Efterlängtat EU-beslut om genredigering stärker framtidens livsmedelsproduktion
Europaparlamentet har i juni gett sitt slutliga godkännande till den nya EU-förordningen för grödor som tagits fram med s k nya genomiska tekniker (NGT). Beslutet välkomnas av Livsmedelsföretagen, som ser regelverket som ett viktigt steg för innovation, konkurrenskraft och en mer motståndskraftig europeisk livsmedelskedja.
Den nya EU-förordningen handlar framför allt om genredigering av grödor med den Nobelprisbelönade Crispr/Cas-tekniken. Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, konstaterar att beskedet är positivt och efterlängtat av både svensk och europeisk livsmedelsproduktion.
– Nya genomiska tekniker kan bidra till grödor som bättre klarar torka, växtsjukdomar och andra klimatrelaterade utmaningar. Dessutom ger de möjligheter till en effektivare växtförädling än dagens, som i sin tur bidrar till både minskat miljöavtryck och att hålla kostnaderna nere i produktionen, och därmed också matpriserna. För livsmedelskedjan som helhet handlar det ytterst om att stärka hållbarheten, konkurrenskraften och den långsiktiga råvaruförsörjningen, säger Alexander Castwall, EU-expert på Livsmedelsföretagen.
Moderna verktyg för en pressad livsmedelskedja
De nya reglerna innebär att EU skapar ett särskilt regelverk för växter som tagits fram med hjälp av nya genomiska tekniker, till exempel genredigering. Teknikerna gör det möjligt att utveckla grödor snabbare och mer träffsäkert än genom traditionell växtförädling.
För livsmedelsindustrin är tillgången till hållbara och konkurrenskraftiga råvaror avgörande. Klimatförändringar, ökat tryck från skadedjur och växtsjukdomar, geopolitisk osäkerhet och höga produktionskostnader påverkar redan i dag både lantbruket och livsmedelsproduktionen. Moderna växtförädlingstekniker kan därför bli ett viktigt verktyg för att stärka Europas livsmedelsberedskap och minska sårbarheten i värdekedjan. Tekniken innebär också en möjlighet att drastiskt minska användningen av kemikalier och bestrålning i den konventionella växtförädlingen.
Ett mer proportionerligt regelverk
Enligt överenskommelsen ska lagstiftningen framgent göra skillnad mellan två typer av NGT-grödor:
- S k NGT-1-grödor med ett begränsat antal genetiska förändringar som även hade kunnat uppstå genom traditionell förädling. Lagstiftningsmässigt kommer sådana grödor att i princip jämställas med grödor som tagits fram med konventionell växtförädling. Det innebär bland annat att produkter som framställs av dessa grödor inte behöver någon särskild märkning. Däremot ska utsäde och annat odlingsmaterial märkas som NGT-1, för att skapa tydlighet i kedjan och ge lantbrukare möjlighet att göra informerade val.
- S k NGT-2-grödor, som har mer omfattande eller komplexa genetiska förändringar, kommer fortsatt att omfattas av EU befintliga GMO-regler. Det innebär bland annat krav på riskbedömning, godkännande innan de får släppas ut på marknaden samt spårbarhet och märkning. Även grödor som tagits fram för herbicidtolerans eller för att producera insektsdödande ämnen ska inte kunna klassas som NGT-1, utan omfattas av de striktare reglerna för NGT-2.
Brett stöd från den europeiska livsmedelskedjan
Beslutet välkomnas också av en bred europeisk koalition bestående av 30 organisationer inom jordbruk, växtförädling, livsmedel och närliggande sektorer. Koalitionen beskriver den nya förordningen som en viktig milstolpe för europeiskt jordbruk, livsmedelssystem och innovation.
Samtidigt återstår ett arbete med den praktiska tillämpningen. Förordningen ska träda i kraft och börja tillämpas efter en övergångsperiod på två år.
– Nu behöver fokus ligga på att reglerna fungerar i praktiken. Om innovationen ska komma hela livsmedelskedjan till del krävs ett genomförande som ger tydlighet för företag, forskare, lantbrukare och myndigheter, säger Alexander Castwall.
För mer information
