Hoppa till innehåll

Ursäkta röran! Vi utvecklar webbplatsen. Vi ber om överseende med detta. Mejla info@li.se om du vill rapportera ev felaktigheter.

Transfett

Innehållet av transfett i livsmedel har under flera år varit ett aktuellt tema i hälsodebatten. Transfett kan, liksom mättat fett, öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det bildas vid delvis härdning av oljor och fetter och finns även naturligt i fett från idisslare.

Innehållet av transfett i livsmedel har under flera år varit ett aktuellt tema i hälsodebatten. Transfett kan, liksom mättat fett, öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det bildas vid delvis härdning av oljor och fetter och finns även naturligt i fett från idisslare.

Intaget av transfett i Sverige har sedan mitten av 80-talet avsevärt minskat. Från ca 7 g/dag 1984 till idag knappa 2 g/dag vilket är lägre än den mängd världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att man högst bör äta per dag. Däremot äter vi mer mättat fett än rekommenderat högsta intag enligt Livsmedelsverket. Ett minskat intag av mättat fett kan därför ge större effekter utifrån ett folkhälsoperspektiv.

Det minskade intaget av transfett har främst skett genom att livsmedelsindustrin frivilligt har ersatt delvis härdat fett med andra fettråvaror i våra livsmedel. Den genomsnittliga nivån av transfett i maten är nu så låg att ytterligare sänkning endast marginellt skulle minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Livsmedelsverkets fakta om transfett

Elisabet Rytter

Forsknings- och nutritionsansvarig

Elisabet är ansvarig för områdena forskning och mat-hälsa (nutrition). Hon är sammankallande för Livsmedelsföretagens FoU-referensgrupp och Nutritionsgruppen med vilka hon driver frågor som finansiering av livsmedelsforskning och livsmedelsindustrins bidrag till goda matvanor. Elisabet är medicine doktor i nutrition, var industridoktorand på institutionen Klinisk Nutrition och Metabolism vid Uppsala universitet och har en bakgrund som FoU-chef i livsmedelsindustrin.