fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
NÄRINGSPOLITIK | LIVSMEDELSKONTROLL

Rapport från Livsmedelsverket: Svensk livsmedelskontroll 2019

Livsmedelsverkets årliga rapport om svensk livsmedelskontroll omfattar kontrollen i primärproduktion, livsmedelsförädling, handel och dricksvattenanläggningar. Nedan följer en kommenterande sammanfattning av de rapportdelar som rör förädling och handel.

Livsmedelsverkets rapport tar avstamp i konstaterandet att många olika kontrollmyndigheter planerar och genomför livsmedelskontroll, hittar avvikelser och vidtar åtgärder men att det trots detta är osäkert huruvida kontrollen alltid lever upp till livsmedelslagstiftningens högt ställda krav.

På nationell nivå anses kontrollen regelbunden och riskbaserad, men detta varierar hos olika myndigheter. Det kan därför, till viss mån, ifrågasättas om kontrollen lever upp till kraven i kontrollförordningen. Ett tjugotal kontrollmyndigheter har genomfört kontroll på mindre än 40 procent av ”sina” anläggningar och det finns livsmedelsanläggningar som inte kontrollerats på flera år. Det konstateras vidare att kontrollmyndigheterna noterar avvikelser och vidtar åtgärder i olika utsträckning, något som tros bero på att de använder olika metodik. Detta resulterar i att kontrollen inte anses enhetlig och att den är olika verkningsfull. Denna problematik har sedan flera år framförts till Livsmededelsverket och relevanta departement. Att Livsmedelsverket själva lyfter detta får därför anses positivt.

2017 framförde Statskontoret i rapporten ”Stärkt livsmedelskontroll genom ökad kommunal samverkan” (Dnr 2017:9) att mindre kontrollmyndigheter behöver samarbeta med, större kontrollmyndigheter och med varandra för att få kritisk massa i sina resurser. Detta tycks dock inte ha implementerats då Livsmedelsverkets rapport visar på att livsmedelsområdets kontrollmyndigheter är små och inte samverkar i tillräcklig utsträckning.

Som Näringslivets regelnämnd (NNR) presenterade i en rapport i juni år konstateras att det mellan kommunerna är stora skillnader i kontrollavgifter, från 750 kr till 1 496 kr per timme. NNR efterfrågar i sin rapport ökad transparens om vilka kostnader de olika kommunerna beräknat sina avgifter utifrån, i och med att avgifterna utgår från kommunal självkostnad. Livsmedelsföretagen anser detta viktigt eftersom det på sikt är nödvändigt för mer harmoniserade avgifter, en viktig aspekt av likvärdighet i kontrollen.

EU-lagstiftningen på kontrollområdet är målstyrd och anger inte hur många kontroller som ska genomföras. Trots detta är det i rapporten stort fokus på hur många kontroller, avvikelser och åtgärder som genomförts under året. Livsmedelsföretagen anser att både Livsmedelsverket och de kommunala kontrollmyndigheterna bör utgå från just målstyrning och följa de rekommendationer som framförts i ovan nämnda rapport från NNR. Nämligen att ha ökat fokus på dialog med verksamhetsutövarna för att på ett effektivare sätt uppnå målet om en hög livsmedelssäkerhet, även om kontroll och dokumentation fortsatt självklart ska ingå i kontrolluppdraget. Ytterst är det livsmedelsföretagaren som är ansvarig för livsmedelssäkerheten. Kontrollen är i praktiken bara ett stickprov. Verksamhetsutövaren är ständigt på plats och har större möjligheter att upptäcka alla potentiella faror. Ur detta perspektiv är en seriös verksamhetsutövare en mycket viktig kontrollant och det finns mycket att vinna på att stärka företagaren i sin roll genom fokus på bemötande och dialog.

NNR rekommenderar också kommunerna att stärka kommunikationen mellan kommunala näringslivsenheter och övriga förvaltningar i syfte att att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor. Kommunernas näringslivsfrämjande policies och åtgärder måste tillgängliggöras inom hela den kommunala förvaltningen för att myndighetsutövningen ska påverkas på avsett sätt. Detta skulle säkert också underlätta för kontrollmyndigheterna att sätta fokus på det viktigaste och sätta tydliga mål som de också kan följa upp, för målstyrning och uppföljning är områden som SLV:s rapport pekar ut som förbättringsområden.

Livsmedelsföretagen tycker att det är positiv att Livsmedelsverket har genomfört en kritisk granskning av livsmedelskontrollen och därigenom identifierat brister och förbättringsområden. Framöver önskar vi att förbättringsområden om företagsperspektiv och -dialog samt behovet av ett utökat samsynsarbete för att uppnå en likvärdig tillämpning över hela landet inkluderas i utvecklingsarbetet.

Relaterade länkar

Marie Rydén Näringspolitisk expert 08-762 65 37

Marie arbetar med livsmedelslagstiftning och är ansvarig för frågor som rör livsmedelskontroll, ekologisk lagstiftning, främmande ämnen inkl akrylamid, förpackningar och tillsatser. Hon är generalsekreterare för Kvarnföreningen och Föreningen svenska glasstillverkare och ordförande i referensgruppen för kvalitet, lagstiftning och märkning (KLM). Marie har bred erfarenhet från livsmedelsindustrin och har arbetat med produktutveckling och lagstiftningsfrågor på bl a Arla, Unilever och Lantmännen.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy