Matpriskommissionens första delrapport: Inga tecken på avvikelser

Sedan regeringen presenterade momssänkningen på livsmedel har de svenska livsmedelspriserna ”utvecklats i linje med historiskt mönster”. Det slog den statliga Matpriskommissionen fast på en pressträff som ur ett faktamässigt perspektiv lämnade en del frågetecken – frågetecken som vår chefekonom Carl Eckerdal gärna rätar ut.

På en pressträff den 25 februari presenterade Mia Ohlsson, ställföreträdande generaldirektör på Konsumentverket, och Thomas Eisensee, forskningschef på Konjunkturinstitutet, den statliga Matpriskommissionens första delrapport. Medverkade gjorde även civilminister Erik Slottner och finansminister Elisabeth Svantesson.

På pressträffen konstaterade Ohlsson och Eisensee att sedan regeringen aviserade momssänkningen på livsmedel hade ”livsmedelspriserna överlag utvecklats i linje med historiska mönster” och att det fanns ”inga tecken på en bred eller ovanligt stor prisuppgång på livsmedel”. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal är inte förvånad över Matpriskommissionens slutsatser.

– Livsmedelspriserna har överlag utvecklats i linje med historiska mönster sedan 2024, och de exceptionella prisökningarna vi såg 2022–2023 berodde helt och hållet på externa faktorer utanför livsmedelsbranschens kontroll. Allt detta är välkänt, så det skulle vara märkligt om Matpriskommissionen hade kommit fram till något annat. Men det är väl bra att även våra politiker och myndigheter nu har fått detta bekräftat, och att deras farhågor om så kallade Black Friday-effekter var obefogade, säger Carl Eckerdal.

Efter presentationen av rapporten fick de närvarande journalisterna möjlighet att ställa frågor, och då uppstod det en del oklarheter när det gäller matpriserna och deras utveckling. Här svarar Carl Eckerdal på några av de frågor som ställdes men inte fick fullödiga eller korrekta svar:

Är den senaste tidens prisökningar på kött oskäliga?

Nej, inte på något sätt. Utbudet av svenskt kött är helt enkelt mindre än efterfrågan. Det finns flera orsaker, och en av dem är sommartorkan 2018 som tvingade köttproducenterna att slakta många av sina djur. Det kräver stora investeringar och tar många år att komma i kapp med produktionen, och samtidigt så ökar efterfrågan. Men det finns som sagt flera anledningar, och det kan man läsa om bland annat här.

Vad kostar maten i Sverige jämfört med andra länder? Har vi högre matpriser än resten av Norden?

Sverige har de lägsta matpriserna i Norden och matpriserna i Sverige har ökat klart mindre än EU-snittet. Det är några av slutsatserna i en rapport om livsmedelsprisernas utveckling 2022–2025 som nationalekonomen Lars Jagrén tog fram i höstas. Rapporten bygger på offentlig statistik, och så här ser fakta ut:

2022–2025 steg livsmedelspriserna i Sverige med 30,7 %, vilket var strax över EU-snittet (29,1 %). Den svenska kronans försvagning har påverkat kostnads – och prisutvecklingen, med tanke på att en stor del av livsmedel/råvara importeras. Om prisutvecklingen räknas om i euro har priserna i Sverige ökat med 24 %, vilket är klart lägre än EU-snittet.
Prisnivån på livsmedel i Sverige är 106,7, alltså ca 7 % högre än EU-snittet. Priserna är högre än i Tyskland och Estland, men lägre än i Danmark, Finland och Norge.
Relativt den allmänna prisnivån i den övriga ekonomin är livsmedel relativt billiga i Sverige, medan de ligger på samma nivå inom EU.

Hur stor andel av disponibel inkomst lägger svenskarna på livsmedel?

Ungefär 13 procent, medan snittet för EU ligger på 13,6 procent. Historiskt sett har vi aldrig lagt så lite pengar på livsmedel som vi har gjort de senaste 20 åren. I början av 1900-talet la svenskarna över 40 procent av sin inkomst på livsmedel, och på 50-talet cirka 33 procent. Sedan slutet av 1990-talet har vi lagt runt 13 procent av vår disponibla inkomst på livsmedel.

Hur stor andel av livsmedelsmarknaden kontrollerar de tre största dagligvarukedjorna?

Enligt DLF:s ”Dagligvarukartan 2025” har ICA, Axfood och Coop tillsammans 92,2 procent av försäljningen på den svenska livsmedelsmarknaden. ICA har 50,6 procent, Axfood har 24,9 procent och Coop har 16,7 procent. På pressträffen med Matpriskommissionen angavs siffran 83 procent, vilket alltså inte stämmer.