Mat och Försvar: ”Det är när vi ökar produktionen som vi blir mer robusta”

Den 28 maj arrangerade Livsmedelsföretagen lunchseminariet ”Mat och Försvar” där företrädare för politiken, myndigheter och livsmedelsindustrin diskuterade nuläget för Sveriges livsmedelsberedskap utifrån rapporten ”Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?”.

Livsmedelsföretagens rapport Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?, en uppföljning av rapporten Recept för resiliens från mars 2025, presenterades i samband med seminariet Mat och Försvar den 28 maj. Seminariet ägde rum på Medelhavsmuseet i Stockholm och med 70 åhörare på plats var det fullt på alla stolar.

Rapporten presenterades av Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen. I det efterföljande panelsamtalet deltog Eva Corp, kommunikationschef Livsmedelsverket, Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen, Ilse Siekkinen, vd Oatly Norden, Pontus Klenell, vd Aqua Nobel och Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. I den sista programpunkten frågade moderatorn Daniel Emilson ut Jörgen Berglund (M), ordförande Försvarsberedningen.

På frågan om Sveriges livsmedelsberedskap hade blivit bättre det senaste året svarade de fyra producentföreträdarna antingen ”nja” eller ”nej”. Man var överens om att det har tagits en del viktiga steg och att medvetenheten om behovet av beredskap har höjts, men att i praktiken återstår det mesta att göra.

Här nedan följer ett urval av bilder och citat från seminariet.

Jimmy Sandell: En lönsam livsmedelskedja är och förblir grunden för Sveriges förmåga att föda sin befolkning. Företag som går i konkurs producerar ingen mat.”

Jimmy Sandell: ”Vi har allt som krävs för att på allvar stärka Sveriges livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga. Vi har kunskapen, vi har företagen och vi har fantastiska förutsättningar för livsmedelsproduktion. De enda ingredienserna som saknas nu är politisk handlingskraft och en insikt om att beredskap kostar.”

Här hittar du hela rapporten ”Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?”.

Per Arfvidsson: ”Den strukturella livsmedelsberedskapen är marginellt bättre. Vi har påbörjat ett antal processer och tagit ett antal investeringsbeslut, men reellt har det inte blivit mycket verkstad ännu. Det är när vi ökar produktionen som vi blir mer robusta. Den strukturella beredskapen får vi när vi växer.”

Per Arfvidsson: ”Mest akut är att civilförsvaret kommer att kosta mycket mer än man tror, och det måste vi vara beredda på. Vi måste hitta sätt att jobba mellan myndigheter och näringsliv på ett mycket mer effektivt sätt – så att det går fortare.”

Eva Corp: ”Vi har ett uppdrag att inventera behovet av avtal under året, och det arbetet är igång. När det gäller regelamnesti talar vi som myndighet om den författningsberedskap som behövs i händelse av kris. Ett exempel på handlingskraft utifrån behov är Ukrainakrisen, då Livsmedelsverket gjorde ett ställningstagande som möjliggjorde att vi kunde hitta andra vägar.”

Eva Corp: ”Vi kollar till exempel på rapporten ’Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030’, där sju typsituationer som vi behöver förbereda oss för har identifierats. Vi jobbar utifrån de förutsättningarna och ser hur vi kan stötta. Företagen kan hjälpa vårt arbete genom att identifiera behov.”

Ilse Siekkinen: ”Export är superviktigt för oss – och för det krävs öppna handelsvägar. Oatly är ett svenskt företag, men 70 procent av vår produktion går på export. Därför behöver våra produkter kunna nå både den svenska marknaden och världen utanför. Frihandel utan onödiga hinder är centralt, både för vår konkurrenskraft och för att bygga långsiktig robusthet.”

Ilse Siekkinen: ”Om företag själva ska finansiera redundans och beredskap blir det snabbt en konkurrensnackdel, inte minst eftersom lager påverkar kassaflödet. Därför krävs ett gemensamt samhällsansvar och en gemensam planering.”

Pontus Klenell: ”Vi skrev till exempel en behovsstudie till Livsmedelsverket, och sedan dess har väldigt lite hänt. Det är kommunerna som sedan ska ta tag i det. Det är på gång, men det krävs tydlighet kring vem som har ansvaret.”

Pontus Klenell: ”Politiken och myndigheterna ger mycket uppmärksamhet åt vatten och dricksvatten när det kommer till beredskap – men man gör för lite åt det. Det finns fantastiska planer, men vi måste börja agera.”

Patrik Strömer: ”Vi är sårbara när det kommer till energi och drivmedel och flera viktiga insatsvaror. Om något går snett handlar det om att rätta till det snabbt. Företagens engagemang och förmåga är stor, och mycket förändras på företagsnivå. En del kommuner har börjat ta till sig detta, men det saknas fortfarande en hel del.”

Patrik Strömer: ”Just nu borde vi fokusera på att stoppa mycket av de regelverk som kommer från EU – eftersom det är tunga och onödiga bördor som läggs på företagen.”

Jörgen Berglund: ”Kortfattat är livsmedelsberedskapen bättre idag än igår. Ett antal åtgärder har påbörjats, men det tar tid och vi behöver sätta det i perspektiv. 2015 – för elva år sedan – då återtupptogs arbetet med totalförsvarsplaneringen och civilförsvarsanslaget idag ligger kring 15 miljarder kronor. Men det finns mycket att göra, och det behövs mer pengar.”

Jörgen Berglund: ”Fler och fler inser vikten av att vi är beroende av andra, men också beroende av oss själva och vår egen livsmedelsproduktion. I Sverige skulle vi tidigare göra allt själva, lagra allt och så vidare. Det är något som skiljer sig nu. Vi har allierade idag och flera partners. Det är viktigt att det här skiftet har skett.”

Jörgen Berglund: ”Eftersom vi nu har allierade har vi bättre möjligheter att hålla öppna handelsvägar. Till exempel skulle Ukraina ha mycket svårt att få in importerade varor eller liknande om de inte hade allierade. Det har också blivit mycket viktigare nu med transporter från västra till östra Sverige. Det är kanske en av de största skillnaderna.”

Här hittar du hela rapporten ”Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?”.

För mer information