fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward

Sanningar om saltet

Livsmedelsverkets och konsumentorganisationernas larm i en debattartikel om att många svenskar äter alldeles för mycket salt har rönt stor uppmärksamhet. Det är bra. Förhoppningsvis leder till detta till att vi får en verklig rörelse för mindre salt i livsmedelsindustrins produkter, i maten som serveras i restauranger och storkök och i matlagningen därhemma.

Däremot finns en del att säga om den bild som nu ges av livsmedelsindustrins agerande i saltfrågan.

Ett av huvudbudskapen i Livsmedelsverkets kampanj Syna saltet är att konsumenterna sitter helt i händerna på livsmedelsindustrin. Att det är hart när omöjligt att undvika att få i sig för mycket salt när man handlar livsmedelsprodukter. Och det som avses är inte färdigmat i snävare bemärkelse, utan all mat som är förädlad på ett eller annat sätt, d v s allt som inte är rena råvaror.

Inte svårt att syna saltet

På Livsmedelsverkets hemsida står det att ”70-80 procent av allt salt vi får i oss är dolt i den mat vi bär hem från affären varje dag”, Om man med dolt menar att det är svårt att upptäcka de enskilda saltkornen i produkterna är påståendet riktigt. Men då är ju nästan allt i livsmedlen dolt. Men däremot är det inte så värst svårt att syna om och hur mycket salt en produkt innehåller, och därmed göra ett medvetet val som konsument. På nästan alla produkter finns det en näringsvärdesdeklaration där detta framgår. Och nästa år blir denna obligatorisk på alla produkter, enligt de nya regler som bland andra Livsmedelsverket varit med att ta fram. Så på vilket sätt kan industrin bli mer transparent?

Livsmedelsverket emot ny saltmärkning

Faktum är att vi i livsmedelsbranschen kommit med förslag om att förbättra kommunikationen till konsumenterna om salt som inte vunnit Livsmedelsverkets gehör. I arbetet med EU:s regler för näringspåståenden drev vi tillsammans med den europeiska branschorganisationen Food Drink Europe förslaget att en producent som sänker salthalten i en produkt med minst 10 procent ska få kommunicera detta på förpackningarna och i marknadsföringen under en period. Detta som en tydlig signal till konsumenterna att saltmängd är något viktigt och att det här finns ett hälsosammare alternativ. Detta förslag vann inte gehör i EU och det backades heller inte upp av Livsmedelsverket. Argumentet var att saltsänkningen var för liten, vilket är märkligt då de flesta är överens om att saltet måste sänkas i etapper för att det ska vinna gehör hos konsumenterna. Idag krävs att du sänker salthalten så att nivån hamnar 25 procent under snittet för jämförbara produkter för att du ska få skriva ”mindre salt” på förpackningen.

Svårt att sänka

I en TT-artikel hävdas det att: ”Livsmedelsföretagen vägrar att sänka salthalten”. Det har vi inte sagt i något sammanhang, helt enkelt för att det inte stämmer. Många av våra företag har arbetat målmedvetet med att sänka salthalten gradvis i sina produkter och/eller har tagit fram nya produkter med lägre salthalt än jämförbara produkter. Flera av dessa finns på marknaden, men i många fall har produkterna floppat. Findus vd Henrik Hjalmarsson berättar i ett SVT-inslag i veckan om hur man tog fram en ny färdigmatsserie med låg salthalt, men som handeln kort därefter stoppade för att den sålde för dåligt. Så sanningen är att livsmedelsindustrin försöker sänka salthalten, men att det är ett arbete i motvind. Helt enkelt för att få konsumenter hittills har brytt sig. Och i den knivhårda konkurrens som råder på butikshyllorna idag måste producenterna anpassa sig efter konsumenternas preferenser – inte efter vad konsumentorganisationer kräver på debattsidorna.

Nyckelhålet ingen nyckel?

Livsmedelsverket vill nu ha ett handslag med oss om att samtliga svenska livsmedelsproducenter ska sänka salthalten i alla livsmedel samtidigt. Då hälften av det vi äter är importerat blir ju en intressant fråga hur vi ska komma till rätta med saltet i dessa produkter. Men om vi bortser från den lilla petitessen kan man ju ställa frågan varför Livsmedelsverket anser att exempelvis produkter som uppfyller nyckelhålskriterierna för salt måste genomgå ytterligare en saltsänkarvända. Anser livsmedelsverket att dessa produkter också är översaltade? I så fall urholkar de värdet av sin egen märkning.

Stort saltsänkningsprojekt igång

Vad som hittills inte framgått i debatten är att förutsättningarna att sänka salthalten varierar mellan olika livsmedelskategorier och att en saltminskning förutom smaken även påverkar livsmedlets kvalitet, konsistens, hållbarhet och säkerhet. Vi i branschen drar nu igång ett forsknings- och innovationsprojekt tillsammans med SP Food and Bioscience, med stöd från Vinnova, som just handlar om att hitta nya metoder att sänka salthalten utan att försämra våra livsmedel. Förhoppningen är att projektet ska öka förutsättningarna för en ny våg av saltsänkningar i livsmedelsindustrin.

Om konsumenterna är med på det.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.