Gemensamma initiativ för bättre matvanor

För att bidra till bra matvanor hos befolkningen tar fyra branschorganisationer inom den svenska livsmedelsindustrin – Kött- och Charkuteriföretagen, Livsmedelsföretagen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier samt våra medlemsföretag – tillsammans initiativ till frivilliga åtaganden för mindre salt, mindre socker och för energimärkning i en rad olika livsmedelsgrupper.

Det finns en stor kraft i frivillighet då det skapar genuint och långsiktigt engagemang hos företagen. Frivilliga insatser – till skillnad från tvingande åtgärder och lagstiftning – är ett effektivt sätt att förvalta och förstärka företagens inneboende engagemang utan att riskera att försämra konkurrenskraften.

För att på bästa vis stödja livsmedelsindustrins frivilliga initiativ har staten ett ansvar att satsa på forskning och innovation. En viktig del i detta ansvar är även att bidra med viktiga faktaunderlag, framför allt i form av aktuella nationella kostundersökningar, till aktörer som engagerar sig i olika åtaganden.

Frivilliga åtaganden idag

I dagsläget finns följande frivilliga åtaganden, men fler är på gång, bland annat för chark och förpackade maträtter och en förnyat åtagande för läsk.

Sötade smaksatt mjölkprodukter

Mjölkprodukter, och då även de sötade och smaksatta, är en viktig källa till många viktiga näringsämnen t ex kalcium samtidigt som det är en källa till intaget av socker.
Livsmedelsindustrin arbetar på många olika sätt med att främja goda matvanor och bättre folkhälsa. För att bidra till detta arbete har företagen som anslutit sig till det frivilliga åtagandet ”Sötade smaksatta mjölkprodukter” åtagit sig att arbeta för följande:

Mål:

I syfte att bidrag till bättre matvanor avseende fritt socker är målet att senast år 2030:

är 90% av försäljning i Sverige av sötade smaksatta mjölkprodukter ha max 6,0 g fritt socker/100 g.

Utgångspunkt är Livsmedelsverkets råd att maximalt 10 % av energiintaget kommer från fritt socker. Utifrån det kan en portion sötad och smaksatt mjölkprodukt bidra med 25% av det maximala intaget av fritt socker i en balanserad kost. Detta mot bakgrund att mjölkprodukter samtidigt bidrar med många viktiga näringsämnen, och ingår i kostråden för hälsosamma matvanor.

I arbetet med att minska socker använder vi olika metoder bland annat stegvis och kontinuerlig sänkning av halten fritt socker i befintliga produkter och aktivt arbete med halten i nya produkter. Att stegvis och kontinuerligt sänka socker i befintliga produkter gör det lättare att få med sig konsumenten i förändringen. Konsumentacceptans är A och O för att arbetet med sockersänkning skall bidra till bättre matvanor. Fetthalten i produkterna höjs inte på grund av att halt av fritt socker sänks.

Anslutna företag: Arla Foods, Norrmejerier, Skånemejerier.

Åtagandet är öppet för företag som säljer sötade smaksatta mjölkprodukter i Sverige och som vill bidra till en fortsatt positiv utveckling.

Kaffebröd, kex och kakor

Kaffebröd som bullar, tårtor, kex och kakor är en del av den svenska matkulturen där fika dvs en kopp kaffe och tilltugg ingår. ”Swedish fika” är även ett etablerat begrepp utomlands som vi är stolta över.

Då kaffebröd, kex och kakor ofta är energirika, innehåller mycket tillsatt socker men inte så mycket näring säger Livsmedelsverket att äter man bra i övrigt är det okej att äta bullar, kex och kakor men se det som sällanmat, inte vardagsmat. Med andra ord njut av lite.

Livsmedelsindustrin arbetar på många olika sätt med att främja goda matvanor och bättre folkhälsa. För att bidra till detta arbete har företagen som anslutit sig till det frivilliga åtagande Kaffebröd, kex och kakor åtagits sig att arbeta för följande:

Mål:

I syfte att stimulera företagen att hålla nere energiinnehållet per styck alternativt portion och att göra det enkelt för konsumenten att hitta information om energiinnehållet i kaffebröd, kex och kakor är målet att senast år 2030:

märka samtliga förpackade produkter med energiinnehåll (kcal/kJ) per styck alternativt per portion, på framsidan av förpackningen.
för samtliga oförpackade produkter som konsument plockar själv (till exempel i dagligvaruhandeln), ge underlag till kunden och uppmana densamma att i nära anslutning till produkten, till exempel hylletikett eller informationsblad, ange information om energi per styck alternativt per portion.

För kaffebröd, kex och kakor är det mest relevant att fokusera på mängden energi (kcal/kJ), ej sockerinnehållet, då energi innefattar mer än socker, framför allt mängd fett och portionsstorlek.

Anslutna företag: Biscuit International Sweden, Lantmännen Unibake Sweden, Orkla Snacks Sverige.

Åtagandet är öppet för företag som säljer kaffebröd, kex och kakor i Sverige och som vill bidra till en fortsatt positiv utveckling.

Glass

Glass är en källa till njutning för konsumenter i alla åldrar. Det är ett av livets enkla nöjen och väcker barndomsglädje. All mat och dryck, när de konsumeras med måtta, kan vara en del av en hälsosam kost – det är balansen mellan vad som konsumeras som är viktig för en god allmän hälsa.

Då glass ofta innehåller mycket energi och tillsatt socker men inte så mycket näring säger Livsmedelsverket att äter man bra i övrigt är det okej att äta glass men se det som sällanmat, inte vardagsmat Med andra ord njut av lite.

Livsmedelsbranschen arbetar på många olika sätt med att främja goda matvanor och bättre folkhälsa. För att bidra till detta arbete har de företag som ansluter sig till det frivilliga åtagande ”Glass” åtagits sig att arbeta för följande:

Mål:

Märkning energiinnehåll/styck på framsidan

I syfte att stimulera företagen att hålla nere energiinnehållet och att göra det enkelt för föräldrar och barn att hitta information om energiinnehållet i stycksaker särskilt riktade till barn har företagen åtagit sig att senast år 2030:

märka samtliga sådana produkter med energiinnehållet (kcal/kJ) per styck på framsidan av förpackningen.

Åtagandet riktar sig specifikt till barn eftersom barn är en känslig konsumentgrupp, där bra matvanor och kunskap om kopplingen mat-hälsa bör etableras i tidig ålder.

För glass är mest relevant att fokusera på mängden energi (kcal/kJ), ej sockerinnehållet, då energi innefattar mer än tillsatt socker, framför allt mängd fett och portionsstorlek.

Erbjudanden till personer med allergier resp olika kostvanor

I syfte att vara inkluderande i sitt produktsortiment har företagen åtagit sig att:

arbeta för att erbjuda produkter lämpliga för personer med allergi/överkänslighet (t ex glutenfri, laktosfri, mjölkfri) samt produkter som möter olika val av kostvanor (t ex vegan och vegetarisk kost).

Erbjudandet uppfylls redan idag av företagen. Åtagandet säkrar ett fortsatt sådant erbjudande och stimulerar företaget till ett utökat sortiment.

Anslutna företag: Engelholms Glass, Magnum ICC Sweden, SIA Glass, Triumf Glass.

Åtagandet är öppet för företag som säljer kaffebröd, kex och kakor i Sverige och som vill bidra till en fortsatt positiv utveckling.

Matbröd

Matbröd är den största källan till fullkorn och därmed central för ett ökat fullkornsintag samtidigt som det är en källa till salt. Livsmedelsverkets kostråd lyfter både behovet av att minska saltintaget och att öka fullkornsintaget. Möjligheterna för ett ökat fullkornsintag, som vi behöver dubbla, förväntas öka när det finns ett ökat utbud av fullkornsprodukter som gillas av konsumenterna.

Bagerierna arbetar på många olika sätt med att främja goda matvanor och bättre folkhälsa. För att bidra till detta arbete har bagerier som ansluter sig till det frivilliga åtagandet ”Mindre salt i matbröd” åtagits sig att arbeta för följande:

Mål

I syfte att både bidra till ett ökat intag av fullkorn och ett minskat intag av salt är målet att senast år 2030 har:

Minst 80 procent av företagens produkter av mjukt matbröd max 1,0 gram salt/100 gram.
Minst 80 procent av företagens produkter av mjukt fullkornsbröd max 1,2 gram/100 gram.
Minst 80 procent av företagens produkter av hårt bröd max 1,3 gram/100 gram.

Salt fyller flera viktiga funktioner vid bakning och påverkar både smak och kvalitet (jäsning, degens egenskaper och textur). Målen i åtagandet för salt i matbröd har satts med hänsyn till att produktutvecklingen av fullkornsbröd som konsumenter vill köpa och äta inte ska motverkas. Bagerierna har verkat för att i målsättningen även uppnå den nuvarande nyckelhålsmärkningens kriterier för salt.

Anslutna företag: Wasa/Barilla Sverige, Fazer Bageri, Lantmännen Unibake, Leksands Knäckebröd, Polarbröd.

Åtagandet är öppet för företag som säljer förpackat matbröd i Sverige och som vill bidra till en fortsatt positiv utveckling.

Andra exempel på frivilliga insatser inom mat, hälsa och hållbarhet som livsmedelsindustrin står bakom är:

Sänkt transfettsinnehåll
Dryckesbranschens klimatinitiativ
Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest
Proud to be clear – bryggerinäringens frivilliga märkning för bland annat kalorimängd
Sveriges bagare & konditorers branschöverenskommelse om märkning av fullkornsbröd.

Vår modell för frivilliga åtaganden

Den modell som används för de frivilliga åtagandena är förankrad hos företagen inom livsmedelsindustrin och stärker det arbete som många företag idag redan gör för att bidra till bra matvanor.

De fyra branschorganisationerna inom livsmedelsindustrin (Livsmedelsföretagen, Kött och Charkuteriföretagen, Sveriges bagare & konditorer samt Sveriges Bryggerier) leder arbetet med att bilda och driva de frivilliga åtagandena bland annat genom att koordinera, sätta riktlinjer och ansvara för kommunikation om åtaganden Branschorganisationerna har valt att fokusera på åtaganden för de livsmedelskategorier som utgör de största källorna till intaget av salt och tillsatt socker men även andra kategorier välkomnas där företagsintresse finns.

Deltagande företag är organiserade i grupper kring olika livsmedelskategorier. I uppstartsfasen tar deltagarna i respektive grupp fram gemensamt mål och metod för att kunna följa upp arbetet.

Målen ska vara mätbara, ha ett slutdatum (årtal) och kan ha fokus på salthalt, mängd tillsatt socker, framsidesmärkning av energi eller annat. Val av mål utgår från att både stimulera företagen och uppnå största möjliga nytta för folkhälsan. För de livsmedelskategorier som inkluderas i Nyckelhålets regelverk är dess salt- respektive sockerkriterier något man relaterar sina kort- eller långsiktiga mål till.

Anslutningen är helt frivillig och öppen för alla företag som i Sverige säljer de i åtagandet ingående livsmedlen. Åtagandet formaliseras genom att vd undertecknar. Företag som ansluter sig till åtagandet förbinder sig att årligen rapportera måluppfyllelse till branschorganisationerna.
För att frivilliga åtagande och andra insatser för bra matvanor ska bidra till bättre folkhälsa och få största möjliga effekt, behöver alla aktörer som producerar och säljer mat och måltider arbeta åt samma håll. Här har Livsmedelsverket ett givet ansvar och en viktig funktion för att så sker genom ett samordningsforum som inkluderar livsmedelsproducenter, dagligvaruhandel och restaurangnäringen.

Branschens erfarenheter av frivilliga åtaganden

Modellen för frivilliga åtaganden är utvecklad med hjälp av erfarenheter från andra typer av existerande frivilliga åtaganden inom livsmedelsindustrin. Framgångsfaktorer är till exempel att:

initiativet kommer från branschen och att ägarskapet finns där
åtagandet är en del av affären
målen är tydliga och mätbara.

För att åtaganden ska ge en betydande effekt är det viktigt att en stor del av marknaden täcks vilket underlättas om de stora företagen ansluter sig.

Det finns även en rad utmaningar med frivilliga åtaganden som är viktiga att ta hänsyn till. Två exempel är oförutsedda policyförändringar från regering och myndigheter som omöjliggör långsiktigt arbete och rubbar åtaganden samt att det är resurskrävande att delta i åtagandearbete speciellt för mindre företag.

Andra frivilliga insatser

Frivilliga insatser är inget nytt för livsmedelsindustrin i Sverige. Här följer två exempel:

ReduSalt

För utveckling av de frivilliga åtagandena har det Vinnovafinansierade projektet ReduSalt varit viktigt. ReduSalts syfte var att hjälpa företagen att reducera salthalten i olika livsmedel (bland annat chark och bröd) för att bidra till sänkt saltkonsumtion hos befolkningen. ReduSalt initierades av livsmedelsbranschen i samverkan med forskningsinstitutet RISE, inkluderade ett 15–20-tal aktörer från företag, branschorganisationer, myndigheter, och civilsamhälle och leddes av forskningsinstitutet RISE. Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2022 visar att sedan den förra Matkorgsundersökningen 2015 (se bild) har saltinnehållet minskat med 25 procent i charkuteriprodukter som korv och skinka, och med 20 procent i spannmålsprodukter som bröd. En bidragande orsak är projektet ReduSalt som pågick under åren 2015–2022.

FullkornsFrämjandet

Branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Brödinstitutet/Sveriges bagare & konditorer har tillsammans med Chalmers drivit och projektlett arbetet för bildandet av FullkornsFrämjandet. Initiativet var en fortsättning på ett tidigare projekt under ledning av Chalmers Tekniska Högskola där man med Vinnovamedel påbörjade arbetet för att skapa ett fullkornssamarbete i syfte att öka intaget av fullkorn i Sverige. FullkornsFrämjandet finansieras av 25 partner från näringsliv, akademi, myndigheter, offentlig måltidsverksamhet och civilsamhällesorganisationer samt med bidrag från Västra Götalandsregionen.