fbpx
Hoppa till innehåll

Ursäkta röran! Vi utvecklar webbplatsen. Vi ber om överseende med detta. Mejla info@li.se om du vill rapportera ev felaktigheter.

Krisberedskap och försörjningsförmåga

Samhället måste kunna producera livsmedel i händelse av kris. Livsmedelsindustrin är samhällsviktig. Statens roll är dels att säkra grundförutsättningar som vatten och el, dels att bedriva en politik som främjar tillväxten av en konkurrens- och motståndskraftig livsmedelsindustri. 

Svensk livsmedelsproduktion behöver stå bättre rustad i händelse av olika typer av kriser. Torka, pandemi, elbrist, cyberattacker och incidenter för dricksvatten är externa händelser som allvarligt kan hota tillgången på mat. Att dricksvatten och livsmedel ingår i totalförsvaret är väl etablerat, men begreppet ”Samhällsviktig verksamhet” är inte tydligt definierat från politiskt håll vad det i praktiken innebär. Detta blev uppenbart under pandemin då det endast i ett fåtal fall innebar prioriteringar för personal inom livsmedelsindustrin, till exempel när det gällde testning.

Att livsmedel de facto är samhällsviktigt kan det inte råda någon tvekan om. Det betyder inte per automatik att politiken skapar förutsättningar för att upprätthålla svensk livsmedelsproduktion. Välmående, lönsamma livsmedelsföretag över en viss storlek har goda förutsättningar att kunna fortsätta producera mat även i händelse av en allvarlig kris.

Sedan 2021 har svenska livsmedelsproducenter drabbats av kraftigt höjda kostnader för råvaror, insatsvaror, transporter, energi och förpackningar. Företagens lönsamhet sjönk rekordsnabbt under våren 2022. Både på kort och längre sikt är det nödvändigt med en lönsam och konkurrenskraftig livsmedelskedja i alla led.

Ökad produktion innebär bättre krisberedskap

Ju mer mat vi producerar i Sverige desto bättre är vår krisberedskap. En ökad export av svenska livsmedel innebär också en ökad produktion i Sverige. Det ger i sig högre motståndskraft i händelse av kris eftersom det finns mer produktion som kan ställas om.

Att Sverige ska bli ”självförsörjande” på mat är vare sig realistiskt eller önskvärt. Import av råvaror och livsmedel speglar konsumenternas preferenser. Handel och import är viktigt för den svenska livsmedelsförsörjningen men utan svensk produktion skulle Sverige vara helt beroende av internationell handel. Omvänt gäller att mål om viss andel svensk produktion, utan koppling till verkligheten, riskerar att försätta landet i verklig kris om exempelvis torka påverkar skörden.

Offentlig upphandling bör gynna svenska producenter

De offentliga måltiderna har en särställning när det gäller livsmedelsförsörjningen. Mer än tre miljoner måltider serveras varje dag inom ramen för stat, kommun och regioner. De människor som förväntar sig den maten, har inte heller alternativ i händelse av kris. Den offentliga upphandlingen behöver därför bli bättre på att säkra försörjningen.

Så arbetar Livsmedels­företagen med krisberedskap

Livsmedelsföretagens arbete inom krisberedskap och försörjningsförmåga utgår från behovet att säkra tillgången på mat i Sverige. Övningar och planering tillsammans med myndigheter och företag är en viktig del av detta. Informationen från och till medlemsföretag är väsentlig för att aktuellt läge ska kunna vägleda i beslutsfattande.

Livsmedelsföretagen är också medlemmar i Folk och Försvar där Patrik Strömer sitter i styrelsen.

Behöver ditt företag hjälp eller stöd?

Patrik Strömer är ansvarig på Livsmedelsföretagen, patrik.stromer@li.se eller 0725-055743

Huvudansvarig

Patrik Strömer

Näringspolitisk expert

Patrik är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. Patrik är också Generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, då snus är ett livsmedel som omgärdas av särskilda regleringar. Patrik har tidigare arbetat som PA-konsult, chefredaktör och anlitas även som skribent och föreläsare.