Förhandlingschefen informerar: Kameraövervakning på arbetsplatser

Vår arbetsgivarservice får ofta frågor om det finns möjlighet att montera upp kameror på arbetsplatser för ökad säkerhet och trygghet. Här redogör Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk för regelsystemet och hur våra medlemsföretag kan agera vid behov och önskemål om kameraövervakning.
Privata arbetsgivare har redan sedan tidigare varit befriade från krav på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att ha övervakningskameror uppsatta inom den egna arbetsplatsen. Den 1 april i år trädde nya regler om kameraövervakning på arbetsplatser i kraft och numera omfattas samtliga verksamheter, även statliga och kommunala, av möjligheten att sätta upp kameror. Men det finns ändå en hel del regler att förhålla sig till.
Det krävs alltid noggranna avvägningar innan en arbetsgivare kan montera upp övervakningskameror på arbetsplatsen. Det spelar ingen egentlig roll om kamerorna spelar in vad som sker eller om kamerorna endast är övervakningskameror i realtid utan inspelning. Men avvägningen och motivet rörande behovet kan sägas vara viktigare om även inspelning sker.
I den avvägning som måste ske – och dokumenteras skriftligen av arbetsgivaren – bör framgå syfte med övervakningen, behov av övervakningen, hur länge inspelat material lagras, hur kamerorna riktas samt huruvida det finns alternativ till kameraövervakningen och inspelningen.
Tre tydliga situationer
Det anses finnas minst tre tydliga situationer där kameraövervakning – med eller utan inspelning – är befogat:
- För det första om övervakningen sker för att förhindra brott, exempelvis rån eller stöld, i en butik eller motsvarande utrymme.
- För det andra kan övervakning ske i realtid i syfte att förebygga arbetsmiljöskador eller -risker på en arbetsplats.
- För det tredje om övervakningen sker för att undvika brottslighet inom en arbetsplats (som inte är publik) exempelvis ett lager eller leveranscentral. Men kameraövervakning kan även ske i andra situationer om det kan anses befogat.
Då är kameraövervakning inte acceptabel
Det anses ur praxis och regelförarbeten inte acceptabelt att använda kameraövervakning för att kontrollera hur anställd personal presterar. Inte heller anses i normalfallet övervakning av toalettutrymmen eller omklädningsrum vara möjligt, normalt inte heller avseende matsalar och ”fritidsrum”. Inspelning av ljud är inte i något fall acceptabelt; endast ”stumma” kamerabilder får upptas eller lagras.
Det är viktigt komma ihåg att övervakningskameror normalt endast får vara riktade mot områden inom arbetsplatsen, dit allmänheten inte har tillträde. Om arbetsplatsen har exempelvis en parkering för anställda eller inhägnat område runt anläggningen får inte övervakning ske av markyta utanför sådant område.
Integritetsintresset väger tungt

Enligt Integritetsskyddsmyndigheten väger integritetsintresset för de anställda tungt och anställda får inte övervakas mer än nödvändigt. Vid planering av övervakningsåtgärder är det viktigt att överväga intresseavvägningen mellan syfte/behov och enskilds integritet. Alla anställda som blir kameraövervakade har rätt att vända sig till den som är ansvarig för övervakningen, oftast arbetsgivaren, för att få information om hur bevakningen sker och begära att inspelat material raderas. Beslut om detta sker dock av arbetsgivaren. Om den anställde anser att kameraövervakning görs på fel sätt eller är integritetskränkande kan individen vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten med klagomål, vilket dock är förhållandevis ovanligt.
Förhandling enligt MBL obligatorisk
Slutligen bör det poängteras att innan kameraövervakning eller bevakningsåtgärder införs måste förhandling enligt medbestämmandelagen § 11 ske med samtliga fackliga organisationer som arbetsgivaren har kollektivavtal med, det vill säga för medlemmar i Livsmedelsföretagen med Livs och tjänstemannaorganisationerna. Efter genomförd och avslutad förhandling (över vilken tydligt protokoll ska upprättas) kan arbetsgivaren verkställa sitt förslag och införa kameraövervakningen. Om central förhandling eventuellt skulle begäras måste även den först avslutas innan åtgärderna träder i kraft.
Kontakta gärna Livsmedelsföretagens rådgivning för ytterligare information.
Henrik van Rijswijk, förhandlingschef
