Livsmedelsproducenternas återhämtning hotas av stigande kostnader och oro inför avtalsrörelsen
Efter flera svåra år ökar försäljningen och svenska livsmedelsproducenter går mot sitt starkaste tillväxtår sedan 2019. Samtidigt fortsätter kostnaderna att stiga i snabb takt, lönsamheten är fortsatt låg och flera nya risker, däribland skenande elpriser, hotar återhämtningen. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2026.
Under årets tre första kvartal har svenska livsmedelsproducenter redovisat en tydlig volymtillväxt. Företagens prognos för årets avslutande kvartal pekar fortsatt på ökad försäljning, och om det blir verklighet kan 2026 kan bli det tillväxtmässigt starkaste året för branschen sedan 2019. Samtidigt är utvecklingen skör, det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2026.
Kostnaderna fortsätter nämligen att öka för de svenska matproducenterna. Under tredje kvartalet steg framför allt kostnaderna för transporter, förpackningar och förpackningsavgifter kraftigt till följd av högre energipriser och en svagare svensk krona. Trots den ökade försäljningen har lönsamheten i branschen knappt förbättrats.
– Det är glädjande att svenska livsmedelsproducenter äntligen börjar repa sig efter flera tuffa år. Men återhämtningen står på en skakig grund. Kostnaderna fortsätter att öka och sätter press på redan låga marginaler. Det gör företagen sårbara för nya kostnadschocker, så som de skenande elpriserna vi nu ser i södra Sverige, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Utöver stigande kostnader pekar företagen ut den kommande avtalsrörelsen som ett av de största orosmolnen inför 2027. I Livsmedelsföretagens undersökning rankas ett avskaffat karensavdrag som den främsta potentiella kostnadsdrivaren, följt av löneökningsnivåerna i de kommande kollektivavtalen och införandet av arbetstidsförkortning.
– Företagen ser med stor oro på de kostnader som kan följa av kommande avtalsförhandlingar. För höga löneökningar, slopat karensavdrag och införande av arbetstidsförkortning riskerar att försämra branschens konkurrenskraft, säger Carl Eckerdal.
Även ränteutvecklingen ses som en riskfaktor. Livsmedelsföretagen varnar för att Riksbankens senaste räntehöjning kan leda till en försiktigare konsumtion bland hushållen och därmed bromsa återhämtningen på livsmedelsmarknaden.
– Räntehöjningen sammanfaller med mycket höga elpriser för alla hushåll och företag i södra Sverige. Det är en väldigt dålig mix ur ett konsumtionsperspektiv, och nu återstår det att se om ökande boendekostnader dämpar tillväxten i svensk dagligvaruhandel, säger Carl Eckerdal.
Dagligvaruhandeln visar större acceptans för prisjusteringar
Efter nästan ett år av extremt tuffa prisförhandlingar med dagligvaruhandeln finns tecken på att situationen håller på att förändras. Livsmedelsföretagens konjunkturbrev visar att betydligt färre producenter nu möts av argumentet att den sänkta matmomsen skulle omöjliggöra prisjusteringar. Det kan vara ett tecken på att handeln i högre grad accepterar de stora kostnadsökningar som livsmedelsindustrin har drabbats av under året.
– Under lång tid har många producenter fått bära kostnadsökningar nästan på egen hand. Att handeln i större utsträckning släpper igenom prisjusteringar löser inte alla problem, men det är ett viktigt steg mot en mer hållbar situation för svensk livsmedelsindustri. När kostnaderna stiger måste det finnas möjlighet att föra dem vidare genom kedjan, annars riskeras både investeringar och sysselsättning, säger Carl Eckerdal.
Svensk livsmedelsexport snubblande nära 100 miljarder kronor
Den svenska livsmedelsexporten utvecklas starkt. Exportvärdet uppgick till 96 miljarder kronor under 2025, vilket innebär att branschen är mycket nära Livsmedelsföretagens långsiktiga mål om 100 miljarder kronor i export. Under de senaste tio åren har exportvärdet mer än fördubblats. Översatt i rena volymtermer är exportframgångarna dock inte lika tydliga. En stor del av värdeökningen under senare år förklaras av den kostnadsinflation som drabbade branschen under 2022–2023.
Exporten blir allt viktigare för att stärka företagens konkurrenskraft, skapa stordriftsfördelar och minska beroendet av den hårt koncentrerade svenska marknaden. Livsmedelsföretagen lyfter dessutom fram exportens betydelse för Sveriges livsmedelsberedskap.
Samtidigt varnar Livsmedelsföretagen för att den internationella osäkerheten skapar nya utmaningar. Nära en tredjedel av de exporterande företagen uppger att deras export påverkats negativt av handelspolitiska spänningar, tullar eller andra handelshinder under året.
– Om Sverige vill se mer livsmedelsproduktion, fler jobb och en starkare livsmedelsberedskap måste exporten fortsätta växa. Därför är det viktigt att svenska företag får konkurrenskraftiga villkor, att handelshinder inte tillåts bromsa utvecklingen och att företagen får politisk uppbackning genom delegationsresor och andra exportfrämjande åtgärder, säger Carl Eckerdal.
Om konjunkturbrevet
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev publiceras fyra gånger per år och bygger på svar från medlemsföretag som tillsammans står för cirka 60 procent av den svenska livsmedelsindustrins omsättning.
Du hittar hela konjunkturbrevet här.
För mer information
