Avtalsrörelsen är en del av den så kallade svenska modellen. Den innebär att det är arbetsmarknadens parter – arbetsgivarorganisationer och fackförbund – som skapar förutsättningar och modeller för vilka regler som ska gälla för arbetsgivare och anställda i Sverige. I andra länder är det ofta politikerna som bestämmer reglerna.
Avtalsperioden 2023-2025
Den senaste avtalsrörelsen ägde rum 2023. Då omförhandlades omkring 650 kollektivavtal som berörde totalt cirka 2,8 miljoner löntagare. 110 avtalsparter deltog i förhandlingen, av vilka 50 var arbetsgivarförbund och 60 fackliga organisationer.
Den 31 mars 2023 blev industrins avtalsparter överens om nya kollektivavtal att gälla från och med den 1 april. De nya branschavtalen löper över två år och har ett totalt avtalsvärde på 7,4 procent. Livsmedelsföretagen ingick avtal med Livsmedelsarbetareförbundet, vår motpart på arbetarsidan, och med Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, våra motparter på tjänstemannasidan.
Nuvarande avtal går ut i mars 2025. Du kan läsa mer här.
Vad innebär kollektivavtalsförhandling?
När avtalstiden går ut behöver kollektivavtalet förlängas. Och när man förlänger avtalet kan man passa på att ändra i det, något som görs genom förhandlingar.
Sådana kollektivavtalsförhandlingar sker vanligtvis genom ett antal möten då arbetsgivarorganisation och fackförening träffas och diskuterar behovet av ändringar och hur eventuella ändringar skulle kunna utformas i avtalstexten. För att det ska kunna införas nya regler i kollektivavtalet, eller ändringar av existerande bestämmelser, krävs att arbetsgivarorganisationen och fackföreningen kommer överens.
Hur sätts lönerna i kollektivavtalet? Vad innebär ”märket”?
Lönerna i kollektivavtalen bestäms gemensamt av den svenska industrin i samband med avtalsförhandlingarna. Det är sju arbetsgivarorganisationer och ännu fler fackförbund som ska komma överens. För att underlätta förhandlingsarbetet leds dessa förhandlingar av opartiska medlare, så kallade Opartiska Ordförande eller ”OpO:s”.
Den nivå för lönehöjningar som sätts av industrin gemensamt på det här sättet brukar kallas för ”industrins märke” eller bara ”märket” och fungerar som ett riktmärke för arbetsgivare inom andra sektorer.
Hur går en kollektivavtalsförhandling till?
En kollektivavtalsförhandling går oftast till så att den enskilde arbetsgivarorganisationen och det enskilda fackförbundet först berättar för varandra vad man vill ha för ändringar i sitt kollektivavtal och hur lång förlängning man vill ha, genom att man utbyter så kallade avtalskrav med varandra.
Sedan förhandlar man utifrån dessa avtalskrav i ca tre månader. I dessa förhandlingar kan man komma överens om allt utom löner.
Därefter förhandlar man gemensamt med andra arbetsgivarorganisationer och fackförbund om lönehöjningar och avtalslängd, under ledning av de opartiska ordförandena. Denna förhandling pågår i en månad, som därför brukar kallas för OpO-månaden.
När allt detta förhandlats och man kommit överens ingår man nya, förlängda, kollektivavtal där det står hur lönerna ska förändras under avtalsperioden och som innebär att det är fredsplikt (alltså att ingen av parterna får ta till stridsåtgärder som strejk eller lockout).
Vi förhandlar för den svenska livsmedelsindustrin
Livsmedelsföretagen är ett av de sex industriförbund som bestämmer Märket i avtalsförhandlingarna och således skapar förutsättningarna för hela det svenska näringslivet under kommande avtalsperiod. Vi gör detta tillsammans med bland annat Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som också är stora industriförbund. Förhandlingarna sker med fackförbunden samlade inom Facken inom Industrin, exempelvis LO-förbunden IF-Metall och Livs samt tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.
Livsmedelsföretagen är en av parterna i Industriavtalet och huvuddelen av våra avtalsförhandlingar förs i enlighet med dess regler. Syftet med Industriavtalet är att förstärka industrins konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens anställda.
Ett avtal som gynnar alla parter
Svenska livsmedelsföretag verkar under svåra förutsättningar. Den globala konjunkturen mattas av och omvärlden är mer orolig, otrygg och oförutsägbar än på många årtionden. Företagen tyngs av kraftigt ökande kostnader, snabbt sjunkande lönsamhet och en ständigt ökande konkurrens från låglöneländer i vår närhet.
Livsmedelsföretagens mål med avtalsrörelsen är en uppsättning kollektivavtal som bidrar till en flexibel, dynamisk och konkurrenskraftig livsmedelsindustri och därmed långsiktigt gynnar arbetstagare, arbetsgivare och Sveriges ekonomi och välfärd.
Ordlista – Kollektivavtalsförhandling
Ajournera – Pausa
Arbetsgivarorganisation – En medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.
Avtalsperiod – Den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller.
Avtalsrörelse – Förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och fackförbund om löner och arbetsvillkor.
Fackförbund – En medlemsorganisation för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor relativt motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.
Fredsplikt – Plikt att avstå från stridsåtgärder. Fredsplikt blir det när ett kollektivavtal har ingåtts.
Industriavtalets märke/”märket” – Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn som fungerar som norm (det vill säga ett riktmärke) för hur höga löneökningarna får bli i övriga kollektivavtal.
Kollektivavtal – Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.
Lockout – Lockout är när arbetsgivare inte låter arbetstagare arbeta. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas strejk.
Parter – Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, arbetsgivarorganisationerna, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna.
Prolongering – Förlängning av avtal.
Strejk – Strejk är när anställda vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout.
Stridsåtgärder – Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivarorganisationerna, kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal. Exempel på stridsåtgärder är strejk och lockout.
Yrkande – Avtalskrav.
Henrik är förhandlingschef vid Livsmedelsföretagen. Han ansvarar för avdelningen Arbetsgivarservice som bland annat arbetar med juridisk rådgivning och frågor rörande arbetsrätt, förhandlingar, processer i domstol, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning. Henrik har varit verksam vid Livsmedelsföretagen sedan år 2007 och dessförinnan var han verksam vid andra arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv under flera år. Henrik avlade sin juristexamen vid Stockholms Universitet år 1993 och innehade under ett antal år befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har också varit verksam vid byrå i Stockholm. På Livsmedelsföretagen företräder Henrik tillsammans med sina medarbetare våra medlemsföretag vid förhandlingar och tvister. Han håller utbildningar inom arbetsrätt och har en ständig dialog med företagen för att på bästa sätt kunna hjälpa dem i deras roll som arbetsgivare och livsmedelsproducenter. Henrik leder riksavtalsförhandlingarna om tecknande av nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän som fastställer det så kallade lönenormerande ”Märket” och håller en tät kontakt med övriga arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.