Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Medlemsservice arrow_forward

Snabbspåret

Antalet personer som kommer till Sverige och som omfattas av det så kallade etableringsuppdraget har ökat markant under de senaste åren. Av dessa är det många som har utbildning inom yrken där det i Sverige idag råder brist både på utbildad och erfaren arbetskraft, men som av olika orsaker har svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden, till exempel på grund av bristande språkkunskaper eller utbildning som behöver kompletteras. Regeringen har därför tillsammans med arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen tagit initiativ till en process för att bättre kunna tillvarata den kunskap och erfarenhet som dessa personer har med sig – snabbspåret.

Att inte tillvarata den kompetens som finns outnyttjad bland nyanlända är en förlust både för den enskilda personen och för samhället i stort. Som ett led i att säkerställa kompetensförsörjningen i identifierade bristyrken och för att bidra till att lösa en stor samhällsutmaning vill Livsmedelsföretagen ihop med Livsmedelsarbetareförbundet därför vidareutveckla det samarbete som redan pågår inom kompetensförsörjningsområdet, och i samarbete med Arbetsförmedlingen främja etableringen av ett snabbspår för nyanlända i ett flertal yrkeskategorier inom livsmedelsbranschen.

Svensk livsmedelsindustri har sedan länge en större andel utlandsfödda än industrin som helhet. 2010 var andelen utrikesfödda 18 procent i livsmedelsindustrin, att jämföra med 13 procent i industrin totalt. Enligt SCB har endast textilindustrin en högre andel utlandsfödda. Det finns därför redan en vana i branschen vid att erbjuda personer med utländsk bakgrund och utbildning arbete.

Vi har nu fått beviljat främjandemedel hos Arbetsmarknadsdepartementet för att inom kort kunna kartlägga möjligheten att starta snabbspår för bristyrken samt för att översätta material på arbetsplatsen.

Frågor och svar till arbetsgivare om snabbspår inom livsmedelsbranschen

Nyanlända personer i Sverige snabbt ska komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i många branscher. De får nu hjälp med kompetensförsörjningen genom att Arbetsförmedlingen och branscherna tillsammans skapar snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

Steg 1. Snabbspåret inleds med en självskattning hos Arbetsförmedlingen som den arbets- sökande gör på sitt hemspråk och som påbörjar kartläggningen av kompetensen.

Steg 2. Matchning mot arbetsgivare.

Steg 3. Deltagarens kunskaper bedöms på en befintlig arbetsplats, eller annan utbildningslokal av en handledare. Tolk finns vid behov. Om det är en annan utbildningslokal än på den tänkta arbetsplatsen ska det säkerställas att det finns en kunnig handledare. Detta steg görs i form av en praktik kallad Yrkeskompetensbedömning (YKB) som pågår i 3 veckor. Handledararvode från Arbetsförmedlingen utgår till arbetsgivaren. En bedömning och utbildningsplan upprättas av ansvarig handledare på arbetsplatsen.

Steg 4. Efter YKB erbjuds den arbetssökande kompletterande arbetsmarknadsutbildningar i den mån det behövs, exempelvis utbildningen Livsmedelsproduktion som Arbetsförmedlingen tillhandahåller. Dessa utbildningar upphandlas av Arbetsförmedlingen och erbjuds hos arbetsgivaren som tecknar avtal med leverantören. Utbildningsprogrammets längd beror på den arbetssökandes behov av komplettering och vilka kurser som omfattas.

Nej, du förbinder dig inte till att anställa.

Arbetsförmedlingen tillhandahåller boende vid behov om insatsen sker på annan bostadsort.

Nej, Arbetsförmedlingen har upphandlat validering som är godkänd av branschen samt kompletteringsutbildningar.

För det fall företaget har en egen arbetsmarknadsutbildning får företaget diskutera en lämplig lösning tillsammans med Arbetsförmedlingen lokalt.

Den arbetssökande är försäkrad under den period som står angivet på beslutet från Arbetsförmedlingen gällande samtliga insatser såsom yrkeskompetensbedömning, praktik, kompletteringsutbildningar etc.

Den sökande kan med fördel läsa antingen SFI eller yrkessvenska parallellt med de insatser som ingår i ett snabbspår.

Ja, vid Yrkeskompetensbedömning utgår ersättning om 800 kr/ dag i max 3 veckor till företaget.

Den arbetssökande har etableringsersättning under hela perioden.

Som arbetsgivare behöver du inte betala något. Du behöver dock avsätta personella resurser i form av handledning och bedömning på arbetsplatsen vid en yrkeskompetensbedömning. Om du som arbetsgivare vill att den kompletterande utbildningen ska ske på din arbetsplats får du teckna ett avtal med Arbetsförmedlingens leverantör kring detta.

Försök att prata med den arbetssökande och vid behov, kontakta handläggare på Arbetsförmedlingen för att se om det går att reda ut. Om det inte fungerar är det möjligt att avbryta snabbspåret.

Ersättningen till arbetsgivare sker genom avtalet med Arbetsförmedlingens huvudleverantör för arbetsmarknadsutbildningen. Arbetsgivaren blir alltså underleverantör till tjänsten. Det är inte Arbetsförmedlingen som ersätter arbetsgivaren utan det gör den leverantör som har avtal med företaget om arbetsplatsförlagd utbildning.

Arbetsgivaren skickar in underlag till Arbetsförmedlingen senast 30 dagar efter utförd YKB. Underlaget som ska fyllas i är Arbetsförmedlingens blankett Avtal om merkostnadsersättning för yrkeskompetensbedömning, på vilken även adressinformation framgår.

Karin Thapper Ansvarig kompetensförsörjning

Ansvarsområde: Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.