Konjunkturinstitutet: Inga ”prispåslag” bakom ökade matpriser
I en ny rapport konstaterar Konjunkturinstitutet att de stora prisökningarna på livsmedel 2022–2023 berodde på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Konjunkturinstitutet har även meddelat att Matpriskommissionen kommer ta hänsyn till ökade produktionskostnader, något som välkomnas av Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal.
Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen analyserat hur priserna i Sverige ökade i förhållande till företagens kostnader 2019–2023 i ett antal specialstudier. Den senaste specialstudien med namnet ”Företagens prispåslag och deras bidrag till högre priser 2019–2023” kompletterar de tidigare genom att ”med hjälp av mikrodata på företagsnivå analysera hur företagens prispåslag utvecklades och hur de bidragit till prisutvecklingen”.
För att reda ut och förstå vad Konjunkturinstitutet har kommit fram till så har vi ställt ett antal frågor till Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal, som sedan många år tillbaka följer både livsmedelsindustrin och matprisutvecklingen på nära håll.
Carl, vad kommer Konjunkturinstitutet fram till i sin nya rapport om matpriserna?
Konjunkturinstitutet har studerat de egentliga orsakerna bakom de stora prisökningarna på livsmedel under höginflationsåren 2022–2023 inom hela den svenska livsmedelskedjan, alltså jordbruk, livsmedelsindustri, partihandel och dagligvaruhandel.
För livsmedelsindustrins del kommer Konjunkturinstitutet till slutsatsen att prisökningarna på livsmedel 2019–2023 beror på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Så kallade ”prispåslag” – utöver helt nödvändiga kompensatoriska prisrevideringar – har alltså inte förekommit. Tvärtom var prispåslaget för producentledet negativt, det vill säga med en avtagande intjäning, och allra tydligast 2021 och 2022. Inga av de övriga leden i den svenska livsmedelskedjan hade lika stora negativa prispåslag som livsmedelsindustrin.
Konjunkturinstitutets slutsatser bekräftar vad Livsmedelsföretagen redan 2022 och 2023 visade i våra konjunkturbrev, det vill säga att svenska livsmedelsproducenter drabbades av kraftigt accelererande kostnader och vikande lönsamhet.
Vad innebär det egentligen att producenterna har haft lägst och till och med negativt prispåslag?
Det innebär i klartext att producenterna har fått ta av den egna lönsamheten eftersom de inte kunnat kompensera sig fullt ut för de ökade produktionskostnaderna. Något vi sett svart på vitt i företagens årsbokslut både 2022 och 2023.
Bekräftar detta vad som har framkommit i andra granskningar?
Ja, det kan man säga. Inte en enda av alla de av regeringen beställda granskningarna av livsmedelsbranschen har visat att svenska livsmedelsaktörer gått vinnande ur kostnadskrisen, eller utnyttjat läget till sin fördel. Enligt Konjunkturinstitutets rapport har vissa delar av livsmedelssektorn klarat sig bättre än de övriga rent lönsamhetsmässigt, allra tydligast så inom jordbruket och partihandeln.
2024 släppte SCB en rapport om lönsamheten i livsmedelsbranscherna. Har det gjorts någon uppföljning?
Nej, tyvärr inte. Vi har vid flera tillfällen efterfrågat en uppföljande rapport, men enligt SCB så ingår den inte i deras ”löpande verksamhet” och därför har de inga planer på att titta på detta igen. Givet det enormt stora intresset för matpriserna och livsmedelsbranschen så vore det väldigt värdefullt att få en uppdatering, och vi lyfter nu frågan med regeringen.
Läs mer: Försämrad lönsamhet i livsmedelsbranscherna
Du var nyligen på ett möte med Konjunkturinstitutet om Matpriskommissionen. Vad framkom på mötet?
Konjunkturinstitutet leder ju arbetet med Matpriskommissionen tillsammans med Konsumentverket. På mötet redogjorde Konjunkturinstitutet bland annat för vilken metod de skall använda för att analysera genomslaget av matmomssänkningen i april. Och glädjande nog ska ”motiverade” prishöjningar som kan kopplas till ökade produktionskostnader räknas bort i denna metod. Det här välkomnar vi, för det visar att Konjunkturinstitutet förstår att företagens kostnader inte slutar öka bara för att matmomsen halveras.
Vad innebär detta för dagligvaruhandelns påbud till producenterna om stopp för leveransprishöjningar?
Det innebär att handeln har varit rädda i onödan för att Matpriskommissionen inte skulle ta hänsyn till de marknads- och produktionsvillkor som kännetecknar branschen. Alltså att kostnaderna för att producera, leverera och sälja livsmedel ökar över tid och inte tar paus enbart för att momsen sänks. Företrädare för dagligvaruhandeln var också med på det här mötet, och jag hoppas därför att handeln nu ändrar sin inställning till nödvändiga leveransprishöjningar.
Läs även: Handeln pressar svenska livsmedelsproducenter inför matmomssänkningen
Har du något budskap till landets politiker inför matmomssänkningen och den kommande valrörelsen?
Ja. I korthet: släpp populismen, en gång för alla. Nu har vi i flera år haft ett negativt politiskt narrativ när det gäller livsmedelsbranschen. Det har pratats om ”giriga” företag, företag som ”skor sig” och till om med om branschen som en ”maffia”. Men granskning efter granskning efter granskning har visat att inget av detta är sant. Om vi ska stärka den svenska välfärden och beredskapen krävs både ökad lönsamhet och ökade investeringar i hela livsmedelskedjan. Det vill jag inte bara att politikerna förstår, men också att de säger det till det svenska folket. Då kan vi på riktigt börja arbetet med att förverkliga den enorma potentialen i svensk livsmedelsproduktion.
För mer information
