EU-kommissionen lanserar plan för hjärt-kärlhälsa: ”Stora brister”
Den 16 december lade EU-kommissionen fram en ny plan för hjärt-kärlhälsa inom unionen. Planen är bättre än de tidiga utkasten, men tre stora brister kvarstår: fokus på enskilda livsmedel istället för matvanor, användningen av begreppet ”ultraprocessat” och avsaknad av konkreta idéer om hur livsmedelsindustrin kan ges förutsättningar att utöka sitt folkhälsoarbete.
EU-kommissionens plan syftar till att minska bördan av hjärt- och kärlsjukdomar, den främsta dödsorsaken i EU, genom förebyggande insatser, tidig upptäckt/screening samt förbättrad vård och rehabilitering. När det gäller sjukdomsprevention, konstaterar kommissionen att ett ökat fokus på förebyggande åtgärder är det mest kostnadseffektiva sättet att hantera samhällets kostnader för hjärt-kärlsjukdomar och de stora riskfaktorerna, såsom diabetes typ 2 och fetma/övervikt.
– Livsmedelsföretagen stödjer målet att förbättra folkhälsan, och hälsosamma matvanor är centrala för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och andra icke-smittsamma sjukdomar. Planen som nu lagts fram är bättre än utkasten vi sett tidigare. Framför allt är det välkommet att det tas initiativ för att stärka medborgarnas egen kapacitet att göra hälsosamma val, säger Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen.
Enligt Nicklas Amelin är det också positivt att kommissionen lyfter fram industrins insatser om bland annat reformulering och EU:s uppförandekod. Men han konstaterar samtidigt att även om planen har blivit bättre så är den inte bra, bland annat för att den saknar en viktig komponent.
– Livsmedelsindustrin tar folkhälsan och goda matvanor på stort allvar. Men tyvärr saknar planen helt konkreta idéer kring hur industrin kan ges bättre förutsättningar att ta ännu mer ansvar för folkhälsan, eller hur offentlig-privat samverkan kan utnyttjas bättre än idag. I våra industrigemensamma inspel till kommissionen har vi identifierat en rad hinder i EU:s lagstiftning och policy som skulle behöva åtgärdas för att stärka branschens aktiva arbete med folkhälsa, säger Nicklas Amelin.
Planen bygger på svag evidens: ”Oansvarigt”
Elisabet Rytter, nutritions- och forskningsansvarig på Livsmedelsföretagen, är besviken på att kommissionen inte tagit till sig av industrins inspel om ansvar och samarbete. Men värre menar hon är att flera inslag i strategin bygger på svag evidens och riskerar att leda in det fortsatta arbetet på fel spår. Det gäller framför allt två saker: fokus på matvaror istället för matvanor och användningen av begreppet ”ultraprocessat”.
– Matvanor går naturligtvis inte att reglera med EU-lagstiftning och därför inriktar man sig istället på att reglera det man kan, nämligen enskilda livsmedel. Detta kan säkert skapa en känsla av att man gör något och kanske till och med ge snabba politiska poäng. Men det ändrar inte på det faktum att det är hela kosten, alltså vad vi äter regelbundet över lång tid, som är avgörande för vår hälsa. Till skillnad från kunskap, information och forskning och innovation kommer symbolpolitik aldrig att förbättra folkhälsan, säger Elisabet Rytter.
Den tredje stora bristen i kommissionens plan, och Enligt Elisabet Rytter kanske den mest skadliga, är användningen av begreppet ”ultraprocessat”.
– De resonemang som förs om så kallade ”ultraprocessade” livsmedel bygger på uppfattningar och forskningsrön som i dagsläget är mycket omstridda vetenskapligt. Genom att fokusera på den här frågan undergräver kommissionen de kostråd som finns och som bygger på väl etablerad nutritions- och livsmedelsvetenskap. Om man vill stärka konsumenternas förmåga att göra medvetna val, är det direkt oansvarigt att spä på ogrundad rädsla och misstro mot industriproducerad mat och dryck, säger Elisabet Rytter.
Flera europeiska myndigheter, däribland i de nordiska länderna, Frankrike, Spanien och Storbritannien, har konstaterat att klassificering av ”ultraprocessad” mat inte är ett vetenskapligt robust eller tillförlitligt underlag för kostråd till befolkningen eller reglering av produkter. Begreppet har av samma anledning inte heller tagits med i de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023 eller i Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd.
– Medvetenhet om kostens innehåll av näring och energi, ökat intag av till exempel fullkorn och minska överdrivet kaloriintag, är långt bättre metoder för att förbättra matvanor än oprecisa och omstridda begrepp som ”ultraprocessade” livsmedel, säger Elisabet Rytter.
Vad händer nu?
Kommissionens strategi kommer nu att diskuteras i EU:s båda lagstiftande församlingar, dvs Europaparlamentet och Ministerrådet. Samtidigt kommer kommissionen att gå vidare med de enskilda initiativen inom planen i särskild ordning. Nicklas Amelin förväntar sig att livsmedelsindustrin involveras i det fortsatta arbetet med strategin, både i Sverige och på EU-nivå.
– Vi ser fram emot att arbeta med beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer för att kommande initiativ inom ramen för EU-strategin ska riktas rätt och göra skillnad på riktigt. Det förutsätter att alla åtgärder bygger på god evidens, söker kostnadseffektiva lösningar som inte lägger sten på börda för redan idag hårt pressade företag och konsumenter, samt tar vara på kunskapen och engagemanget inom livsmedelsindustrin, säger Nicklas Amelin.
Så arbetar livsmedelsindustrin med folkhälsa
Den svenska livsmedelsindustrins arbete med folkhälsa kan man läsa mer om i Livsmedelsföretagens rapporter ”Folkhälsa & Matglädje” och ”Många bäckar små”. Industrin arbetar sedan länge aktivt och på frivillig basis med fokus på bland annat:
- Branschgemensamma initiativ för att sänka salt och socker i produkter samt öka konsumtionen av fullkorn
- Kunskapsspridning om hälsosamma matvanor och annan livsmedelsinformation
- Ett långsiktigt arbete som vilar på vetenskaplig grund där Nordiska Näringsrekommendationerna 2023 och kostråden är utgångspunkt
- Ansvarsfull marknadsföring
- Kontinuerlig produktutveckling för att erbjuda konsumenterna ett brett utbud av goda och nyttiga produkter som underlättar hälsosamma val och hälsosamma matvanor
För mer information
Nicklas Amelin
