BRÖDUNDERSÖKNING OCH PANELDISKUSSION

Är fullkorn folkhälsans doldis?

Den 1 februari presenterade Brödinstitutet och United Minds en stor undersökning där man bl a tittat på svenskarnas konsumtion av fullkorn. 9 av 10 svenskar äter för lite fullkorn. Samtidigt visar allt fler studier på att mer fullkorn bidrar till bättre tarmhälsa, bättre humör och ett friskare liv. Här nedan hittar du ett referat från mötet och delar av den spännande undersökningen. 

Maria Sitell, Petra Månström och Rikard Landberg.

I panelen den 1 februari
Rikard Landberg, professor mat & hälsa vid Chalmers tekniska högskola
Petra Månström, journalist, författare och medieentreprenör
Maria Sitell, leg dietist och talesperson för Brödinstitutet
Ingela Stenson, moderator, United Minds

Här kan du ladda ner presentationen av undersökningen och vetenskapliga referenser om fullkorn.

United Minds undersökning

I den årliga opinionsundersökning som United Minds gör, på uppdrag av Brödinstitutet, kan vi se att mer än hälften av dem som bor i Sverige tycker att fullkorn är den viktigaste egenskapen när de ska välja bröd. Undersökningen visar också att intresset för fullkorn ökar. Fullkorn verkar vara ett mer intressant, nytt och spännande begrepp än kostfibrer. Beteendet skiljer sig mellan åldersgrupper där fullkorn är viktigare för de äldre än för de yngre.

För dem som planerar lägga om sina kostvanor till att äta mera hälsosamt är mer fullkorn en viktig faktor uppger 46 procent. Därefter kommer att äta mer växtbaserat och se över vilken typ av protein man väljer.

Undersökningen visar också på intressanta fakta om att svenskarnas matoro generellt minskar samt att de så kallade lågkolhydratdieterna nu är på tillbakagång. Undersökningen visar att 55 procent aldrig har följt någon diet (59 procent av männen och 51 procent av kvinnorna).

Undersökningens öppna svar stödjer de kvantitativa resultaten. Här syns att kopplingen mellan fullkorn och tarmhälsa börjar etableras. Vidare att kunskapen om att fullkorn påverkar mättnad, förebygger sjukdomar som cancer och hjärt- kärlsjukdomar finns.

Sammanfattningsvis kan något av ett ”fullkornsgenombrott” börja spira. Människor söker fullkorn och de vet allt mer om vad fullkorn innebär för hälsan.

Fullkorn och hälsoeffekter

Det vetenskapliga kunskapsläget kring fullkorn och dess samband för att förebygga folkhälsosjukdomar är starkt och har ökat. Det är redan känt bland både forskare och allmänhet att bland våra livsstilsfaktorer så har maten en betydande roll för vår hälsa, men det är inte lika bekant att fullkorn idag anses ha den starkaste påverkan bland de olika kostfaktorerna. Idag finns det vetenskaplig entydighet kring att fullkorn förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och tjock- och ändtarmscancer, och att evidensgraden utifrån observationsstudier är hög eller mycket hög.

Idag äter bara 1 av 10 i Sverige tillräckligt med fullkorn vilket är mycket lågt trots att många förknippar fullkorn med något positivt.

Det finns ibland en förvirring och okunskap kring skillnaden mellan fibrer och fullkorn. Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan ska finnas med, d.v.s. kliet (där den största mängden fibrer finns), grodden och frövitan/mjölkroppen. Det centrala är att alla delar av kornet är med i samma proportioner som kornet innehåller. Fullkornet kan vara helt, krossat eller malet. Se Brödinstitutets nya förklaringsvideo om fullkorn.

Fibrer finns i många olika livsmedel (exempelvis frukt, rotfrukter, baljväxter) medan fullkorn endast finns i spannmål och fullkorn är en särskilt viktig källa till fibrer i den svenska kosten. Fibrer kan delas in i två huvudgrupper, lösliga och olösliga. De har olika effekter och det är därför bra för kroppen att få i sig en mix. Olösliga bidrar till förbättrad tarm- och magfunktion, medan lösliga, som finns exempelvis i havre, bidrar till att sänka kolesterol. Råg, det mest fiberrika fullkornet, innehåller mycket av båda sorterna. Mer information om råg finns att läsa på Nordic Rye Forum.

Tarmhälsa är ett aktuellt ämne och man kan se att fibrerna i fullkorn är bra näring (så kallad prebiotika) för de goda bakterierna (så kallad probiotika) och att ett högt intag av dessa bidrar till en god mikrobiota (bakteriekultur) i tarmen som i sin tur har gynnsamma effekter på bland annat hjärnan, hjärtat och blodsockerreglering.

Se vetenskapliga referenser i medföljande dokument och på Brödinstitutets hemsida.

Hälsohets och kolhydratskräck

Det framkom i samtalet att det verkar som att frågor kring kolhydrater, bröd och växtbaserad mat engagerar i hög grad. Samtidigt så ser vi fler som nu verkar våga ifrågasätta ”tyckare” och pseudovetenskap. Men kolhydratskräcken sitter i och även om undersökningen från United Minds visar på att matoron minskar så finns i vissa grupper en stor ängslighet om vad man ska äta. Det har blivit ”normalt att äta onormalt” och fokus på enstaka näringsämnen står i mer fokus än helheten.

Det är angeläget att komma bort från den ensidiga kolhydratdebatten. Skillnader mellan olika kolhydrater behöver bli tydligare, på samma sätt som det har blivit tydligt att fett inte är ett ämne utan har olika funktioner och effekter. Att lyfta fullkorn som en bra kolhydratkälla som har en mängd goda effekter är en framkomlig väg för att visa på detta.

Kolhydratstressen påverkar många människor negativt. Inte minst gäller detta för idrottare som på ett väldigt tydligt sätt märker på sin kropp när den inte får den energi den behöver. Kolhydrater i olika varianter är en förutsättning för att nå resultat och kunna träna på en nivå som bygger upp kroppen och inte bryter ned den.

I de kostråd vi har idag lyfts det tydligt fram att vi behöver äta mer fullkorn då ju bara 1 av 10 äter tillräckligt idag. Det framkom också att med dessa kostråd som utgångspunkt finns möjligheter att individualisera råden i syfte att få ut mer effekt, inte minst genom att folk då bättre kommer kunna följa råden.

Hur ska vi äta mer fullkorn i Sverige?

Hur fullkorn presenteras och kommuniceras är en central aspekt, i kombination med produktutveckling. Och självklart att det ska vara gott att äta fullkorn. En ökad efterfrågan bland konsumenter talar för att de som bakar bröd kommer baka ännu mer och varierat fullkornsbröd. Att få många att ändra sig lite istället för att några få ändrar sig mycket är en relevant aspekt vilket i praktiken betyder att om fler äter mer fullkornsbröd med lite fullkorn i ger det större effekt på folkhälsan än om några få äter mycket fullkornsbröd med hög halt fullkorn.

Nyckelhålsmärkningen är fortfarande en märkning som visar vilka bröd och andra spannmålsprodukter som har en god källa till fullkorn.

Under seminariet diskuterades kritiken och behovet av tydligare kommunikation om forskningsfinansiering mellan industrin och akademin, om problematiken av att det tar lång tid att ta fram evidens till grund för kostråd medan många enskilda studier ges stort utrymme, och att detta riskerar att myndigheter ibland inte anses ”hänga med”. Det faktum att fullkorn inte bara är bra för hälsan utan att bröd också är något av det mest klimatsmarta man kan äta, men att detta ofta glöms bort, togs upp.


Har du frågor om undersökningen eller vill veta mer om fullkorn? Hör gärna av dig till Maria Sitell på Brödinstitutet.

Dokument

Brödundersökning (via Brödinstitutet)