Regeringen satsar på livsmedelsberedskap: ”Förutsätter lönsamma företag”

Regeringen har presenterat ett paket för ett starkare civilt försvar och en satsning på ökad robusthet i livsmedelskedjan. Patrik Strömer, beredskapsexpert på Livsmedelsföretagen, välkomnar satsningen men uppmanar regeringen att stävja lagstiftning och myndighetsutövning som gör det dyrare och svårare att producera livsmedel.

I beredskapsrapporten ”Recept för resiliens” som släpptes i februari presenterade Livsmedelsföretagen 10 konkreta åtgärder för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Flera av förslagen från rapporten ser nu ut att förverkligas. I regeringens nya paket för ett starkare civilt försvar ingår bland annat satsningar på beredskapslager för spannmål och kritiska insatsvaror, dricksvattenförsörjningen och kommunernas tillhandahållande av offentliga måltider. I pengar handlar det om totalt 2,1 miljarder kronor på sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten för åren 2026–2028. Sedan tidigare har regeringen även presenterat en satsning på ökad livsmedelsexport inom ramen för den uppdaterade livsmedelsstrategin, en fråga som Livsmedelsföretagen har drivit hårt.

– Det är mycket välkommet att regeringen nu verkar satsa rejält på livsmedelsförsörjningen. Offentliga investeringar inom vatten och avlopp, offentliga måltider och strategiska omsättningslager är helt nödvändiga för att Sverige ska få en livsmedelsberedskap som kan hantera både kris och krig, säger Patrik Strömer, beredskapsexpert på Livsmedelsföretagen.

”En stark fredstida livsmedelsproduktion”

På presskonferensen där paketet presenterades inledde landsbygdsminister Peter Kullgren med att slå fast att grunden för en robust livsmedelsförsörjning är att Sverige har ”en stark fredstida livsmedelsproduktion”. Ett uttalande som gläder Patrik Strömer, men han konstaterar också att det nu krävs mer än kloka ord.

”Det vi inte producerar i fredstid kommer inte produceras i krigstid”

– En robust livsmedelsberedskap förutsätter lönsamma företag. Det vi inte producerar i fredstid kommer inte produceras i krigstid. Därför är det oroväckande att så många livsmedelsproducenter har ohållbart låg lönsamhet och att livsmedelsproduktionen i Sverige minskar. Tyvärr ser vi också flera exempel på lagstiftning och myndighetsutövning som gör det både svårare och dyrare att producera livsmedel. Det här måste regeringen ta tag i, annars är risken stor att satsningen på beredskap är förgäves, säger Patrik Strömer.

Som exempel på fördyrande åtgärder pekar Patrik Strömer på kraftigt ökade avgifter för avfalls- och förpackningshantering och på regeringens planer att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandring ännu mer. Ett annat exempel är Migrationsverkets avslag av tusentals arbetstillstånd för thailändska bärplockare, något som har satt den svenska bärbranschen i kris.

”Det är givetvis inte regeringens avsikt, men det blir den praktiska konsekvensen”

– Regeringen har inrättat ett Förenklingsråd, uppdaterat livsmedelsstrategin och skapat ett Livsmedelspolitiskt råd. Allt detta är bra. Men om man inte får med myndigheterna på tåget och stävjar fördyrande lagstiftning kommer företag gå omkull, livsmedelsproduktionen fortsätta minska och beredskapen försvagas, helt i strid med regeringens egna mål. Det är givetvis inte regeringens avsikt, men det blir den praktiska konsekvensen, säger Patrik Strömer.