10 viktigaste händelserna inom livsmedelsbranschen 2017

2017 närmar sig obönhörligt slutet och 2018 väntar otåligt på att få komma igång. Men innan vi släpper in 2018 tänkte vi blicka tillbaka på året som gått och lista vad vi på Livsmedelsföretagen tycker var årets 10 viktigaste händelser – både bra och dåliga – utifrån livsmedelsbranschens perspektiv.

För att maximera spänningen börjar vi med den tionde viktigaste händelsen och räknar ner till den allra viktigaste. Nu kör vi!

10. Livsmedelsverkets beslut att inte tillåta insekter som livsmedel

Foto: Hakuna Mat

Insektsbaserade livsmedel är en bransch med enorm potential, och Sverige har många drivna och duktiga insektsmatentreprenörer. Men i november beslutade Livsmedelsverket att inte tillåta att livsmedel säljs som mat i Sverige, trots att det är tillåtet i flera EU-länder, inklusive Finland och Danmark. Beslutet är ett stort bakslag för de svenska företagen, men de har inte gett upp. Man har tagit de första stegen till att bilda en branschförening, och tillsammans med Livsmedelsföretagen kommer de fortsätta bearbeta svenska beslutsfattare och informera om fördelarna med insektsbaserade livsmedel.

9. Svenskarnas förtroende för livsmedelsindustrin högre än någonsin

I februari 2013 mätte Livsmedelsföretagen för första gången svenskarnas förtroende för livsmedelsindustrin. Bara 63% uppgav att de hade stort förtroende för industrin. Tillsammans med medlemsföretagen påbörjade Livsmedelsföretagen ett systematiskt arbete med att informera allmänheten om hur industrin arbetar med kvalitet och säkerhet. Och det har gett resultat. I oktober 2017 hade 87% stort förtroende för den svenska livsmedelsindustrin – den högsta siffran någonsin.

8. The Lancet slår fast att snus inte är kopplat till ökad ohälsa

I en stor artikel i september slog den högt ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet fast att snus inte är kopplad till ökad ohälsa och ännu mindre till några dödsfall. WHO har som mål att år 2025 ska mindre än fem procent av befolkningen röka. I kategorin män ålder 30–44 har Sverige redan uppnått det målet, och det är till stor del tack vare snuset. Tyvärr verkar den svenska regeringen ha svårt att ta till sig den här sortens fakta, men kanske kan artikeln i The Lancet bidra till att regeringen börjar lyssna mer på vetenskapen och lite mindre på fundamentalistiska förbudsivrare.

7. Snabbspår för bagaraspiranter tar nästa stora steg

Emad Gad med Jesper Långström från Sveriges Bagare och Konditorer.

I slutet av 2016 lanserade Livsmedelsföretagen tillsammans med Livsmedelsarbetareförbundet ett särskilt ”bagerispår” inom ramen för regeringens snabbspår. Bakom lanseringen låg flera års hårt arbete för att få Arbetsförmedlingen att förstå de deltagande företagens behov. I november 2017 var det dags för nästa steg av bagerispåret där 17 nyanlända bagaraspiranter fick validera sina bagarkunskaper.

6. Historiskt frihandelsavtal mellan EU och Kanada

Kanada

I september, efter 10 års förhandlingar, trädde frihandelsavtalet CETA mellan EU och Kanada äntligen i kraft. Avtalet är det mest moderna och långtgående som EU någonsin har förhandlat fram och innebär att det blir mer förutsägbart och enklare för de allra flesta svenska företag att exportera till Kanada. Och för många sorters livsmedel försvinner tullarna helt.

5. EU-kommissionen beslutar om ny akrylamidreglering

I slutet av november tog EU-kommissionen beslut om en ny reglering som syftar till att minska akrylamid i livsmedel. Den nya regleringen börjar tillämpas i april 2018 och bygger på ett gemensamt förslag från den europeiska livsmedelsindustrin. Från svensk sida har frågan drivits av Livsmedelsföretagen i över fyra år.

4. Livsmedelsföretagen lanserar lättanvänd digital kostrådsguide

Bild från kostradsguiden.se

Kostråden är ett bra verktyg för att inspirera till hälsosamma matvanor, och 2015 blev det tillåtet att använda kostråd i märkning och marknadsföring av enskilda livsmedel. Men två år senare är reglerna fortfarande krångliga och det har varit svårt för företagen att veta vad som gäller. I november lanserade vi därför en interaktiv och pedagogisk kostrådsguide som företagen kan använda för att testa om en viss produkt är lämplig att märkas eller marknadsföras med kostråd.

3. Regeringen satsar på livsmedelsexport

Styrgruppen för exportsamarbetet Team Sweden Livsmedel.

För många svenska livsmedelsföretag är exporten helt nödvändig för att uppnå lönsamhet, och det är även på utländska marknader som den största tillväxtpotentialen finns. Därför är livsmedelsexporten ett prioriterat område för Livsmedelsföretagen. Vi har kämpat för att få regeringen att satsa på exportfrämjande åtgärder, och den nya exportsatsningen som presenterades i december är en tidig julklapp till branschen. Tittar man närmare på innehållet i satsningen verkar det dock röra sig om ett mjukt paket snarare än det där hårda man verkligen önskade sig. Men satsningen visar i alla fall att regeringen har en ambition på området, och det är en bra början.

2. Treårigt löneavtal för livsmedelsindustrin

I slutet av mars – efter hårda förhandlingar – blev löneavtalen för svensk livsmedelsindustri klara. På minussidan är att det normerande avtalsvärdet, det så kallade märket, blev satt till 6,5 procent på tre år, vilket är för högt utifrån företagens perspektiv. På plussidan är att avtalen blev på tre år, vilket ger företagen förutsägbarhet så att de kan fokusera på att utvecklas och växa.

Och så var det dags för årets viktigaste livsmedelshändelse… Är du redo? Drumroll, please…

1. En nationell livsmedelsstrategi för Sverige

Efter flera års remissande och kompromissande så blev den till slut verklighet. Den 20 juni enades sju av åtta riksdagspartier om en nationell livsmedelsstrategi för Sverige.

Är strategin viktig? Definitivt. Sverige och livsmedelsbranschen har saknat en gemensam vision och gemensamma mål att arbeta efter. Är strategin perfekt? Nej, det är den inte. Det är alldeles för lite fokus på livsmedelsproducenterna och på hur Sverige ska bli världens bästa matland. Men strategin är betydligt bättre än ingenting, och nu arbetar vi för fullt för att se till att åtgärderna som ska komma ur strategin blir effektiva, välriktade och gynnsamma för både svenska konsumenter och livsmedelsproducenter.

Det var hela listan! Tyckte du att vi missade något? Eller ska något bort? Hör i så fall gärna av dig till nyhetsbrevet@li.se.

Efter nyår kommer vi lista de 10 viktigaste sakerna att ha koll på under livsmedelsåret 2018. Missa inte det. God jul och gott nytt!