SCB bekräftar Livsmedelsföretagens varningar: Livsmedelsindustrin betalar priset för sänkt matmoms

SCB:s nya analys av den tillfälliga sänkningen av matmomsen visar att livsmedelsindustrins lönsamhet har försvagats samtidigt som dagligvaruhandelns lönsamhet ligger kvar på normala nivåer. Utvecklingen bekräftar de varningar som Livsmedelsföretagen framförde redan när regeringen presenterade förslaget om sänkt matmoms, och nu vill man se ett politiskt skifte från plånboksfrågor till fokus på beredskap och konkurrenskraft.

Den tillfälliga sänkningen av matmomsen infördes den 1 april 2026 med syftet att sänka hushållens kostnader och stärka konjunkturen. En ny analys från Statistiska centralbyrån visar nu att matpriserna till konsumenterna sänktes i stort sett i linje med den teoretiska effekten av momssänkningen. Samtidigt visar SCB att dagligvaruhandelns lönsamhet inte påverkades nämnvärt och låg nära sitt historiska genomsnitt under årets andra kvartal. För livsmedelsindustrin var utvecklingen den motsatta. Industrins rörelsemarginal föll till 0,5 procent, mot ett genomsnitt på 1,4 procent under andra kvartalet de fyra föregående åren.

– SCB:s analys bekräftar det som vi varnade för från första början. När politiken pressar priserna på en marknad där ett fåtal mycket stora aktörer dominerar försäljningsledet blir resultatet att kostnaden för detta förs vidare bakåt i kedjan. Livsmedelsindustrin har fått bära en oproportionerligt stor del av ”bördan” för matmomssänkningen, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Livsmedelsföretagen framhöll redan när regeringen presenterade förslaget att en momssänkning inte automatiskt skulle fördelas jämnt mellan aktörerna i livsmedelskedjan. Organisationen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, varnade för att en åtgärd som syftar till att pressa konsumentpriserna riskerar att slå hårt mot leverantörsledet när marknaden präglas av stark köparmakt och hög koncentration i dagligvaruhandeln.

SCB:s analys visar att producentpriserna på livsmedel exklusive moms var stabila i samband med reformen. Samtidigt sjönk konsumentpriserna i nivå med momssänkningen. I sitt senaste konjunkturbrev rapporterar Livsmedelsföretagen att producentledets kostnader har ökat i snabb takt under första halvåret 2026.

– Konsumenterna och politikerna har fått sin sänkta matmoms till punkt och pricka. Men som vi har sagt om och om igen så innebär en förändrad momssats inte att producenternas produktionskostnader slutar öka. De har tvärtom ökat i hög takt under första halvåret, delvis kopplat till krig och klimat, men också på grund av politiska beslut, säger Carl Eckerdal.

Livsmedelsföretagen varnar nu för att en fortsatt press på livsmedelsindustrins lönsamhet riskerar att få svåra konsekvenser för Sveriges livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap. Enligt Carl Eckerdal måste livsmedelsindustrin måste få upp lönsamheten för att kunna ta igen ett par decennier av underinvesteringar i bland annat beredskap, produktionskapacitet och produktutveckling.

– Nu är valrörelsen över, och jag hoppas innerligt att politikerna kan skifta fokus från kortsiktiga plånboksfrågor till frågan om hur vi kan stärka den svenska livsmedelsproduktionen och industrins konkurrenskraft, till exempel genom rejäla satsningar på livsmedelsexport. Då kan vi få upp lönsamheten samtidigt som vi ökar produktionen, och då stärker vi automatiskt Sveriges livsmedelsberedskap, säger Carl Eckerdal.

SCB: Sänkt matmoms påverkade inte lönsamheten i dagligvaruhandeln

I en ny undersökning har SCB analyserat livsmedelsbranschens lönsamhet efter att momsen sänktes från 12 till 6 procent den 1 april. Under andra kvartalet 2026 hade dagligvaruhandeln en rörelsemarginal på 2,0 procent. Genomsnittet för motsvarande kvartal 2022–2025 är 2,3 procent. För livsmedelsindustrin var skillnaden större. Rörelsemarginalen föll till 0,5 procent, mot ett genomsnitt på 1,4 procent under andra kvartalet de fyra föregående åren.