Aktuellt inom lagstiftning på EU-nivå

Det är mycket på gång inom europeisk livsmedelslagstiftning just nu. Här skriver vår EU-expert Nicklas Amelin om vad som är aktuellt inom flera viktiga områden – ursprungsmärkningskrav, märkning av vegetariska och veganska produkter, alkoholmärkning, akrylamid, estrar i oljor och fetter, transfett och ”dual quality”.

MÄRKNING

Nationella ursprungsmärkningskrav
Kapplöpningen bland medlemsländerna fortsätter när det gäller att införa nationella ursprungsmärkningskrav. Senast i raden är Italien som tidigare i år har anmält tre olika nationella lagar (ursprungsmärkning av ris respektive durumvete i pasta, samt krav att märka produkter med tillverkningsställe) för granskning av EU-kommissionen och andra medlemsländer. Det är en grundläggande regel inom EU att alla nationella regler som kan inverka på den fria rörligheten inom EU:s inre marknad måste genomgå sådan granskning innan den får införas. Efter att kritiska synpunkter på de italienska förslagen framkommit, har Italien dragit tillbaka dem men har därefter infört nya, snarlika lagar, utan att dessa har skickats för ny granskning på korrekt sätt.

Livsmedelsföretagen har uppmärksammat svenska myndigheter på dessa uppenbara brott mot EU-reglerna och bett Sverige att agera på EU-nivå. FoodDrinkEurope (FDE), som är livsmedelsbranschens paraplyorganisation på EU-nivå, trycker också på hos EU-kommissionen för att få dem att agera.

Samtidigt som allt fler länder inför nationella krav på ursprungsmärkning, är det dock glädjande att det samtidigt blir allt fler av de andra medlemsstaterna som invänder mot flodvågen av nya nationella regler. Livsmedelsföretagen har en mycket bra dialog med svenska myndigheter i dessa frågor och Sverige har tydligt tagit plats i den grupp länder som är öppet kritiska mot utvecklingen som riskerar att skapa nya barriärer på EU:s inre marknad. Sverige har särskilt påpekat fördelarna med ett frivilligt system för ursprungsmärkning och lyft fram ”Från Sverige” som ett positivt exempel.

Märkning av vegetariska och veganska produkter
Idag saknas gemensamma EU-regler för vilka produkter som får märkas som lämpade för vegetarianer respektive veganer. Kommissionen har i uppdrag att föreslå definitioner för detta, men eftersom de inte har någon bestämd deadline så har det arbetet inte varit prioriterat. Med tanke på att detta är en starkt växande marknad i flera länder, börjar avsaknaden av EU-regler skapa problem för branschen eftersom det finns stora skillnader mellan hur olika länder tolkar de här begreppen.

Därför har FoodDrinkEurope och de berörda konsumentgrupperna genom sin paraplyorganisation European Vegetarian Union (EVU) under lång tid arbetat med att arbeta fram definitioner som både branschen och berörda konsumenter är nöjda med. I sak är man nu överens och kommer under hösten att presentera ett gemensamt förslag till EU-kommissionen och gemensamt sätta press på kommissionen att agera i frågan.

Gemensamma EU-regler på det här området kommer att innebära en klar förbättring för svenska företag. Livsmedelsverkets vägledning till företagen innebär nämligen i stort sett att man sätter likhetstecken mellan vegetarisk och vegansk mat, vilket innebär en betydligt mer restriktiv linje än den som branschen och konsumentrörelsen är överens om i Bryssel. Efter att flera företag (tillverkare, restaurang och dagligvaruhandel) fällts av Reklamombudsmannen (RO) tidigare i år, med hänvisning till Livsmedelsverkets tolkning, för Livsmedelsföretagen en diskussion med Livsmedelsverket om frågan och argumenterar för de definitioner som överenskommits i Bryssel och som förhoppningsvis så småningom blir gällande EU-regler. Den dag detta sker kommer Livsmedelsverket hur som helst att behöva anpassa sin vägledning till den nya lagstiftningen.

Alkoholmärkning
EU-kommissionen lade fram en rapport i mars 2017 (mer än två år för sent) och konstaterade där att det inte går att motivera att fortsätta med undantagen för alkoholdrycker som idag inte behöver märkas med ingrediensförteckning och näringsdeklaration som andra livsmedel. Kommissionen har gett branschen ett år på sig att föreslå en frivillig märkning och i annat fall kommer man att lägga fram förslag till bindande EU-regler.

FRÄMMANDE ÄMNEN

Akrylamid
Efter många års diskussioner har slutligen EU-kommissionen lagt fram ett formellt förslag för reglering av akrylamid i livsmedel. Förslaget berör stora delar av svensk livsmedelsindustri och Livsmedelsföretagen har därför arbetat aktivt med frågan de senaste åren, både i Sverige och i Bryssel.

Positivt med förslaget är att kommissionen har lyssnat på industrin under den dialog som pågått sedan 2014 och där Livsmedelsföretagen varit delaktig. Först och främst innehåller förslaget inte några gränsvärden för akrylamid i slutprodukterna som skulle innebära att produkter med högre halter inte får säljas. Detta trots ett stort politiskt tryck på kommissionen att föreslå gränsvärden, från medier, NGOs, vissa EU-parlamentariker och vissa medlemsländer. Istället för gränsvärden ställer man enligt förslaget krav på åtgärder som det tillverkande företaget ska vidta för att minska halten akrylamid och att dokumentera detta så att det kan följas upp med kontrollmyndigheten. I förslaget ställs också krav på tillverkaren att testa akrylamidnivån i sina produkter.

Förslaget innehåller s k benchmark-nivåer för akrylamidhalter för olika livsmedelsgrupper. Syftet med dessa är att tillverkaren ska få en uppfattning om vad som är en hög akrylamidhalt. Ifall man uppmäter halter över benchmark-värdet i en produkt så ska man se över sin tillverkningsprocess. Detta motsvarar upplägget med de indikativa värden som fanns sedan tidigare och som hade en liknande funktion. Det är positivt att det görs tydligt i förslaget vad benchmark-nivåerna är till för, så att de inte missuppfattas som gränsvärden av kontrollmyndigheter. Kommissionen har också i andra sammanhang varit tydliga med att en uppmätt nivå över benchmark-nivån inte i sig är grund för återkallanden.

Det finns också genomgående i förslaget skrivningar som återspeglar att det finns en rad faktorer som gör att tillverkaren trots vidtagna åtgärder inte kan komma ner i benchmark-nivåerna. Det poängteras att det väsentliga i dessa fall är att tillverkaren ska kunna visa att man har vidtagit de åtgärder som är relevanta för sin produkt.

Vad som är mindre positivt med förslaget är att det står att man bör överväga att införa gränsvärden som ett komplement till den här föreslagna regleringen. Men detta står i relativt vaga termer och dessutom i den delen som inte är bindande, innan själva artiklarna, så det är en betydligt mildare variant än vad många har krävt och jämfört med vad som stått i tidigare utkast. Livsmedelsföretagen kommer tillsammans med våra europeiska kollegor att fortsätta påpeka att det vore orimligt att införa gränsvärden innan man har utvärderat effekten av den här regleringen, det skulle bli en dubbelreglering som inte är ändamålsenlig.

Förslaget har under sommaren godkänts vid en omröstning i den s k ständiga kommittén som består av medlemsländernas representanter (där Sverige företräds av Livsmedelsverket). Därefter har förslaget skickats till ministerrådet och Europaparlamentet för granskning. De har tre månader på sig (tills slutet av oktober) att komma med eventuella invändningar. De kan inte ändra i förslaget, däremot kan de stoppa det i sin helhet. Livsmedelsföretagen följer noggrant processen i Europaparlamentet, där det redan har lagts fram förslag om att stoppa lagstiftningen. Men om varken rådet eller parlamentet till sist beslutar att förkasta förslaget, kan kommissionen fatta beslut efter granskningsperiodens slut. När förordningen sedan börjar tillämpas beror på hur snabb kommissionen är med att fatta beslut och hur snart därefter förordningen publiceras i EU:s officiella tidning. Eftersom det finns en övergångstid på fyra månader inskrivet i lagstiftningen, kan det dock bli tidigast i andra halvan av mars 2018.

Livsmedelsföretagen för en dialog med Livsmedelsverket angående tillämpningen av det nya regelverket och överväger hur vi kan föra vidare den bredare dialog som fanns inom ramen för det akrylamidnätverk som fanns inom gamla SIK/SP Food & Bioscience.

Föroreningar i oljor och fetter (MCPD och glycidylestrar)
Kommissionen har lagt fram ett förslag till reglering av glycidylestrar (GE) som bildas vid raffinering av oljor och fetter och som har bedömts som hälsofarliga av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA. Det finns möjlighet att lämna synpunkter fram tills den 19 september via kommissionens hemsida. De nivåer som föreslås är i linje med det åtagande som olje-/fettproducenterna har gjort sedan länge. Innan kommissionen kan fatta beslut, måste det ske en omröstning i ständiga kommittén samt granskning under tre månader i ministerrådet och Europaparlamentet. Detta innebär att reglerna allra tidigast kan träda i kraft i slutet av januari 2018.

När det gäller den andra typ av estrar som uppstår vid raffinering, som går under namnet MCPD, så pågår en riskvärdering i EFSA som väntas bli klar i slutet av 2017. Därefter avser kommissionen att återkomma med ett förslag till reglering, beroende på vad EFSA kommit fram till. Det förslaget kommer att läggas fram under 2018 och det är svårt att sia om hur snabbt en sådan lagstiftning kan vara på plats.

TRANSFETT

Kommissionen genomför under 2017 en konsekvensutredning av olika tänkbara regleringar av transfett i livsmedel, efter att i en tidigare rapport ha kommit fram till att det är motiverat att sätta en maxgräns på EU-nivå till skydd för folkhälsan. Det finns redan ett par olika modeller för en sådan reglering på nationell nivå inom EU, bl a i Danmark och Österrike. Det finns olika uppfattningar inom branschen vilken modell som lämpar sig bäst på EU-nivå. Livsmedelsföretagen har i den diskussionen betonat vikten av att alla alternativ tas upp och bedöms i den pågående konsekvensutredningen, så att fördelar och nackdelar kan vägas mot varandra inför den kommande diskussionen om en EU-reglering.

”DUAL QUALITY”

Frågan om kvalitetsskillnader mellan livsmedel som säljs i västra respektive östra Europa (s k dual quality) har utvecklats till en politisk diskussion på högsta nivå, under trycket av stor medial uppmärksamhet i vissa östeuropeiska länder, som knyter an till andra aktuella motsättningar mellan västra och östra EU. Slovakiens premiärminister hade i juli ett möte med kommissionens ordförande för att diskutera saken. Det är ytterst ovanligt att livsmedelsrelaterade frågor diskuteras på den nivån och det visar hur politiserad frågan har blivit.

• För att bemöta situationen, har det förts intensiva diskussioner mellan branschen och kommissionen under sommaren, där man bl a har avhandlat följande:Förklara för kommissionärer och tjänstemän vad frågan handlar om, eftersom okunskapen är stor.
• Branschen har förklarat sig beredd till transparens och dialog med lokala myndigheter, något som kommissionen uppmuntrar.
• Branschen har även börjat jobba på ett slags uppförandekod. Det är ännu oklart hur den ska vara utformad och vem som är tänkt att skriva under.
• Kommissionen arbetar med att ta fram riktlinjer till medlemsländerna vad gäller hur direktivet om otillbörliga affärsmetoder kan användas i detta sammanhang, för att mota trycket på kommissionen att föreslå ny lagstiftning.
• Kommissionens Joint Research Center (JRC) arbetar på en harmoniserad testmetod, eftersom medlemsländerna har hanterat tester på olika sätt och i flera fall på ett sätt som inte ger rättvisande resultat.

Livsmedelsföretagen för en löpande dialog med Näringsdepartementet i frågan och förser dem med underlag. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har varit mycket tydlig med att han motsätter sig mer detaljreglering på EU-nivå av hur livsmedelsprodukter ska vara sammansatta.

Ungern har lagt fram ett förslag till nationell lagstiftning som skulle innebära en varningsmärkning på produkter som säljs i Ungern med en annorlunda sammansättning jämfört med produkter under samma namn och varumärke som säljs i andra EU-länder. Livsmedelsföretagen har lämnat synpunkter på förslaget via en remiss från Kommerskollegium och har uppmanat Sverige att invända mot förslaget. Detta har dessvärre inte skett men flera andra medlemsländer har haft invändningar, vilket innebär att Ungern inte får gå vidare med förslaget förrän tidigast den 20 november. Innan dess Måste Ungern redogöra för hur de hanterar de andra ländernas synpunkter.

Vill du veta mer om vad som är på gång inom EU och livsmedelslagstiftning? Då får du gärna höra av dig till Nicklas Amelin på nicklas.amelin@li.se.