EU enas om nya regler för genredigerade grödor

Europaparlamentet och ministerrådet har i december nått en preliminär överenskommelse om en ny EU-förordning för grödor som tagits fram med s k nya genomiska tekniker (NGT). Det handlar framför allt om genredigering av grödor med den Nobelprisbelönade Crispr/Cas-tekniken.

Uppgörelsen mellan Europaparlamentet och ministerrådet markerar slutet på en lång och komplex förhandling och öppnar för ett mer modernt och innovationsvänligt regelverk inom växtförädling. Alexander Castwall, EU-expert på Livsmedelsföretagen i Bryssel, tycker det är positivt att denna utdragna process äntligen är på väg i mål.

– Moderna metoder för snabbare, resurseffektivare och träffsäker växtförädling är en viktig pusselbit för att hantera utmaningarna som klimatförändringarna innebär för växtodlingen. Företagen behöver tydliga och framåtblickande regler som gör det möjligt att utveckla mer hållbara och konkurrenskraftiga råvaror. Den här uppgörelsen är ett viktigt steg i rätt riktning och innebär också att EU får likvärdiga förutsättningar med övriga världen, säger Alexander Castwall.

Två kategorier

Det nya regelverket bygger på en indelning i två kategorier:

NGT-1, som är grödor med små genetiska förändringar som liknar konventionell växtförädling
NGT-2, som är grödor med större eller mer avancerade genetiska ändringar

Enligt överenskommelsen ska NGT-1-grödor i princip ses som likvärdiga med grödor som tagits fram med konventionell växtförädling. Det innebär bland annat att produkter som tillverkas med dessa grödor inte behöver någon särskild märkning. Det enda undantaget är utsäde och annat växtförökningsmaterial, som ska märkas för att skapa tydlighet i kedjan och för att ge möjlighet för lantbrukare att välja bort dessa sorter.

NGT-2-växter, som har fler eller mer avancerade genetiska ändringar, kommer att omfattas av de befintliga och restriktiva reglerna för GMO-grödor, inklusive krav på godkännande, riskbedömning och märkning. Syftet är att behålla höga säkerhetskrav för grödor där förändringarna går längre än vad som är brukligt i konventionell växtförädling. Till NGT-2 räknas också grödor med mindre genetiska förändringar som anses negativa i ett hållbarhetsperspektiv, t ex tolerans mot herbicider.

Nya regler kring patent

Förordningen innehåller också nya regler om öppenhet kring patent. Företag måste redovisa om växter är patenterade eller om patentansökningar finns, och informationen ska samlas i en offentlig databas. Detta ska öka insynen för både lantbrukare och företag.

Nästa steg är att Europaparlamentet och rådet måste godkänna överenskommelsen formellt innan de nya reglerna kan börja gälla.