Mer fokus på bra matvanor – mindre på den otydliga etiketten ”ultraprocessat”

En ny studie visar att andelen mat som klassificeras som ”ultraprocessad” varierar stort beroende på hur det så kallade Nova-systemet tillämpas. Lovisa Martin Marais, ansvarig för FOI och nutrition på Livsmedelsföretagen, tycker inte att det behövs nya begrepp för att slå fast att ett högt intag av sällanmat kan leda till övervikt.

Lovisa Martin Marais:

Den nya studien från Göteborgs universitet och Livsmedelsverket visar att andelen mat som klassificeras som ”ultraprocessad” varierar stort beroende på hur det så kallade Nova-systemet tillämpas. Samma etikett kan gruppera såväl snacks och konfektyr som chark och fullkornsbröd, något som har varit en återkommande kritik mot Nova-systemet från etablerade nutritionsforskare.

I sin artikel om studien lyfter Livsmedelsverket flera viktiga frågor: Hur användbart är egentligen begreppet ”ultraprocessad” mat för att hjälpa människor att äta bättre? Och bidrar begreppet faktiskt med information som leder till bättre matvanor och bättre folkhälsa – utöver det vi redan vet om matens näringsinnehåll och kostmönstret som helhet?

Mycket av den mat som klassas som ”ultraprocessad” och som vi bör äta mindre av fångas redan av befintliga kostråd. Vi behöver inte nytt begrepp för att veta att ett högt intag av sällanmat – exempelvis läsk, godis, snacks och annan energirik mat – kan leda till övervikt. Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge mindre av sådan mat och mer av grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn.

En UPF-etikett riskerar också att göra det svårare för konsumenten. Ett näringsmässigt bra livsmedel blir inte ett dåligt val för att det har producerats industriellt, innehåller en tillsats eller har förpackats. Det är också en viktig anledning till att Livsmedelsverket inte har något kostråd om att generellt undvika så kallade ”ultraprocessade” livsmedel.

För folkhälsan behöver vi råd som är både vetenskapligt välgrundade och möjliga att omsätta i vardagen. Där är budskapet fortsatt robust:

Titta på vad maten innehåller. Ät varierat. Ät mer fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter och mindre av det söta, salta och feta.

Att lägga ytterligare en klassificering – med stora vetenskapliga brister – ovanpå dessa råd är inte självklart en väg till bättre matvanor. Tvärtom behöver vi vara säkra på att nya begrepp faktiskt hjälper människor att göra bättre val – och inte bara gör en redan komplex fråga ännu mer komplicerad.

Det är bra att Livsmedelsverket lyfter komplexiteten och till och med nyttan av livsmedel som faller under etiketten. För i slutänden är målet inte att människor ska bli bättre på att klassificera mat – utan att vi ska få bättre matvanor och bättre folkhälsa.

Läs gärna Livsmedelsverkets artikel: Ultraprocessad mat – en definition som inte ger hela bilden.