Frågor och svar om matmomsen

Den 1 april halveras matmomsen från 12 till 6 procent. Vad innebär detta för konsumenterna? Sänks alla matpriser med 6 procent? Hur påverkas svenska livsmedelsproducenter? Vilken roll har Matpriskommissionen? Och hur spelar Irankriget in? Här svarar vi på några av de vanligaste och viktigaste frågorna om matmomssänkningen.

Matmomsen

Vad innebär momssänkningen?

Den tillfälliga sänkningen av matmomsen gäller från och med 1 april fram till 31 december 2027. Momsen halveras från 12 till 6 procent.

Varför sänks matmomsen?

Momssänkningen är en del av regeringens matprispaket som presenterades i samband med höstbudgeten. Syftet med sänkningen är att stärka hushållens ekonomi och köpkraft efter de senaste årens inflation och ökade matpriser. Enligt regeringens beräkningar innebär sänkningen att en barnfamilj kan spara 6 500 kronor per år på matinköp.

Vad kostar sänkningen?

Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade intäkter 2026–2027.

Vilka varor omfattas av sänkningen?

Momsen sänks på livsmedel i dagligvaruhandeln och på hämtmat (take away) från restauranger, gatukök och kaféer. Alkohol, tobak, djurfoder och hushållsartiklar omfattas inte. Mat som äts på plats, till exempel på restaurang eller café, omfattas inte heller.

Kommer maten att bli sex procent billigare?

Maten kommer utan tvekan att bli billigare. Men exakt hur mycket är svårt att säga. Det kommer bero på en mängd olika faktorer, bland annat:

Det är dagligvaruhandeln, dvs matbutikerna, som sätter priserna. Det är alltså butikerna som bestämmer hur mycket av momssänkningen som förs vidare till konsumenterna. Vissa butikskedjor har uttryckt sin avsikt att sänka priserna med motsvarande momssänkning. Andra aktörer kan välja att inte sänka lika mycket, eller att höja priserna på andra varor för att täcka kostnader.

Om butikerna sänker priset med exakt motsvarande momsreduktion, blir maten cirka 5,36 procent billigare (eftersom moms är en procentsats på varans pris, inte en del av priset i sig).

Varför sänks inte matpriserna med sex procent?

Momsen är en skatt som läggs ovanpå grundpriset. När momssatsen halveras från 12 till 6 procent påverkas därför inte slutpriset lika mycket i procent. En sänkning av momsen med 6 procentenheter ger i praktiken cirka 5,36 procent lägre totalpris – förutsatt att hela sänkningen förs vidare till kunden. Ett räkneexempel:

Pris utan moms: 100 kr

Med 12 % moms: 112 kr

Med 6 % moms: 106 kr

Skillnad: -5,36 procent

Kommer matmomsen att höjas igen?

Sänkningen av matmomsen är tillfällig och gäller från och med 1 april 2026 till och med 31 december 2027. Vad som händer efter det är upp till politiken.

Hur länge håller effekten av momssänkningen i sig?

Det är väldigt svårt att säga. Men en sak är helt klar: momssänkningen innebär inte att lantbrukarnas och livsmedelsproducenternas kostnader slutar öka. Och förr eller senare kommer momssänkningens effekter ”ätas upp” av ökade kostnader. Här kan det vara bra att förstå hur kostnaderna har utvecklats de senaste fem åren, och vad vi vet om utvecklingen framåt.

2021–2023 ökade producenternas kostnader på ett explosionsartat sätt. Den extrema kostnadsökningen under den här perioden berodde på externa faktorer utanför livsmedelsbranschens kontroll. Ökningarna drabbade matproducenter i hela världen, inklusive Sverige och Europa, och det var detta som drev upp matpriserna.

Läs mer: Chefekonomen förklarar: Därför gick matpriserna upp och lönsamheten ner

Från 2024 och framåt har kostnaderna ökat i en lugnare takt. Men de har utan tvekan ökat och de fortsätter öka idag. Historiskt sett ökar kostnaderna med 1,5–2 procent varje år, i nivå med den naturliga inflationen. Tyvärr tyder mycket på att kostnadsökningstakten kan komma att öka igen, bland annat på grund av klimatförändringar, tilltagande extremväder och ökande geopolitisk osäkerhet. Irankriget kommer med stor sannolikhet leda till kraftigt ökade kostnader, och detta kommer få genomslag på matpriserna.

Även politiken bidrar till ökade kostnader för producenterna. Till exempel kommer politiskt beslutade förpacknings- och nedskräpningsavgifter att öka kraftigt de kommande åren. Efter flera år av kraftiga höjningar höjdes den statligt reglerade elnätsavgiften igen med upp till 14 procent, något som kommer slå hårt mot den elintensiva livsmedelsindustrin. Myndigheten för civilt försvars nuvarande förslag till implementering av EU:s cybersäkerhetsdirektiv NIS-2 kommer att kosta enskilda företag miljonbelopp varje år.

Svaret på frågan ”Hur länge håller effekten av momssänkningen i sig?” beror alltså på i vilken takt som lantbrukarnas och livsmedelsproducenternas kostnader ökar.

Inflationen är ju under kontroll. Varför fortsätter producenternas kostnader att öka?

All inflation, oavsett om den är hög eller låg, innebär en ökning av prisnivån. Under 2025 låg inflationen på cirka 2,5 procent i snitt. För att maten ska bli billigare krävs det breda och ihållande kostnadsminskningar. Just nu finns det inget som talar för det. Tvärtom tyder det mesta i omvärldsutvecklingen på att kostnaderna kommer öka under överskådlig framtid. Extremväder, klimatförändringar, handelskonflikter och geopolitisk osäkerhet är bara några av alla faktorer som driver på den här utvecklingen.

Krisen i Mellanöstern

Hur påverkas svensk livsmedelsproduktion av kriget i Iran?

Kriget i Iran riskerar att få omfattande konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion. I grunden handlar det om tillgången till och kostnaderna för drivmedel och kvävegödsel, två centrala komponenter för lantbruket och livsmedelsproduktion. Ju längre kriget pågår desto allvarligare blir konsekvenserna.

Den tidigare krisen i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina handlade främst om att utbudet av spannmål påverkades, men även om exporten av gas till den europeiska kvävegödselindustrin. Den pågående konflikten i Iran påverkar de två främsta insatsvarorna till växtodlingen, nämligen drivmedel och kvävegödsel. Lantbrukarnas odlingskalkyl påverkas väldigt negativt i nuläget av de kraftigt stigande priserna på drivmedel och gödsel. Som livsmedelsproducenter och konsumenter är vi beroende av att ha tillgång till kvävegödseln. Utan den så kan vi endast räkna med en halv skörd.

Hur påverkar Irankriget matpriserna och den sänkta matmomsen?

Kriget i Iran och stora delar av Mellanöstern visar hur oberäknelig utvecklingen i världen är just nu och hur snabbt produktionsförutsättningarna i olika branscher påverkas av externa chocker. Hela den svenska livsmedelskedjan prövas återigen när priset på olja och gas skjuter i höjden. Självklart genom ökade produktionskostnader för lantbrukarna, men också genom ökade kostnader för transporter, emballage och energi i förädlingsledet. Håller de kraftigt ökade energipriserna i sig blir det en ofrånkomlig påverkan på svenska livsmedelspriser. I så fall kommer effekterna av den sänkta matmomsen att klinga av förr snarare än senare.

Läs mer: Så påverkar kriget i Iran svensk livsmedelsproduktion

När får Irankriget genomslag på matpriserna?

Det är svårt att säga. Livsmedelsbranschen har generellt långa ledtider. Om en producent får ökade kostnader och behöver höja sitt leveranspris så måste producenten först förhandla med sin kund, vanligtvis en dagligvaruaktör. I normala fall prisförhandlar producenterna med sina kunder en eller några gånger per år, enligt ett överenskommet schema. En annan faktor är att producenter ofta har långa avtal med sina leverantörer, och även där sker prisjusteringar med viss fördröjning. Därför kan det dröja flera månader innan en omvärldshändelse får genomslag på matpriserna.

Lyssna: Hur påverkas svenska matpriser av kriget i Mellanöstern?

Så påverkas producenterna

Vad innebär momssänkningen för svenska livsmedelsproducenter?

Den sänkta matmomsen är både bra och dålig för svenska livsmedelsproducenter.

Vi börjar med det positiva. I bästa fall kommer de sänkta priserna leda till ökad försäljning av svenska livsmedel. Enligt vårt konjunkturbrev för Q3 2025 tror 60 procent av våra medlemsföretag att momssänkningen leder till ökad försäljning. Detta vore mycket välkommet efter flera år av minskande försäljning och sjunkande lönsamhet. Svensk mat och dryck är generellt något dyrare än importerade livsmedel, och sänkt moms kommer därför innebära att priset på svenska livsmedel minskar mer (i kronor och ören) än på importerade.

Tyvärr finns det negativa effekter också. Under hösten och vintern har de tre största aktörerna i dagligvaruhandeln varit tydliga med att de inte kommer acceptera några prishöjningar från sina leverantörer inför och under momssänkningen. Producenterna förväntas alltså absorbera alla kostnadsökningar under den här perioden. Och det är ingen isolerad företeelse: två tredjedelar av Livsmedelsföretagens medlemmar har fått besked om prisstopp från minst en dagligvaruaktör.

Läs mer: Leverantörer uppmanas frysa priser till matjättarna (DN)

Vad är problemet med ett prisstopp?

I vanliga fall prisförhandlar producenterna med dagligvaruhandeln en eller några gånger om året enligt ett överenskommet schema. Detta ger producenterna möjlighet att justera sina leveranspriser utifrån kostnadsutvecklingen. Ett prisstopp sätter det här systemet ur spel. Producenterna har då ingen möjlighet att få kompensation för ökade kostnader.

De allra flesta livsmedelsproducenter har låg lönsamhet och små marginaler, och några månaders prisstopp kan vara förödande för deras ekonomi. Vi har varnat för detta sedan i höstas, bland annat i våra konjunkturbrev, i en debattartikel i Dagens Nyheter och i ett stort antal mediala framträdanden.

Varför säljer producenterna inte till andra dagligvaruaktörer då?

De tre största dagligvaruaktörerna kontrollerar drygt 90 procent av den svenska livsmedelsmarknaden. Många av våra medlemmar är helt beroende av dessa tre aktörer för att sälja sina produkter. När dagligvaruhandeln meddelar att det är prisstopp har de allra flesta producenter inget annat val än att acceptera, hur hårt de än drabbas ekonomiskt.

Matpriskommissionen

Civilminister Erik Slottner och finansminister Elisabeth Svantesson lyssnar när Mia Ohlsson, ställföreträdande generaldirektör på Konsumentverket, och Thomas Eisensee, forskningschef på Konjunkturinstitutet, presenterar Matpriskommissionens första delrapport.

Vad ska regeringens Matpriskommission göra?

Kommissionen började arbeta i slutet av 2025, och under ledning av Konjunkturinstitutet och Konsumentverket ska den ”följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling samt analysera om sänkningen av matmomsen får fullt genomslag på livsmedelspriserna”. Livsmedelsföretagen är en av aktörerna som matpriskommissionen ska ”ha en dialog med och inhämta synpunkter från”. Vår chefekonom Carl Eckerdal har träffat kommissionen och står till deras förfogande.

Vad kom Matpriskommissionen fram till i sin första delrapport?

I den första delrapporten, släppt i februari i år, slår kommissionen fast att sedan regeringen aviserade momssänkningen på livsmedel hade ”livsmedelspriserna överlag utvecklats i linje med historiska mönster” och att det fanns ”inga tecken på en bred eller ovanligt stor prisuppgång på livsmedel”. Livsmedelspriserna har överlag utvecklats i linje med historiska mönster sedan 2024, och de exceptionella prisökningarna vi såg 2022–2023 berodde helt och hållet på externa faktorer utanför livsmedelsbranschens kontroll. Allt detta är välkänt, så det skulle vara märkligt om Matpriskommissionen hade kommit fram till något annat.

Läs mer: Matpriskommissionens första delrapport: Inga tecken på avvikelser eller ”Black Friday”-effekter

Kommissionens andra delrapport väntas i september 2026.

Hur påverkas Matpriskommissionens arbete av Irankriget?

Matpriskommissionens arbete att visa hur momssänkningen faller ut är mycket komplext. Uppgiften är svår även under lugna och fredliga omvärldsförhållanden. Som läget är just nu när det blåser orkanvindar på världsmarknaden, blir uppgiften i princip omöjlig. Både jordbrukare, livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln kommer, om kriget i Iran blir varaktigt, att utsättas för kostnadsökningar de inte själva kan absorbera, utan tvingas föra vidare till konsumentledet.

Har Matpriskommissionen all fakta kring hur kostnadsutvecklingen ser ut för företagen inom livsmedelskedjan?

Det korta svaret är nej. Tanken är att Matpriskommissionen, genom en kausal ansats i analysarbetet, ska kunna korrigera för prisökningar i konsumentledet kopplade till produktionskostnadsökningar i livsmedelskedjan. Därefter ska de landa i en slutsats om momssänkningen kom svenska konsumenter till del fullt ut eller inte.

Problemet är att kommissionen inte har full insyn i företagens produktionsprocesser, hur de tusentals företagen inom bland annat förädlingsledet arbetar med terminer och valutassäkring i en stormig tid. Facit över livsmedelsbranschens kostnadsutveckling finns inte alltid i offentliga prisindex eller spotpriser på världsmarknaden. Med tanke på det faktaunderskott Matpriskommissionen har att förhålla sig till är det därmed centralt att de också intar en ödmjuk hållning när de lägger fram sina slutsatser kring matmomssänkningen i september.

Svenska matpriser

Är svenska livsmedel dyra?

Historiskt sett har vi aldrig lagt så lite av vår inkomst på livsmedel som vi gör idag. 2024 utgjorde mat och dryck (livsmedel och alkoholfria drycker) cirka 13 procent av de svenska hushållens utgifter. Det är i nivå med genomsnittet för EU-länderna. I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna. Samma siffra år 1952 var 33 procent, för att på 80-talet ligga runt 20 procent. Sedan 1990-talet har andelen legat stabilt runt 13–14 procent.

Är maten i Sverige dyrare än i våra grannländer?

Nej. Sverige har lägst matpriser i Norden. Nationalekonomen Lars Jagrén har analyserat matprisernas utveckling i Sverige och EU 2022-2025. Hans analys visar bland annat att:

2022–2025 steg livsmedelspriserna i Sverige med 30,7 %, vilket var strax över EU-snittet (29,1 %). Den svenska kronans försvagning har påverkat kostnads – och prisutvecklingen, med tanke på att en stor del av livsmedel/råvara importeras. Om prisutvecklingen räknas om i euro har priserna i Sverige ökat med 24 %, vilket är klart lägre än för EU-snittet.
Prisnivån på livsmedel i Sverige är 106,7, alltså ca 7 % högre än EU-snittet. Priserna är högre än i Tyskland och Estland, men lägre än i Danmark, Finland och Norge.

Läs mer: Inför momssänkningen: Frågor och svar om svenska matpriser