Myndighetshaveri tvingar Livsmedelsföretagen att gå ut med egen tolkning av EU:s konsumentmaktsdirektiv
Trots upprepade vädjanden från Sveriges näringsliv vägrar regeringen och Konsumentverket att ta ansvar för genomförandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv. Konsekvensen kan bli att fullt fungerande varor för hundratals miljoner kronor måste kasseras. Nu går Livsmedelsföretagen ut med en egen bedömning av rättsläget till sina 750 medlemsföretag.
EU:s konsumentmaktsdirektiv har ett gott syfte. Men i Sverige har genomförandet havererat i praktiken. Trots upprepade påstötningar från stora delar av Sveriges näringsliv har varken regeringen eller Konsumentverket förmått ge besked som förhindrar att fullt fungerande produkter och förpackningar för hundratals miljoner kronor riskerar att kasseras. Därför ser sig Livsmedelsföretagen nu tvingade att ge en egen bedömning till sina 750 medlemsföretag om hur en rimlig, lagtekniskt hållbar infasning av direktivet bör gå till.
– Det minsta man kan kräva av ansvariga myndigheter är att de gör allt i sin makt för att undvika onödigt resursslöseri. Nu gör de inte ens det, och då riskerar både miljön, konsumenterna och konkurrenskraften att bli förlorare. Därför har vi nu på eget initiativ utarbetat en tolkning av de nya reglerna som är praktiskt genomförbar, proportionerlig och förenlig med EU:s mål, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Vad som har hänt – och varför vi reagerar
EU:s konsumentmaktsdirektiv börjar tillämpas den 27 september 2026 och innebär omfattande förändringar i certifieringar, marknadsföring, on‑pack‑märkning och interna processer. Trots att näringslivet i månader har sökt dialog och konkret vägledning om tolkning, tillsyn och praktisk tillämpning har ansvariga aktörer inte levererat de besked som krävs. Resultatet är osäkerhet i stället för förutsebarhet. Samtidigt är den svenska genomförandelagstiftningen försenad till hösten 2026, vilket gör behovet av tydliga tolkningar ännu mer akut.
– Vi har upprepade gånger bett om saklig dialog och klara tolkningar. Svaret har varit formalia och tystnad, allt medan klockan tickar fram mot direktivets ikraftträdande. Nu hör vi till och med tjänstemän som lägger skulden på näringslivet och säger att vi har haft flera år att förbereda oss. Det stämmer helt enkelt inte. Direktiv blir inte gällande rätt förrän nationell lagstiftning har beslutats. I en rättsstat som Sverige är det fullständigt orimligt att företag skulle fatta så här viktiga beslut innan man har gällande lagstiftning att förhålla sig till. Vi och andra näringslivsaktörer har gjort allt vi kan för att få till ett smidigt genomförande, men utan myndigheternas medverkan går det inte, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Myndigheten som inte vill vara myndighet
Konsumentverket hävdar att de inte kan agera i den här frågan med hänvisning till att de inte är formellt utsedda som behörig myndighet. Men faktum är att de inte behöver bli utsedda.
– Direktivet föranleder ändringar i den svenska marknadsföringslagen som Konsumentverket är behörig myndighet för sedan 1976. Det finns ingenting som talar för att Konsumentverket skulle bli fråntagna ansvaret för marknadsföringslagen och därmed är verket de facto redan utsett till behörig myndighet. För oss och våra medlemsföretag är Konsumentverkets agerande lika frustrerande som det är obegripligt, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Vår bedömning och vägledning
Utan övergångslösningar och utan vägledning tvingas företag fatta miljonbeslut på osäkra rättsliga grunder. Det driver fram kassation av fullt fungerande varor och oförbrukat förpackningsmaterial, ökar svinn och utsläpp – och riskerar att urholka konsumentnyttan som direktivet faktiskt syftar till att stärka.
För att undvika resursslöseri och samtidigt säkra regelefterlevnad lämnar Livsmedelsföretagen nu en tydlig, praktisk bedömning till sina medlemsföretag. Vår tolkning är proportionerlig och i linje med EU:s mål om minskat förpackningsavfall. Den följer etablerad praxis i livsmedelslagstiftningen vid förändringar i märkningsreglerna, där längre övergångstider alltid varit norm för att undvika resursslöseri.
Länk: Livsmedelsföretagens bedömning av införandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv
Livsmedelsföretagens vägledning innebär att företagen bör ha en plan senast den 1 januari 2027 för när on‑pack‑märkning och övrigt material uppdateras till de nya reglerna. Digital marknadsföring följer reglerna från detta datum; fysiska förpackningar fasas in enligt planen för att undvika kassation. Förändringarna i marknadsföringslagen och myndighetstolkningar behöver finnas på plats senast i september 2026 för att planen ska bygga på rätt grund.
– Vi gör nu det som regeringen och myndigheterna borde ha gjort. Vi tar ansvar och ger företagen en rimlig väg och möjlighet att göra rätt – utan att det förorsakar något svinn av förpackningsmaterial eller produkter. Digitalt ändras omedelbart och on‑pack fasas in enligt plan. Det är så man skyddar både miljön och konsumenterna på riktigt, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Det här kräver Livsmedelsföretagen
Att Livsmedelsföretagen nu ger en egen bedömning till sina medlemsföretag ska inte tolkas som att de ansvariga aktörerna inte behöver agera. Den svenska genomförandelagstiftningen är försenad till hösten 2026, vilket gör snabb och tydlig vägledning från myndigheterna helt avgörande. Livsmedelsföretagen kräver därför följande åtgärder:
- Besked om svensk övergångsmodell enligt vårt förslag till genomförande så att on‑pack kan fasas in utan kassation av lager.
- Snabbt beslut om förändringar i marknadsföringslagen och tydliga tolkningar senast september 2026 – särskilt i gråzonerna.
- Aktivt svenskt agerande i Bryssel, t ex genom den diskussion som pågår i CPC‑gruppen för nationella tillsynsmyndigheter, för att uppnå en EU‑gemensam, harmoniserad lösning som speglar praxis och förhindrar avfall och svinn.
Länk: Livsmedelsföretagens bedömning av införandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv
För mer information
