Jordbruksverket: Minskad lönsamhet i livsmedelskedjan - men ljuspunkter finns

En ny rapport från Jordbruksverket visar att livsmedelsindustrins lönsamhet försvagades 2016-2024 trots ökande matpriser, något som hämmar viktiga investeringar i produktivitet, klimatomställning och konkurrenskraft. Vår chefekonom Carl Eckerdal tycker att rapporten borde läsas av de politiker som fortsätter prata om ”övervinster” i livsmedelsbranschen.

Jordbruksverket följer årligen upp och analyserar livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål. Årets rapport – med namnet ”Uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån livsmedelsstrategins mål” – visar utvecklingen mellan 2016 och 2024 för livsmedelskedjans fyra led: primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restaurang och storkök.

Enligt rapporten har yttre omständigheter, såsom coronapandemin 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, haft stor påverkan på lönsamheten, konkurrenskraften och produktionen för företagen. Jordbruksverkets analyser visar bland annat på nedåtgående trender för lönsamhetsmåtten nettomarginal och rörelsemarginal i livsmedelskedjan totalt sett över perioden. Utvecklingen varierar dock mellan livsmedelskedjans olika led.

Investeringar i klimatomställning och beredskap hämmas

Av rapporten framgår att livsmedelsindustrins – alltså livsmedelsproducenternas – lönsamhet har försvagats tydligt sedan 2016. Något som syns bland annat i en nedåtgående trend i avkastning på eget kapital, detta trots de historiska prisökningarna. Rapporten beskriver även de kraftiga kostnadsökningar på råvaror, energi och transporter som drabbat producenterna, samtidigt som minskad köpkraft hos konsumenterna pressat volymerna.

Livsmedelsindustrins nettomarginaler och rörelsemarginaler tar inga stora kliv åt rätt håll utan ligger enligt rapporten idag ungefär på samma nivåer som före pandemin. Enligt Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, vittnar detta om ett strukturellt marginalproblem.

– Jämfört med primärproduktionen, som haft stigande rörelsemarginaler de senaste åren, och handeln, som uppvisar större stabilitet, hamnar livsmedelsindustrin i ett särskilt pressat mellanläge. Den svaga lönsamhetsutvecklingen riskerar enligt rapporten att hämma nödvändiga investeringar i produktivitet, klimatomställning och ökad konkurrenskraft. Jag vill även lägga till beredskap, något som jag tror alla förstår hur viktigt det är givet utvecklingen i omvärlden, säger Carl Eckerdal.

Chefekonomen: ”Ingen höjer längre på ögonbrynen åt branschens tuffa villkor”

Livsmedelsföretagens chefekonom förstår att det kan kännas uttjatat med ytterligare en myndighetsrapport som visar på livsmedelsindustrins låga lönsamhet. Men han menar också att det finns anledning att ta fasta på några av Jordbruksverkets slutsatser, inte minst för de svenska politiker och opinionsbildare som fortsätter att prata om ”övervinster” i livsmedelsbranschen.

– Rapporten innehåller inga nyheter för dem som dagligdags verkar inom den svenska livsmedelsindustrin. Och kanske är det ett av de verkligt stora problemen, att ingen höjer längre på ögonbrynen åt branschens tuffa villkor. Det kräver en stor portion framtidstro för att våga göra offensiva investeringar på denna marknad. Glädjande nog har vi nyligen sett exempel på stora investeringar från flera av våra medlemmar, och det är avgörande för att vi ska ha kvar en konkurrens- och motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion, säger Carl Eckerdal.

Det råder ingen tvekan om att livsmedelsindustrin har drabbats hårt ekonomiskt av de yttre omständigheter som präglat livsmedelskedjans utveckling under de senaste åren. Samtidigt visar rapporten att antalet företag i producentledet ökade över perioden 2016–2024, vilket tyder på förväntningar om framtida lönsamhet.

Läs rapporten här: Lönsamheten i livsmedelskedjan har minskat – men ljuspunkter finns