Hoppa till innehåll

Ursäkta röran! Vi utvecklar webbplatsen. Vi ber om överseende med detta. Mejla info@li.se om du vill rapportera ev felaktigheter.

Kompetensförsörjning

Svenska livsmedelsproducenter har idag väldigt svårt att hitta personal. Den internationella konkurrensen och den tekniska utvecklingen ställer allt högre krav på kvalificerade medarbetare. Sverige behöver en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi och ett utbildningssystem som säkrar utbildning av framtida medarbetare.

I den nationella livsmedelsstrategin från 2017 lyfts vikten av kompetensförsörjning med målet att Sverige år 2030 ska ha en fungerande kompetensförsörjning för hela livsmedelskedjan. Enligt strategin ska det vara lätt för företagen att anställa personer med rätt kompetens i Sverige. Tillväxtverkets kartläggning visar dessvärre att behoven av utbildning är stort och allra störst i producent- och förädlingsledet. För att svenska livsmedelsföretag ska kunna växa och producera livsmedel med höga krav på hållbar produktion och kvalitet krävs ett omfattande kompetenslyft.

Oroväckande låg utbildningsnivå

Ett av företagens största orosmoln inför framtiden är den låga utbildningsnivån i branschen. Hela 19% har grundskola som högsta utbildningsnivå och 25% saknar relevant utbildning för det arbete de utför. 80% av företagen uppger att de har försökt rekrytera, enligt rekryteringsenkäten för 2021. Tyvärr anger hela 70% av företagen samtidigt att de har svårt eller mycket svårt att hitta personer med rätt utbildning. För trots att livsmedelsstrategins mål funnits sedan 2017 är utbudet av utbildningar anpassade för livsmedelsföretag fortfarande år 2022 mycket begränsat och i vissa fall obefintligt.

Kompetensbrist största hindret

Ökad kompetens- och utbildningsnivå i företagen handlar även om att möjligheten till nödvändig och innovativ produktutveckling och produktionseffektivisering ska kunna bli reell. Svårigheten att rekrytera under de senaste åren har fått negativa konsekvenser i form av neddragen produktion samt att planerad expansion av verksamheter förhindrats. I Livsmedelsföretagens egna undersökningar anger företagen kompetensbrist som det största hindret för att investera i automatisering och nya produktionslinjer. Det är mycket allvarligt för Sverige och svensk livsmedelsproduktion.

Kompetensförsörjning

Så stärker vi kompetensförsörjningen för livsmedelsföretag

Livsmedelsföretagen arbetar aktivt och kontinuerligt på flera nivåer med att förse svenska politiker och beslutsfattare med konkreta förslag på åtgärder och underlag som visar på behovet av att stärka kompetensförsörjningen. Vi har ett flertal etablerade samarbeten och löpande dialoger med regeringen, riksdagen och relevanta myndigheter och andra intressenter.

Vi samarbetar också inom Industrirådet med Teknikcollege (www.teknikcollege.se ) där industriella utbildningar för unga och vuxna certifieras. Inom Svensk industrivalidering (www.svenskindustrivalidering.se) samverkar vi för kompetenssäkring av redan anställda och effektiva utbildningar som uppfyller företagens krav.

Våra viktigaste förslag på politiska åtgärder

Livsmedelsföretagen vill att Sveriges riksdag antar en bred och långsiktig kompetensstrategi med ett kompetenslyft för livsmedelsföretag. Strategin bör som ett minimum innehålla följande delar:

  • Utvecklar gymnasieskolans utbildningar, för unga och vuxna, för ökad anställningsbarhet i livsmedelsföretag
  • Ökar antalet utbildningsplatser för Yrkesvux och Yrkeshögskolan
  • Ökar inflytandet för, och samverkan med, livsmedelsföretag i universitets- och högskoleutbildningar
  • Skapar fler arbetsmarknadsutbildningar, under förutsättning att de tydligt bygger på företagens behov och inflytande, för ökad relevans 
  • Ger fortsatta satsningar på branschvalidering och nya insatser med stimulansstöd för vidareutbildning av redan anställda
  • Utvecklar gymnasieskolan för ökad anställningsbarhet

Utveckla gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan förändrades 2011. Tyvärr innebar detta försämrade yrkesutbildningar som ledde till färre sökande på utbildningar inom livsmedel. Det har därför funnits ett stort behov av att höja kvaliteten och öka attraktiviteten så att fler elever ka nå anställningsbarhet i våra företag.

Livsmedelsföretagen har medverkat till att riksdagen våren 2022 fattade två viktiga beslut. Det ena innebär att även yrkesprogrammen ska ge högskolebehörighet. Det andra innebär att kommunerna vid dimensionering och planering av gymnasial utbildning, för både unga och vuxna, ska ta hänsyn till företagens behov och inte bara elevernas önskemål. Dessa beslut är viktiga steg för ökad attraktivitet och bättre matchning mot livsmedelsföretags behov.

Livsmedelsföretagen vill att försöksverksamheten med branschspecifika Yrkesprov, för anställningsbarhet i olika yrken, permanentas och införs i alla yrkesutbildningar där branscher så önskar. Ett bra exempel är bageribranschen som framgångsrikt infört yrkesprov som avslut i den gymnasiala utbildningen. För att öka kvaliteten på yrkesutbildningar arbetar vi även med certifieringar för industriella utbildning genom Teknikcollege. Även inom bageri finns en kvalitetssäkringsmodell för Restaurang- och livsmedelsprogrammet genom samarbete med Visita.

Fler utbildningsplatser

Undersökningar visar att våra företag främst vill rekrytera medarbetare med yrkesutbildning på gymnasial nivå. Samtidigt anger företagen att det är svårt eller mycket svårt att hitta personer med denna kompetens. Inom till exempel hantverksyrkena för kött och chark saknas helt sådan utbildning i ungdomsgymnasiet och likaså saknas helt utbildning för processoperatörer inom livsmedel. Dagens utbildningssystem erbjuder dessutom mycket begränsad möjlighet för dem som först efter gymnasiet kommer på vilket icke-akademiskt yrke de vill utbilda sig till. Fler platser behövs därför både för utbildning inom ungdomsgymnasiet och inom yrkesvux, inte minst för yrkesväxlare.

Yrkeshögskolan har under senare år växt och erbjuder nu fler platser än någonsin. Livsmedelsföretagen har i dialog med Yrkeshögskolemyndigheten även tydliggjort våra företags behov vilket resulterat i att vi fått fram både nya utbildningar och fler platser för till exempel livsmedelstekniker/processoperatör, bageri/konditori och bryggeritekniker. Rekryteringsenkäten visar att företagen ökat sitt behov av kompetens på denna nivå samtidigt som hela 80% av företagen fortfarande anser det svårt eller mycket svårt att rekrytera medarbetare med YH-utbildning. Det behövs således en större satsning på fler livsmedelsrelaterade utbildningar inom Yrkeshögskolan för att våra livsmedelsföretag ska kunna rekrytera rätt kompetens. Utan satsningar på Yrkesvux och YH kan Sverige inte nå livsmedelsstrategins mål för 2030.

Ökad samverkan

Det finns mycket att vinna på ökad samverkan mellan utbildningsanordnare och företagen. Inom YH är detta ett krav som lett till en mycket positiv utveckling för både företag och studerande. Livsmedelsföretagen vill se mer av samverkan även mellan högskolor/universitet och våra företag.

Såväl högskolor och universitet som företagen verkar på en marknad där utvecklingen sker i allt snabbare takt samtidigt som de studenter som satsat på en högre utbildning även bör möta en arbetsmarknad som efterfrågar deras kompetens. Attraktiva utbildningar som attraherar framtidens produkt- och kvalitetsutvecklare och ledare är nödvändiga för både utbildningarnas överlevnad och företagens konkurrenskraft. Ökad samverkan leder till högre kvalitet och relevans inom utbildning och forskning och måste därför utvecklas vidare. Vi menar att de livsmedelsinriktade universitets- och högskoleutbildningarna särskilt måste värnas för att undgå fler hot om nedläggning i närtid. Detta genom att utbildningar av stor betydelse för Sverige ges ett tydligt nationellt ansvar och inte bara är en angelägenhet för varje högskola att besluta om.

Kompetenslyft särskilt riktade till livsmedelsföretag

Även med satsningar på fler utbildningsplatser kommer företagens kompetensbehov inte kunna lösas utan satsningar på redan anställda. Undersökningar visar att den formella utbildningsnivån bland medarbetare inom industrin är oroväckande låg.

Branschvalidering är ett sätt att kompetenssäkra redan anställdas kompetens genom att de synliggörs. För att klara livsmedelsstrategins mål och för att investeringar ska landa i våra företag i Sverige är det nödvändigt att synliggöra och även lyfta redan anställd personals kompetens. Men marginalerna på våra företag är redan låga och utrymmet för omfattande kompetenssatsningar minimalt. Det behövs därför göras rejäla satsningar på kompetenslyft av redan anställda på både nationell och regional nivå. Vi anser att den nederländska modellen med stimulansstöd till företagen i kombination med utbildningssatsningar borde införas för svenska livsmedelsföretag.

Arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken

Livsmedelsföretagen anser att arbetsmarknadsutbildningar (AUB) fyller en viktig funktion där rekryteringen är särskilt utmanande. Det gäller till exempel inom bristyrkena för kött och chark, bageri/konditori och för livsmedelsinriktade processoperatörer. Utbildningar för dessa yrkesroller måste grundas i att det finns ett tydligt uttalat behov hos företagen. Branschen, parterna och företagen måste dessutom ha ett tydligt inflytande över hur dessa utbildningar utformas genom att medverka vid kravställning för upphandling. Företagen behöver även vara delaktiga i urvalsprocessen för vilka som ska ges möjlighet att gå dessa utbildningar. Matchningen är avgörande om AUB ska fungera. De arbetslösa behöver veta att utbildningen kan leda till jobb och företagen att de som utbildas verkligen vill jobba inom yrket.

Inom kött och chark är förutsättningarna helt unika. Det saknas helt utbildningar på olika nivåer i Sverige, det finns inga lärare och det saknas både utbildningslokaler och maskinhallar hos utbildningsleverantörerna. Utbildningen behöver därför ske på företagen för att hålla tillräcklöigt hög kvalitet. För att undvika att konkurrensen snedvrids behöver företagen ges likvärdig möjlighet till ersättning oavsett storlek, när den huvudsakliga delen av arbetsmarknadsutbildningen måste ske på företaget. Det är inte rimligt att en bransch som står helt utan ett fungerande utbildningssystem förväntas utbilda arbetslösa utan ersättning på grund av att Sverige låtit utbildningar till dessa hantverksyrken försvinna.

Så kan du som medlem få hjälp med kompetensförsörjning

Livsmedelsföretagen arbetar främst med påverkansarbete. Vi välkomnar att du som medlem hör av dig med frågor och önskemål inom kompetensförsörjning så kan vi ta dessa vidare med ansvariga politiker och myndigheter.

Livsmedelsföretagen ingår även i olika samarbeten där du som företag kan få hjälp och stöd att hitta skolor/utbildningsanordnare att samarbeta med. Genom att erbjuda praktik och APL, arbetsplatsförlagt lärande, eller LIA, Lärande i arbete, kan du underlätta er framtida rekrytering.

För industriella utbildningar finns Teknikcollege med en regional och nationell organisation www.teknikcollege.se eller sök på YH-utbildningar på Startsida – Myndigheten för yrkeshögskolan (myh.se) för att hitta olika utbildningar att samarbeta med.

För effektiv utbildning av redan anställda kan du använda valideringsmodeller för kompetenssäkring. Modellerna äger vi tillsammans med Livs och övriga parter inom industrin. Mer information finns på  www.svenskindustrivalidering.se. Om du söker samarbeten med högre utbildning är du välkommen att höra av dig till oss så hjälper vi till med kontakter till våra fyra universitets- och högskoleutbildningar eller forskning.

För dig som verkar inom kött och charkbranschen har vi tillsammans med Kött- och charkföretagen (KCF) tagit fram den digitala lärplattformen Kött och charkakademin på www.kcaonline.se. Plattformen ger stöd för till exempel lärlingsutbildning på företaget och för vidareutbildning av redan anställda. Där finns även läromedel som kan beställas direkt från KCF. Läromedel finns även framtagna för bageri och konditori och kan beställas direkt från Sveriges bagare och konditorer (SBK).

Huvudansvarig

Karin Thapper

Ansvarig kompetensförsörjning
Skicka e-post till Karin
08-762 65 38, 070-377 97 39

Ansvarsområde: Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor.