Illustration: Konsumentföreningen Stockholm (beskuren)

HÅLLBARHET

”Så kan sopsortering av plast gå från tidsslöseri till hjältedåd”

På ett frukostseminarium den 22 maj presenterade Konsumentföreningen Stockholm (KFs) en undersökning om hur konsumenterna upplever sin del av jobbet i återvinningen. Miljöminister Karolina Skog samt flera branschprofiler höll tal och deltog i en panel. Vår näringspolitiska expert Marie Rydén var på plats och här kan du ta del av hennes anteckningar och reflektioner från seminariet.

Här hittar du undersökningen: https://www.kfstockholm.se/i-fokus/miljo/plastforpackningar–med-konsumenterna-for-en-hallbar-relation-till-plast/

Referat av Marie Rydén

Inledning och presentation av undersökningen

Plast har sina tydliga fördelar och nackdelar. Nedskräpningen behöver minska liksom användandet av fossila råvaror. Det är också stora ekonomiska värden går förlorade om vi inte återvinner plasten.

KFs presenterade resultat från sin konsumentundersökning om konsumenternas inställning till återvinning av plast. Förpackningar som bränns istället för att återvinnas och förpackningar som ser ut som att de kan återvinnas men det inte går leder till att konsumenterna tappar förtroende för tillverkning och återvinning. Det är viktigt att vi som tillverkare ger konsumenten information på förpackningen om hur de skall återvinna förpackningar även om det faktiskt inte är ett lagkrav. En av orsakerna till att konsumenterna inte återvinner mer är brist på plats hemma för att sortera alla förpackningar.

Plast på fel plats.

Att det just är förpackningar och inte olika material som ska sorteras är inte heller alltid så lätt att förstå. T ex skall ju pappersförpackningen som är runt två liters-plastpåsar ned i de gröna tunnorna men inte själva plastpåsarna. Att bionedbrytbar plast inte skall in i returhanteringen utan skall slängas i hushållssoporna är kanske inte heller uppenbart eller logiskt för konsumenterna.

Varför återvinns inte mer av plasten?

25% av plasten i Sverige materialåtervinns och resten går till förbränning. Som vi tidigare har skrivit på vår hemsida så beror detta framförallt på att efterfrågan på återvunnen plast är dålig och på att vissa förpackningar inte går att återvinna. Vad som är bra är att i det fokus som nu är på förpackningar och återvinning har många aktörer börjat tittat närmare på sina egna insatser, och det finns en hel del självkritik.

  • FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamling) anser sig t ex ha haft för mycket fokus på insamling och hitintills mindre på återvinning.
  • Svensk Dagligvaruhandel ser att man har haft mest fokus på att skydda och marknadsföra produkten och inte på att den skall vara återvinningsbar.
  • Myndigheterna är självkritiska gällande att producentansvarslagen är otydlig och inte styr mot bättre förpackningar.
  • Vad gäller konsumenterna är vet bara 26% att man är skyldig enligt lag att sortera sina sopor.

ANFÖRANDEN

Efter inledningen fick varje talare ha ett kort anförande och efteråt följde en paneldiskussion. Först ut var miljöminister Karolina Skog.

Karolina Skog, miljöminister

Miljöministern tryckte på att det är viktigt att politiska beslut tas på evidens och kunskapsbaserat underlag. När vi pratar om plast så handlar det mycket om molekylnivå. Fördelen är ju att plast är en ”stark ” molekyl men när den hamnat på fel plats så är ju styrkan en nackdel. För att få ett bra underlag så har man tillsatt en utredning som blickar framåt. Viktigt att vi på EU-nivå reder ut definitioner och begrepp för att kunna nå en gemensam syn. Sverige har varit mycket aktiva i detta arbete och har fått gehör för våra synpunkter.

Miljöminister Karolina Skog

Producentansvarslagen har genomförts lite halvdant tyckte miljöministern. Den har mer hanterat rollfördelning än just ansvar. Det är ett stort ansvar att samla in och sortera vårt förpackningsavfall. Nu är utgångpunkten avfall som uppkommer i hemmet men numera uppkommer ju också mycket förpackningsavfall på andra platser pga mycket ”on the go” ätande.  Framöver kommer det vara viktigt att ansvaret för insamlingen finns där avfallet uppstår. Nu är det ansvaret överlåtet till konsumenten och det är inte ok. Hur detta i detalj skall ske behöver utredas. Man borde heller inte kunna sälja förpackningar som inte går att återvinna.

Anette Löhnn, marknadschef FTI

1,6 miljoner hushåll har redan idag hushållsnära insamling. FTI:s roll är att finansiera återvinning och insamling. En utmaning är att det för närvarande kostar att bli av med plast. En viktig roll för FTI är att kommunicera med producenterna om vad som är en återvinningsbar förpackning. De håller även utbildningar hos företagen. Plastkretsen inom FTI håller på att bygga en egen anläggning i Motala för att bättre ta hand om det plastavfall som uppstår inom Sverige. FTI har gjort en undersökning av konsumenternas inställning. Av de konsumenter som återvinner så gör 24% av det för att vara delaktiga, 44% av engagemang och 25% känner stolthet.

Henrik Oxfall, materialexpert från forskningsinstitutet Swerea IVF

Swerea är en oberoende organisation som skall studera möjligheterna med plaståtervinning och visa på goda exempel. De driver en s.k. testbädd för mekanisk återvinning av plast.

I ett projekt har Swerea tagit fram en flaska av 100% återvunnenplast. Det var en teknisk utmaning att få en hållfast förpackningslösning. Lösningen var till slut att tvätta plasten även med varmt vatten för att avlägsna fett och andra orenheter.

Nytt material är relativt billigt och därför är kostnader kring återvinning av plast en utmaning idag. Vi måste idag börja använda det återvunna materialet – börja med att ha t.ex. 20% återvunnet material – det kommer göra stor skillnad!

Många förpackningar som finns idag lämpar sig inte för mekanisk återvinning och kemisk återvinning behövs. Swerea har en liten pilotanläggning för 300g plast som kan göra kemisk återvinning. Man vill att det skall vara lätt att göra rätt men plast är svårt. Man behöver acceptera att viss andel av plasten kommer brännas för att vissa material är för komplexa för att återvinna. Konsumenten behöver lära sig mer och ställa krav på produkterna.

Anna-Karin Lindberg, chef för produktutveckling och kvalitet på Coop

Plast är både hjälte och skurk, enligt Anna-Karin. Vi måste göra hållbara val i vardagen när vi utvecklar produkter och förpackningar. På Coop har man tänkt mycket på vad man gör internt och inte så mycket på vad som händer i nästa led och efterföljande processer. Svensk dagligvaruhandel har nu antagit en färdplan för att gå mot fossilfri plast.  Så nu måste förpackningarna designas så att de kan återvinnas. Plastmaterialavgiften kommer också öka med 30% för de material som är svåra eller inte går att återvinna. Ett utvidgat pantsystem är en möjlighet för att ge en bättre sortering.

FRÅGOR TILL PANELEN OCH DISKUSSION OM VÄGEN FRAMÅT

Anna Lilja från KFs höll i den efterföljande paneldiskussionen.

Paneldiskussion.

Riskerar vi ett plastsvek?

Henrik Oxfall påpekade nyttan av att kunna visa på goda exempel. Anette Löhnn betonade vikten av information och att strukturerna är gemensamma i hela kedjan samt att det finns öppenhet och transparens. Karolina Skog lyfte fram att det krävs en tydlig ansvarsfördelning och nu är det krav på leverans i återvinningshanteringen. Återvinningen i Europa och Norden behöver mer transparens. Hon tyckte också att vi måste angripa problemet med kemikalier, för vi hittar förbjudna och farliga kemikalier när plasten analyseras, för att nå fram till ett giftfritt kretslopp. Anna-Karin Lindberg påpekade att kommunikationen till konsument måste vara bra så att de lätt att ta till sig information om återvinning.

Kommer det mycket frågor om hur man skall återvinna?

FTI får både frågor från konsumenter och producenter. Konsumenterna är benägna att vilja göra gott. Man ser framsteg och hittar fler produkter med viss del återvunnet material. Miljöministern tycker att producentansvaret har funnits länge och att det nu behövs krafttag för att ta ansvar för produkten hela vägen. Henrik lyfte fram exempel på utmaningar i återvinningen. T ex tråg för småtomater som är i klar PET går inte att återvinna medan för tråg för frukter är i PP som inte är helt transparent och lite dyrare men går utmärkt att återvinna. Det finns t.o.m. efterfrågan för återvunnen PP. Andra bra exempel var färskostburk i PP plast. Crème fraiche-burk i polystyren (PS) är också egentligen bra men inflödet av PS för litet så det är inte värt att sortera ut. Vad skall man välja till t.ex. tuggummi?  En liten platt påse som innehåller aluminium, vilket gör den icke återvinningsbar, eller burk av HDPE som går bra att återvinna? PP i svarta tråg är ej möjligt att sortera. Ostförpackningar som består av flera skikt PA/PP/PE kräver kemisk återvinning.

Karolina sa att det finns en bra färdplan framåt men det krävs ett högt tempo. Kan vi utöka pantsystemet? Plast från skogsråvara är en möjlighet men Henrik påpekade att det är på forskningsstadiet och som jämförelse skall man tänka på att det tog PS 20 år att gå från forskning till kommersiell produkt. Karolina reflekterade över om bionedbrytbart och komposterbart skapar mer problem än det löser? Det kan finnas användningsområden men det finns det gäller att identifiera vilka områden som passar.

FTI informerade om att från och med den 1 april 2019 kommer det bli dyrare avgifter för att återvinna plast som är svårare att återvinna. Samtidigt kommer avgiften på återvinningsbar plast att sänkas. Den viktigaste effekten av avgiften är att styra mot bättre förpackningar.

Anna-Karin från COOP undrade om 30% svider tillräckligt för att få effekt? Karolina återkom till att producentansvaret måste bli vassare. Avfallshierarkin är nu inskriven i miljöbalken för att visa på vart vi skall sträva. Att öka materialåtervinning och minska förbränningen kräver mer tålamod. Företagen måste bli bättre på att designa för återvinning. Tillsynen av återvinningssystem skall också bli bättre för att få bukt med avvikelser i systemet.

SAMMANFATTANDE REFLEKTION AV MARIE RYDÉN

Debatten om hur vi bäst får snurr på återvinning av plast och andra förpackningar kommer av allt att döma fortsätta. Vad livsmedelsproducenterna kan göra för att underlätta för konsumenten att sortera hemma är ju att tydligt märka ut hur förpackningen skall återvinnas. Behöver du vägledning och vill se över återvinningsbarhet av dina förpackningar, kontakta FTI på http://www.ftiab.se/85.html. Tänk på att olika länder har olika system för återvinning så instruktionerna på olika språk kan behöva vara olika.

I EU är ett nytt regelverk för avfallssystemet på gång. Hur det kommer påverka producentansvaret vet vi ej ännu. I ett förslag om nya regler för hushållsnära insamling så kommer kommuner och producenter dela på informationsansvaret till konsumenten och ansvar för att samla in förpackningar i utemiljöer kommer ingå. Livsmedelsföretagen har skickat in ett svar på remissen som vi stämt av med FTI.

Näringspolitik och livsmedelslagstiftning.

Marie arbetar med livsmedelslagstiftning och är ansvarig för Livsmedelskontrollen, Ekologisk lagstiftning, Främmande ämnen inkl akrylamid, Förpackningar och Tillsatser. Hon är generalsekreterare för Föreningen svenska glasstillverkare och kvarnföreningen och ordförande i referensgruppen för kvalitet, lagstiftning och märkning (KLM). Marie har bred erfarenhet från livsmedelsindustrin och har arbetat med produktutveckling och lagstiftningsfrågor på Arla, Unilever och Lantmännen.

Kommentarer inaktiverade.