Vilka konsekvenser får EU:s engångsplastdirektiv?

Den 9 oktober anordnade Håll Sverige Rent ett seminarium där man bl.a. diskuterade EU:s plastminskningsdirektiv och hur det kan komma att påverka livsmedelsbranschen. Vår näringspolitiska expert Marie Rydén var på plats och antecknade flitigt.

Marie Rydén:

I september 2018 skrev vi om EU:s plaststrategi. Den har nu resulterat i ett direktiv som EU beslutade om i juni i år: direktiv 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön. Fokus i direktivet är på livsmedelsbehållare för engångsbruk såsom snabbmatsbehållare för kalla eller varma måltider, smörgåsar, wraps och sallader som inte kräver någon ytterligare beredning. Dock är det inte så enkelt att förstå vart gränsen skall dras och direktivet innehåller många olika delar; förbud för vissa plastartiklar, konsumtionsminskning för andra, designkrav på att korkar skall sitta kvar på plastflaskor efter öppning, krav på mängd återvunnen plast i flaskor samt ett utökat producentansvar.

Vi kommer att skriva mer om detaljerna i en kommande nyhetsartikel om vad som är på gång inom EU-lagstiftningen. Sverige har tillsatt en s.k. bokstavsutredning som skall utreda hur direktivet skall genomföras i Sverige. Livsmedelsföretagen kommer att ha kontakt med utredningen och deltar i de dialogmöten som Naturvårdsverket genomför för att förstå hur detta direktiv kommer att påverka livsmedelsindustrin.

Den 9 oktober hade Håll Sverige Rent ett frukostseminarium med rubriken ”Hej då engångsmugg” där man tog upp det s.k. engångsplastdirektivet och vad som behövs för att uppfylla det och minska nedskräpningen. Moderator var Joakim Brodahl från Håll Sverige Rent. Håll Sverige Rent arbetar med att stärka normen att vi inte skall skräpa ned.

Nedan följer ett referat från seminariet.

Anna Lilja, Håll Sverige Rent

Anna presenterade Håll Sverige Rent-projektet ”Hej då engångsmugg” som finansieras av Postkodlotteriet. Det globala hållbarhetsmålet nr 12 säger att vi behöver minska avfallet som t.ex. onödiga plastförpackningar och i synnerhet muggar ger upphov till. Plast är på många sätt ett bra material men när vi bara använder det en kort tid kan plasten behöva ersättas med andra material. Målgruppen är för projektet är unga vuxna 18–29 år som använder ”take away” en gång i veckan. Målet är att mäta attitydförändringar och förändra beteenden.

Även muggar är utpekade i EU-direktivet om engångsplast. Kaffe köps ofta i engångsmugg och det finns alternativ till engångsmuggar. Muggar är också ett vanligt förkommande skräp i stadsmiljö. Hur vanligt det är kommer projektet att mäta. I Sverige använder vi 0,5–1 miljard muggar inkl. glassbägare och salladsskålar per år. Mer om detta kan ni läsa i kopprapporten.

Novus har gjort en attitydundersökning där 6 av 10 18-29 åringar säger att de saknar sorteringsmöjlighet på stan. Även Ungdomsbarometern har gjort en undersökning med 15–24 åringar och 26% av dem säger att de anstränger sig för att konsumera mindre. De förväntar sig att företag hjälper dem att göra hållbara val men att det skall fortsätta vara bekvämt.  En lösning för att minska nedskräpningen är att använda flergångsmuggar och det finns flera olika typer på marknaden. IVL har gjort en livscykelanalys (LCA) där man har jämfört tre olika typer av muggar; pappersmugg, termosmugg och bambumugg. Syftet var att ta reda på hur många gånger man behöver använda en flergångsmugg för att det skall bli miljömässigt bättre än en engångsmugg. Resultatet? Om man utgår från att man konsumerar 3 take away-kaffe i veckan behöver man använda termosmuggen 45 gånger och bambumuggen 15 ggr.

Malin Johansson, Miljödepartementet

I juni beslutade EU om det s.k. engångsplastdirektivet som innehåller åtgärder för att minska engångsplasters påverkan på miljön. Direktivet tar fasta på att nedskräpningen ökar i Europa, men direktivet har också ett resursperspektiv. Vi skall kunna återvinna plasten som vi använder.

Malin har tillsammans med Anna Sedrum och Per Magdalinski hand om en s.k. bokstavsutredning[1] där de utreder hur EU-direktivet skall genomföras i Sverige och samordnas med punkt 37 i Januariavtalet. De välkomnar aktörer att kontakta dem under det här året, och remiss kommer att skickas ut i början av 2020.

Uppdraget för utredningen är att vissa plastartiklar såsom bestick, sugrör och tallrikar m.fl. skall förbjudas. Det skall bli en konsumtionsminskning av engångsmuggar inkl. pappersmuggar i och med att de har ett tunt skikt av plast på insidan. De som serverar skall tillhandahålla flergångsalternativ. Producentansvaret som reglerar insamlingen av förpackningar skall utökas och företagen skall bidra med kostnadstäckningar för städning och avfallshantering även på allmän plats. Utredningen skall även ta upp frågan om hur vi skall få till separat insamling på stan. Kommuner städar idag upp förpackningar på stan men enligt Malin så finns det egentligen redan krav idag på att producenterna skall göra det. Utredningen vill även se ett pantsystem för alla flaskor med dryck. Producenterna skall också bekosta medvetandehöjande åtgärder riktade mot konsumenter. Dryckesflaskor skall innehålla en viss mängd återvunnet material, och utredningen undersöker även möjligheten att förbjuda plastmuggar.

Malin Johansson förtydligade att EU-direktivets startår för mätning av konsumtionsminskningen är 2022, och därefter skall minskningen ske.

Lennart Schultz, Reitan Convenience

Reitan Convenience driver både 7-eleven och Pressbyrån som tillsammans serverar 350 000 kunder varje dag. Kommunikationschef Lennart Schultz berättade att de har drivit ett projekt tillsammans med Håll Sverige Rent där den som tar med sig egen mugg får tre konors rabatt på sitt kaffe. I studentnära lägen fick man ett bättre utfall än i genomsnitt, där hade 5,88 % av kunderna med sig en egen kaffemugg.

Åsa Stenmark, IVL

Åsa Stenmark och IVL driver ett Vinnova-finansierat projekt som handlar om att hitta nya affärsmodeller som behövs för att minska avfallet från take away-artiklar som används en gång. Idén till projektet kom från fastighetsbolaget Vasakronan som ställde sig frågan vad de kan göra åt sitt kontorsskräp.  I projektet har Vasakronan samarbetat med Waynes Coffee och Holy Greens, och man har gjort både praktiska test och enkäter.

Waynes har tagit bort vissa plastartiklar på den s.k. sockerstationen. När man tog bort viss inplastning av vissa produkter så ökade matsvinnet, och därmed krävdes lite ändring i planeringen för att undvika detta. Initiativet var populärt hos kunderna som uppskattade att någon tar ansvar. Detta ger kundlojalitet. Fördelarna var att det var enkelt, kunderna har inte efterfrågat bestick etc. Hyresvärden har verkligen möjlighet att ställa krav. Vad händer nu? IVL söker pengar för att testa pantsystem för muggar och matlådor.

Anna Lavfors, PriceRunner

PriceRunner har låtit sju personer testa fyra olika flergångsmuggar var. Det finns flera saker att beakta när man utvecklar en mugg för att folk verkligen skall använda den tillräckligt ofta. Designen är viktig, man köper gärna med ögat. Funktion och pålitlighet spelar också in – är muggen tät? Är den prisvärd? I testet ingick muggar i olika prisklasser; Budgetpris <100kr, Medium 100 – 200kr, Premium >200kr. Utfallet av testet ser du i bilden nedan.

Svårt att få folk att ändra beteenden

I den avslutande paneldebatten konstaterades att det finns stora utmaningar med de beteendeförändringar som behövs. Här är några av de insikterna som kom upp under diskussionen.

  • En av frågorna som lyftes var utifrån konsumentens perspektiv: ”Varför skall jag avstå från engångsmuggar?”. Alternativen måste vara lättillgängliga.
  • Det kan även behövas incitament i form av t.ex. rabatt/straff/normer.
  • En annan fråga var att spontanbesök gör det svårt att ha med sig en mugg.
  • Att ändra beteenden tar tid.
  • När konsumenten gör snabba inköp så är miljötänket inte längre ”top of mind”.
  • Konsumenterna har förväntningar på att företag och samhälle skall se till att det är lätt att göra rätt.

[1] En bokstavsutredare är, till skillnad från en kommitté, inte en egen myndighet utan biträder departementet i arbetet med att utreda en specifik fråga. Resultatet av bokstavsutredarens uppdrag redovisas i en promemoria som ofta publiceras i departementsserien (Ds). En kommitté däremot redovisar sitt arbete i ett betänkande i form av en SOU.

Forskar du kring mikroplaster i livsmedel och foder?

I juni 2020 kommer European Food Safety Authority, EFSA, anordna ett samtal kring mikroplaster i livsmedel och foder. Från och med november är det möjligt att skicka in vetenskapliga abstrakt som förslag till presentationer eller utställningar under seminariet. Du hittar mer information här.

Utlysning: Utveckla lösningar för hållbar användning av plast

Sök stöd för projekt som syftar till att utveckla lösningar med stor potential att bidra till hållbar användning av plast. Inom innovationsprogrammet RE:Source utlyser Energimyndigheten, Vinnova och Formas cirka 15 miljoner kronor. Utlysningen utgör steg 2 i en trestegsprocess. Bara de projekt som har genomfört steg 1, eller motsvarande relevant genomförbarhetsstudie eller förprojekt, kan gå vidare till steg 2. Läs mer om utlysningen här.

Marie Rydén

Näringspolitisk expert