näringsinnehåll, näringsutbyte, smak och hållbarhet. Utan olika industriella processer hade vi knappast kunnat föda jordens växande befolkning.

Ultraprocessad mat är industriellt förädlad genom att råvaror ofta brutits ned i mindre delar och förändrats. Syftet kan vara att förlänga hållbarheten, få den att smaka bättre eller se aptitligare ut genom förändring av färg, smak, konsistens eller textur. Begreppet ultraprocessad säger inget om hur mycket näring maten innehåller.”

***

”Att med teknikens hjälp öka näringsutbytet i livsmedel genom att göra näringsämnen mer tillgängliga är andra potentiella vinster. Andra är att utnyttja rester, vilket kan vara bra både för hälsa och hållbarhet. Granola, tofu och fullkornsknäckebröd hör till processade livsmedel med bra näringsinnehåll i relation till energiinnehåll och bör inte uteslutas på grund av en klassificering som ultraprocessad.

Helt oprocessad mat är ovanlig och inte heller detta försök att göra en komplex fråga enkel lyckas.”

Här kan du läsa artikeln i sin helhet (SvD, betalvägg)