Mat och hälsa

Maten och drycken som svensk livsmedelsindustri producerar har, tillsammans med andra levnadsvanor, en stor påverkan på människors välmående och hälsa. Därför jobbar svenska livsmedelsproducenter på flera sätt för bättre mat- och levnadsvanor, inte minst genom att erbjuda ett brett utbud av produkter som underlättar att äta hälsosamt.

Alltifrån det lilla, familjeägda hantverksbageriet på hörnan till multinationella livsmedelsjättar med fabriker världen över arbetar varje dag för att se till att maten och drycken vi konsumerar håller högsta kvalitet, smakar fantastiskt, är hållbart producerad och gör det enkelt, roligt och lustfyllt att äta och leva hälsosamt.

Så jobbar Livsmedels­företagen för bättre mat- och levnadsvanor

Livsmedelsföretagen jobbar med att stödja och stärka livsmedelsindustrins arbete för bättre mat- och levnadsvanor genom att:

• utgå från Livsmedelsverkets kostråd och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som vilar på en gedigen vetenskaplig grund i arbetet för mer hälsosamma matvanor
• ta en aktiv roll i de folkhälsopolitiska uppdrag som pågår både på nationell och europeisk nivå för att offentliga regleringar, åtgärder och satsningar på folkhälsoområdet ska vara frivilliga och evidensbaserade
• driva branschgemensamma projekt som bidrar till bättre matvanor, till exempel ReduSalt som hjälper företagen att minska saltinnehållet i livsmedel och uppstarten av ett svenskt fullkornspartnerskap (FullkornsFrämjandet) med syfte att öka mängden fullkorn vi svenskar får i oss
• engagera sig i kunskapsportalen nutrionsfakta.se samt delta i den mediala debatten för att sprida balanserad och evidensbaserad kunskap om sambandet mellan mat och hälsa.

Våra viktigaste förslag på politiska åtgärder

Vi anser att de viktigaste politiska åtgärderna för att stödja företagens arbete för bättre mat- och levnadsvanor är att:

• Utgå från frivilliga åtgärder snarare än nya regleringar. Frivillighet skapar ett genuint engagemang, ökar incitamenten för innovation och stärker konkurrenskraften hos den svenska livsmedelsindustrin.

• Arbetet för mer hälsosam livsmedelskonsumtion är vetenskapligt förankrat och fokuserar på de viktigaste hälsofaktorer. För bästa möjliga resultat krävs därför ökade statliga satsningar på kostundersökningar samt på forskning och innovation för att veta vilka behov som finns samt vilka lösningar och insatser som är mest effektiva. Nationella kostundersökningar bör genomföras vart tredje år för att kunna användas som ett tillförlitligt faktaunderlag. Detta är centralt inte minst mot bakgrund av de skillnader i matvanor som finns mellan olika delar av befolkningen, till exempel mellan olika socioekonomiska grupper.

• Utforma regler som möjliggör tydlig och enkel märkning av livsmedel. Det är en viktig förutsättning för att människor ska kunna göra medvetna val utifrån sina behov och önskemål. Idag är möjligheterna att märka livsmedel med hälsobudskap alltför begränsande. Sverige behöver ta på ledartröjan för att få till bättre och mer användbara EU-regler på området.

• Sverige verkar för att utformningen av nya EU regler tar hänsyn till befintliga och välfungerande frivilliga märkningar och grundar sig på fakta. När det gäller näringsmärkning ”front of pack” bör en ny harmoniserad EU-märkning vara frivillig att använda. På så sätt blir det möjligt att fortsätta använda den väl etablerade och uppskattade nyckelhålsmärkningen I Sverige och övriga Skandinavien.

Så kan du som medlem få hjälp att bidra till bättre mat- och levnadsvanor

Livsmedelsföretagen driver och deltar aktivt i ett antal projekt och organisationer för att underlätta företagens arbete för bättre matvanor:

• ReduSalt, en frivillig branschöverenskommelse om sänkt salthalt i livsmedel som hjälper företagen att minska saltinnehållet i livsmedel
• Uppstart av ett svenskt fullkornspartnerskap (FullkornsFrämjandet) med syfte att öka mängden fullkorn vi svenskar får i oss.
• kunskapsportalen nutrionsfakta.se som bidrar med evidensbaserade fakta om förhållandet mellan mat och hälsa till företagen

Aktuellt

---

”Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet”

P1-programmet ”Kropp & Själ” har vigt ett avsnitt åt processad mat och begreppet ”ultraprocessat”. Näringsfysiologen Ingrid Larsson och måltidsforskaren Richard Tellström bidrar båda med välbehövliga fakta, kunskap och perspektiv till den stundtals förvirrade samhällsdebatten kring processade livsmedel.

8 februari 2023

Debatt: Livsmedelsverket missar målet i ny rapport om livsmedelskonsumtion

Livsmedelsverkets rapport ”Styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion” har så stora brister att den i praktiken inte går att använda som underlag för politiska beslut. Om regeringen vill föra en effektiv folkhälsopolitik gör man klokast i att bortse från rapporten helt och hållet, det menar Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

22 december 2022

Frågor och svar om Livsmedelsverkets rapport om salt i lunchen

Det räcker med en stor lunchportion från en restaurang eller snabbmatsställe för att få i sig för mycket salt. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som även har undersökt salthalten i färdigrätter. Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, förklarar rapportens resultat och hur livsmedelsindustrin arbetar med att minska saltet. 

20 oktober 2022

Svenskar litar på maten och har högt förtroende för myndigheter och forskare

Svenskar har högst förtroende bland medborgare i alla EU-länder för den information om risker med mat som de får från sina nationella myndigheter. Och förtroendet ökar. Det visar Eurobarometern, en omfattande återkommande undersökning om EU-medborgares inställning till risker med mat.

30 september 2022

Uppdaterad riskvärderingsguide för allergener

Allergener som mjölk, ägg och jordnöt kan förorena livsmedel och utgöra en risk för allergiker. I Livsmedelsverkets guide för riskvärdering av allergener får du som företagare hjälp att beräkna vilka risker denna förorening medför.

25 augusti 2022

Visa fler