Ny rapport: Sju krisåtgärder för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap
Sveriges livsmedelsindustri pressas av höga kostnader, växande regelbörda och hård internationell konkurrens. Nu presenterar Livsmedelsföretagen en ny rapport med sju konkreta krisåtgärder för att stärka konkurrenskraften, öka produktionen och bygga en starkare livsmedelsberedskap som kan leverera även i kris och krig.
Rapporten ”Krisåtgärder för Sveriges livsmedelsindustri och livsmedelsberedskap” bygger på inspel från Livsmedelsföretagens medlemsföretag över hela landet och visar att svenska livsmedelsproducenter efterfrågar ett tydligt politiskt skifte: från ensidigt fokus på prispress till fokus på produktion, investeringar och försörjningsförmåga. Bland förslagen finns tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter, lägre energi- och drivmedelskostnader, minskad regelbörda, stärkt investeringsstöd och en tydligare klassificering av livsmedelsindustrin som samhällsviktig infrastruktur.
Läs även: Ge oss rätt förutsättningar att sätta mat på bordet (DI Debatt 2/9)
– Svensk livsmedelsindustri ska leverera mer mat, fler jobb, minskad miljöpåverkan, bättre folkhälsa och stärkt beredskap. Men det går inte att bygga landets försörjningsförmåga på företag som knappt får verksamheten att gå runt. På kort sikt måste vi se till att företagen överlever, och på lite längre sikt måste regeringen göra det enklare och billigare att producera livsmedel i Sverige, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.
Sju konkreta åtgärder för att sänka kostnaderna
Enligt rapporten har flera år av stigande kostnader för energi, transporter, råvaror och regelkrav kraftigt försämrat lönsamheten i branschen. Samtidigt förväntas företagen investera i beredskap, hållbarhet, forskning och innovation och ökad produktion. Det är en omöjlig ekvation menar Livsmedelsföretagen, vars 750 medlemsföretag nu efterfrågar att regeringen:
- Inför ett tidsbegränsat kostnadslättnadspaket för livsmedelsproducerande företag
- Sänker arbetsgivaravgifter, energiskatter och drivmedelskostnader
- Pausar eller förenklar nya kostnadsdrivande regelkrav
- Ser över politiskt beslutade kostnadsdrivande avgifter
- Skapar investeringsstöd för produktion, beredskap och omställning
- Säkerställer att offentliga åtgärder inte leder till ökad prispress på producentledet
- Erkänner och behandlar livsmedelsindustrin som samhällsviktig infrastruktur.
– Politiker talar ofta om vikten av svensk livsmedelsberedskap. Då måste politiken också bidra till att företagen som producerar maten har en långsiktigt hållbar lönsamhet så att de kan investera, utvecklas och växa. Företag som går i konkurs producerar ingen mat, säger Björn Hellman.
Matprisdebatten gynnar lågprisimport
Livsmedelsföretagen varnar också för att den politiska debatten om matpriser inte bara missar grundproblemet, utan riskerar att göra Sverige mer importberoende och sårbart för kriser och störningar.
– Lägre matpriser kan inte trollas fram samtidigt som kostnaderna för att producera mat fortsätter att öka. Om politiken bara fokuserar på prispress riskerar vi att undergräva den svenska produktionen och gynna lågprisimport på bekostnad av svenska jobb och svensk livsmedelsberedskap. Nu måste fokus flyttas från kortsiktiga populistiska utspel till konstruktiva insatser för ökad lönsamhet och konkurrenskraft, säger Björn Hellman.
Om rapporten
I ”Krisåtgärder för Sveriges livsmedelsindustri och livsmedelsberedskap” har Livsmedelsföretagen sammanställt de viktigaste kostnadslättnande krisåtgärder som deras medlemsföretag vill se på kort, medellång och lång sikt. Som underlag har Livsmedelsföretagen utgått ifrån kvartalsvisa konjunkturenkäter, regelbundna samtal med medlemsföretagen och diskussioner i det Livsmedelspolitiska rådet. Rapportens slutsats är tydlig: om Sverige vill stärka sin livsmedelsberedskap måste det bli mer attraktivt att producera livsmedel i landet.
Om Livsmedelsföretagen
Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla som producerar mat och dryck i Sverige. Våra 750 medlemsföretag sysselsätter 45 000 personer i hela landet, omsätter över 200 miljarder kronor per år och utgör tillsammans Sveriges tredje största industrigren. Medlemmarna producerar merparten av all svensk mat och dryck och tillsammans med lantbruket är de ryggraden i landets försörjningsförmåga.
För mer information
