Läckta uppgifter: Kommissionen förbereder långtgående förslag om processade livsmedel i ny hälsoplan

EU-kommissionen väntas den 16 december presentera sin nya EU Cardiovascular Health Plan, ett initiativ som ska stärka det EU-gemensamma arbetet mot hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedelsföretagen stödjer målet att förbättra folkhälsan, men den läckta version som nu cirkulerar innehåller flera långtgående förslag som väcker frågor om vetenskaplig grund, proportionalitet och praktisk genomförbarhet.

CVD-planen är byggd på tre pelare: prevention, tidig upptäckt och screening, samt behandling och vård, varav den första är den som är mest central för livsmedelsindustrin. Här framträder särskilt några åtgärder som direkt berör livsmedelssektorn:

En EU-studie om ”highly processed foods”, som ska ligga till grund för framtida policyutveckling.
Ett system för att klassificera livsmedel utifrån bearbetningsgrad och näringsprofil, som stöd för konsumenter i sina köpval.
Förslag om att införa EU-avgifter på ”högprocessade” livsmedel från 2026.
Samordning av medlemsländernas punktbeskattning av ”ohälsosamma livsmedel”.
Skärpta regler kring marknadsföring mot barn.

Livsmedelsindustrin bidrar aktivt till bättre matvanor genom reformulering, innovation och frivilliga folkhälsoinitiativ, något som man kan läsa mer om i rapporten ”Många bäckar små”. Däremot är det oroande att flera av de föreslagna åtgärderna i CVD-planen bygger på begrepp som “ultraprocessad”/”högprocessad” som saknar vetenskaplig konsensus, det säger Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen.

– Flera europeiska myndigheter, däribland i de nordiska länderna, Frankrike, Spanien och Storbritannien har tidigare konstaterat att klassificering av ”ultraprocessad” mat inte är ett robust eller tillförlitligt underlag för kostråd eller reglering. Begreppet har av samma anledning inte heller tagits med i de nordiska näringsrekommendationerna eller i Livsmedelsverkets kostråd, säger Nicklas Amelin.

Planens förslag om nya EU-avgifter och ytterligare reglering av marknadsföring riskerar också att innebära ökade administrativa och ekonomiska bördor, särskilt för små och medelstora företag som i slutändan kan behöva bekostas av konsumenter.

– I en tid av redan höga kostnader behöver nya folkhälsopolitiska åtgärder vara proportionerliga, baserade på tydlig evidens och föremål för grundliga konsekvensbedömningar. Åtgärderna i utkastet till CVD-planen uppfyller tyvärr inte dessa kriterier, säger Nicklas Amelin.

Inför den slutliga presentationen av CVD-planen i december uppmanar Livsmedelsföretagen Kommissionen att föra en strukturerad dialog med berörda aktörer och att säkerställa att förslagen blir vetenskapligt förankrade, genomförbara och rimliga. Livsmedelsföretagen följer utvecklingen noggrant och står till förfogande med ytterligare underlag inför det fortsatta arbetet.