Så var Håll Sverige rent-konferensen 20-21 november

Den 20-21 november var det dags för Håll Sverige Rent att anordna sin årliga konferens. Miljön och nedskräpning av vår natur är kanske mer angelägna frågor än någonsin tidigare. Glädjande nog händer det en hel del bra saker på många håll. Livsmedelsföretagens näringspolitiska expert Marie Rydén var på plats och antecknade så att pennan glödde.

Marie Rydén:

Johanna Ragnartz, vd, och Joakim Brodal, verksamhetschef, på Håll Sverige Rent inledde konferensen som gick av stapeln på det gemytliga Yasuragi på Hasseludden. De konstaterade att det senaste året har det varit ett enormt fokus på plast. Detta hållbara material används nu till saker som vi använder en mycket kort tid som en konsekvens av att vi ofta dricker och äter i farten.

Miljöminister Karolina Skog var förste talare. Hon ville ge en bakgrundsbild till de politiska avväganden som gjorts under processens gång. Plasten har blivit en viktig fråga över hela världen. Havsforskare och miljörörelsen hade länge sett det som pågick men för några år sedan hände det något, vi såg skräp när vi var ute och på stränder och det kom också forskningsrapporter om konsekvenserna. På den globala havskonferensen i New York för två år sedan var första gången som FN-systemet samlande hav- och sötvattengrupperna samt fisket tillsammans. På sociala medier cirkulerade bilden på valen i Norge som hade plast i magen, och bilder av djur påverkar oss människor starkt. När miljöministrarna i EU därefter möttes begärde alla ministrar ordet, vilket är ovanligt, och krävde att vi gör något pga trycket i deras hemländer. Man tyckte att EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin är fluffig och att plaststrategin därför behövde bli mer konkret.

Lagen om plastpåsar låg på Karolina Skogs bord när hon började som miljöminister. Istället för att direkt gå till ett förbud valde hon att ha rundabordssamtal om plastens roll i samhället. Det var viktigt för att kunna välja rätt väg och det ledde fram till att det behövdes en plastutredning. En fråga som var särskilt viktig att få svar på i utredningen var frågan om nedbrytbar plast är ett alternativ att satsa på. Skog var mycket nöjd med att utredningen har kunnat ge ett snabbt och tydligt svar på den frågan och det är nej. Ministern har därefter haft det som en mission att föra budskapet vidare både inom Kommissionen och inom FN:s miljöorgan att nedbrytbar plast inte är ett hållbart alternativ. Enligt Skog är det viktigt att vi är kritiska och noggrant granskar de alternativ till plast som kommer fram så de verkligen är hållbara.

Det är också viktigt att man klarar av att tänka på flera aspekter än klimatet i processen t.ex. nedskräpning, resurseffektivitet och koldioxidutsläpp. Det blir lätt så att klimatfrågan blir helt dominerade och konkurrerar ut andra perspektiv. Skog upplever att Sverige fått gehör för detta. I plastfrågan har EU-kommissionen agerat exceptionellt snabbt. Det är tydligt kopplat till trycket från allmänheten och då kan även en långsam aktör som EU som agera. Skog tror att vi kommer ha ett beslut om engångsprodukter i januari och att blir det konkret förslag.

Skog ville också säga något om mikroplaster eftersom de har en väsentlig miljöpåverkan och gör mycket skada i naturen. Det går att stoppa att deras användning i produkter. Därför valde Sverige och flera andra länder att agera nationellt när det gäller mikroplaster i kosmetik men arbetar samtidigt för att så småningom få gemensamma EU-regler. Detta är ibland ett bra sätt att få till lagstiftning på EU–nivå. I plaststrategin framgår det att man vill gå mot ett förbud. Det kommer dock ta tid pga att man valt att lägga detta under kemikalielagstiftningen som är ett långsamt instrument.

Inom plaststrategin tittar EU också på andra områden. En lag som Sverige tycker fungerar bra är ekodesigndirektivet. Sverige har skrivit till EU-kommissionen om ett förslag att lagstifta om att filter som tar bort mikroplaster blir standard i tvättmaskiner. Att ta bort de mikroplaster som våra kläder släpper ifrån sig så tidigt som möjligt i processen är sannolikt mest kostnadseffektivt.

Det är ett detektivarbete att hitta rätt nivå för olika styrmedel och regleringar. Det är ovanligt att trycket från allmänheten är så stort så när det är det, är det upp till politiken att identifiera effektiva och väl genomarbetade åtgärder baserade på kunskap om plast och beteenden. Man måste ha några principer klara för sig, t ex kan man inte lägga över vissa val på konsumenter, de delar som handlar om valet av material skall ligga på producenterna. Den lagstiftning och de ekonomiska styrmedel som tas fram måste skapa verklig förändring. Enligt Skog kan man inte ålägga producenterna att stärka normen att nedskräpning inte är ok. Här behövs ett politiskt fotarbete som skapar det moraliska trycket.

Det händer en del i FN-systemet i plastfrågan. Det finns bl a ett embryo till initiativ för globala regleringar men det går mycket långsamt. Enligt Skog behöver vi arbeta med tekniköverföring inom biståndet för att hjälpa länder som inte har en avfallshantering på plats. På så sätt kan utflödet av plast till haven stoppas. Vi vill gärna tänka att vi inte är problemet utan det är de där långt borta, men eftersom vi har mycket konsumtion så är det viktigt att agera här hemma också och sätta press på producenter och förstås ha papperskorgar på plats.

Många företag och kommuner arbetar med frågan och vi behöver samlas för att nå fram. Skog tycker att det kommer att bli spännande att läsa plastutredningen. Framöver kommer hennes fokus vara på vilka material so kommer istället för plasten.

Annika Korzinek från EU-kommissionens kontor i Stockholm pratade om plaststrategin och lagförslaget om begränsning av vissa plastens påverkan på miljön. Detta har vi skrivit om tidigare i nyhetsbrevet.

Vad händer med plastutredningen?

Johanna Eriksson som är utredningssekreterare på Regeringskansliet presenterade plastutredningen som Karolina Skog pratade om i sitt anförande. Utredningen som lämnas in inom kort har fått namnet ”Hållbara plastmaterial” av utredaren Åsa Stenmark. Plast är billigt, hållbart och har många goda egenskaper men dessa bidrar också till att plastens baksida är avfall, marin nedskräpning och koldioxidutsläpp. Regeringskansliet har lagt upp utredningen enligt bilden.

Strävan mot en hållbar plastanvändning är inte en isolerad fråga. Grunden för utredningen är Sveriges nationella mål att bli fossilfritt, EU:s plaststrategi och EU handlingsplan för en cirkulär ekonomi mm. Regndropparna till höger på bilden är några av de företagsinitiativ som pågår som strävar mot en mera hållbar plastanvändning. Det finns ett enormt engagemang och regeringskansliet upplever att alla drar år samma håll för att nå en hållbar plastanvändning.

De fyra områdena i utredningen är:

• Smartare användning
• Ökad och säker material hantering
• Fossilfria material
• Ingen nedskräpning

Fossilfria material handlar om förutsättningarna för att gå över till biobaserad råvara för att tillverka plast. Det behövs satsning på forskning inom det området. Vad kan bytas mot vad? Tillgången på råvara och huruvida det blir mer resurseffektivt och hållbart med den nya råvaran är andra frågor. Återvinningsbarhet hos produkten man skapar är centralt för att för att öka materialåtervinning på ett säkert sätt och även för att få en efterfrågan på återvunnet material.

Ökad och säker materialåtervinning. I Sverige materialåtervinns bara 20 % av plasten vilket innebär att vi förlorar ca 9 miljarder kronor om året. För att öka materialåtervinning krävs en hel del. Produktdesign för ökad återvinning och återanvändning blir viktigt, och styrmedel för att öka efterfrågan på återvunnenplast behövs. Exempel på styrmedel som Eriksson vill att regeringen går vidare med kommer komma i utredningen och med företagsengagemang kan man komma långt

Sammansatta material kommer kräva kemisk återvinning och därför behövs riktade medel för att ta forskningen vidare inom detta område. Inga specifika förslag kring nedskräpning kommer finnas med i utredningen pga att det redan pågår så många andra initiativ. Havs- och vatten myndigheten och Naturvårdsverket har fått det uppdraget. Utredningens uppdrag var att ta fram en lista över vanligast förekommande skräp och det har man gjort.

Om bioplast råder stor begreppsförvirring (översikt finns i Livsmedelsföretagen förpackningsguide.) Enligt utredningen bör man undvika begreppet bioplast och vara tydlig med under vilka förhållande plasten är nedbrytbar. Bionedbrytbar plast kan passa i vissa specifika applikationer men det är inte en lösning på nedskräpning. Att använda bionedbrytbar plast är inte heller ett sätt att undvika plaståtervinning.

Smartare användning – med det menar utredningen att vi skall hushålla med plasten. Minska förbrukningen genom att minska materialåtgången t.ex. genom refill-påsar, och göra plasten hållbar så att man kan använda den många gånger i t.ex. returbackar. När backarna behöver bytas ut kan de malas ned och användas i tillverkning av nya backar. Smartare användning innebär att välja rätt plasttyp med rätt egenskaper och kemikalieinnehåll så att det blir en bra substitution. Samhället och näringslivet måste uppnå detta så att återvinningen kan öka och läckaget ut i naturen stoppas.

Enligt utredaren Johanna Eriksson är det också viktigt att fundera över vår konsumtion i stort. Titta t ex på onödiga förpackningar och ytterförpackningar. I detta sammanhang finns även andra produkter som man bör behöver fundera på t.ex. give aways. De innehåller mycket onödig plast och ballonger förekommer ofta som nedskräpning. Ballonger skapar ofta mer tårar än glädje när de flyger iväg eller går sönder. Annat resursslöseri är små plastleksaker som delas ut här och där, även om de inte bidrar till nedskräpningen.

Inga specifika åtgärdsförslag då det gäller engångsartiklar finns i utredningen då det ligger på Naturvårdsverkets bord. Utredningen har istället valt att lyfta fram några goda exempel som t.ex. Göteborgs kulturkalas, Refill i UK, påfyllning av vattenflaskor. Gobox i USA, ett retursystem med återanvända take away-förpackningar.

Huvudsyftet med utredningen är att lämna förslag till regeringen. Man kommer också lämna rekommendationer till offentliga och privata aktörer om hur man kan minska användningen av engångsprodukter. Myndigheter skall se över sin egen förbrukning av engångsartiklar, och information skall ges till allmänheten och verksamheter för att minska användningen av engångsartiklar. Förslag kring offentlig upphandling ingår när det gäller klimat- och miljöperspektivet. Johanna Eriksson avslutade med att ”om plast värderades som guld så skulle det användas på ett bättre sätt”.

Utredningen presenteras den 19 december och Livsmedelsföretagen kommer att återkomma med mer detaljerad information om vad den innehåller.

Utredning om engångsplast

Nästa talare var Jenny Oltner från Naturvårdsverket (NV) som presenterade den utredning om engångsplast som Johanna Eriksson refererade till ovan. Då de inte kommit så långt ännu, slutrapporten kommer först i augusti nästa år, så presenterades inga resultat på konferensen. Med utgångpunkt från listan som plastutredningen tagit fram ligger fokus på nedskräpning och beteenden i samband med detta. NV arbetar också med att ta fram förslag som kan ge smarta styrmedel som har effekt. De har arbetat i samverkan och sänt ut en remiss och haft workshops.

EU arbetar som sagt också med lagstiftning om engångsplaster och det påverkar arbetet med den svenska utredningen. För att undvika att dubbelarbeta pausas arbetet delvis för att avvakta besluten inom EU.

Flera studier om varför vi skräpar ned skall göras. En undersökning som NV har gett byrån Antrop att genomföra presenteras nedan. Studierna skall bidra till att ta fram rätt sorts förslag på åtgärder.

Havs- och vattenmyndigheten tittar på förlorade fiskeredskap som övertid blir till mikroplaster. Numera är det fritidsfisket som förlorar mest redskap, yrkesfisket har fått bättre koll. Producentansvar är därför nog den bästa lösningen för fiskeredskap då ett pantsystem skulle innebära stora kostnader.

Den andra delen av uppdraget innebär att NV skall ta fram förslag till förändringar i förpackningsdirektivet 94/62/EG. NV tar fram ett underlag i vänta på att man öppnar direktivet för översyn. NV vill ge förslag så att förpackningar blir designade för mer cirkulärt flöde och mindre nedskräpning. Just nu är det inte klart om det blir lagstiftning eller andra åtgärder. Man ska se också över om fler produkter kan vara lämpliga för ett pantsystem.

Det kommer inte vara någon delredovisning av utredningen men en rapport om insamling i utemiljöer kommer den 1 februari 2019. NV har också ansvaret att följa upp införandet av hushållsnära insamling och den rapporten kommer i december 2021.

Framtidens on the go-förpackningar och konsumentens förväntningar

Nästa talare var Peter Blid från Novus. Novus gjorde under oktober en undersökning med fokusgrupper och ”på stan”-intervjuer åt Håll Sverige Rent med unga vuxna 18-30 år som på veckobasis köper on the go-mat. Undersökningen genomfördes i Stockholm och Linköping och man fångade personerna i flykten för att se vad som händer om man ställer frågorna närmare köpögonblicket. Tidigare undersökningar har visat att 18-30 åringar har hög on-the-go konsumtion, känner lägre ansvar för nedskräpningen och ser den inte som ett problem på samma sätt – man städar ju gatorna. De uppger också i högre grad att de har skräpat ned under de senaste 12 månaderna.

On the go-köpet är en annan typ av köp än när man handlar mat och dryck till hushållet, Det är starkt kopplat till hur dagen ser ut, dagliga ritualer och vanor styr köpen. Geografiskt är närheten till de ställen man befinner sig på viktig, t ex jobbet, hemma och kollektivtrafiken. Man köper framförallt kaffe men också energidrycker, vatten, sallader och frallor. De vanligaste inköpsställena är Pressbyrån och 7-11 samt olika caféer. De flest inköpen sker på morgonen eller vid lunchtid. Många av köpen sker automatiskt och man glömmer bort vad man köpt, speciellt gäller det onyttiga saker.

Finns miljöpåverkan i folks medvetande? I fokusgrupperna framkommer att vid on-the-go köp flyger miljön under radarn liksom nedskräpningen. Andra aspekter hamnar i fokus och problem uppstår, hur skall jag t ex sortera resterna av mitt köp? Man tänker att papper är brännbart och förmultnar, man hinner inte på tänka på miljön ju närmare man kommer köptillfället. Hemma gör folk ofta mycket mer rätt för då är miljömedvetenhet mer i åtanke.

Peter Blid presenterade några exempel på kommentarer som framkom i undersökningen;

• Sugrör kan man vara utan
• Man vill inte ha så mycket plast
• Återanvändbar mugg som behöver diskas glömmer man hemma
• Mugg och lock har tydliga funktioner.

Kan mer kunskap, upplysning och ökad tillgänglighet leda till att man gör bättre val eller behövs en skameffekt, varningstext, eller reglering och skatter? Människor har kommit bort från vanan att planera. Det kommer bli mer on-the-go och impulsätande. Det är ett bekvämt alternativ som tillfredsställer det vi behöver där vi är just i den sekunden.

Vad innebär detta för aktörer som vill påverka? Det finns stora barriärer och inköpen sker snabbt och impulsivt och har låg koppling till skräp och miljöpåverkan. Nyckelinsikterna från Novus-undersökningen är;

• On the-go inköp är oumbärliga köp i en stressad samtid
• Inköpen är snabba, impulsiva och bekväma, medan alternativen kräver planering
• Inköpen har låg medvetandekoppling till skräp och miljöpåverkan
• Man är öppen för påverkan för ett bättre val och förväntar sig att producenter och säljare tar fram bättre alternativ
• Behoven består så det måste bli lättare, hållbara val skall kunna ske friktionsfritt.

Hur överbryggar man gapet mellan vilja och handling?

Nurit Nobel från Handelshögskolan i Stockholm doktorerar i ekonomisk psykologi. Nurit berättade om den senaste forskningen kring varför vi konsumenter gör som vi gör och hur man överbryggar gapet mellan vilja och handling.

Varför gör vi det gör och hur kan vi nå ett annat resultat? Ett grundantagande – de flesta menar väl, de flesta vill återvinna och konsumera på rätt sätt och vi saknar inte information. Detta borde resultera i handling men det är inte alltid det beteende vi ser. Vi gör inte det vi vill göra, varför blir det så? Vi fattar inte beslut på ett helt rationellt sätt. Richard Thaler fick 2017 Nobelpriset i ekonomi och hans forskning ligger till grund för dessa insikter. Något förenklat kan man säga att vi har två system. System 2 är som Spock i Star Trek, logiskt och tar alltid rätt beslut. System 1 är mer som Homer Simpson, känslomässigt och impulsivt!

Verktyg för beteendeförändring kan vara lagar och förbud, ekonomiska incitament och information. De fungerar i många fall men de fungerar inte för att påverka system 1, dvs vår inre Homer Simpson. Även när folk har rätt attityd så finns det ett glapp mellan det man säger att man vill göra och det man faktiskt gör. Köttkonsumtionen, flygresandet och beställning av varor från Kina hade rekordår 2017! Handelshögskolan har gjort en stor beteendevetenskaplig genomgång tillsammans med NV. Den visar att det i stor utsträckning är sociala normer och bekvämlighet som påverkar hur vi gör.

Sociala normer gör att vi bryr oss om vad andra i vår närhet gör och säger och vi försöker anpassa oss. Framför allt sker detta i situationer av ovisshet. Vi letar efter signaler för normer. Ett exempel är t ex att skräp som ligger på marken lockar till mer nedskräpning.

Vi är även bekväma av oss. Vi menar väl, men det är jobbigt och svårt att städa och sortera, vi kan inte källsortera för det finns inte plats i köket, etc. Vi är bättre människor om det är lätt att vara bra men t.ex. är rökare inte beredda att gå mer än 10 steg för att slänga sin fimp på rätt ställe. Även det minsta hindret kan stoppa oss trots att vi vill göra rätt.

Nudging innebär att designa kontexten för att främja det önskade beteendet. Ett exempel på nudging kommer från ett hotell som skrev att de flesta av våra hotellgäster återanvänder sina handdukar istället för att bara skriva och be den enskilda gästen göra det. Detta ökade återanvändning med 26%. Den sociala normen är en stark nudge.

Vi är även lata. Det behövs fler papperskorgar, helt enkelt för att folk inte kommer leta efter dem och speciellt inte på ställen där det finns mycket skräp. Det finns fler exempel på hur man kan väcka uppmärksamhet på vart saker skall slängas. Man kan rösta på olika val genom att lägga fimpen i olika behållare, pricka basketkorgen med fimpen mm. Det handlar om att göra det svårt att göra fel. När du får frågan i affären om du behöver en plastpåse så flyttar man sig lätt från system 1 (Spock) till system 2 (Homer).

Dag två av Håll Sverige Rent-konferensen

Dag två inleddes med att man visade en film av Linda Brook. Filmen ”The last straw” handlar om hur en amerikansk kvinna inspirerades av en viral video där man visade en sköldpadda som ätit ett sugrör som sedan fastnat i dess näsa. Kvinnan började arbeta mot engångssugrör och att sprida kunskap om sugrörens konsekvenser när de hamnar i miljön och haven.

Maria Klint från Antrop är expert på beteende och tjänstedesigner. Hon presenterade det Policy lab-uppdrag de har via Naturvårdsverket för att identifiera styrmedel och incitament som kan skapa beteendeförändring runt nedskräpning. I våras fick Antrop i uppdrag från NV att driva ett policy lab, sammanföra olika kompetenser och experimentera med användaren i fokus. Håll Sverige Rent och Vinnova deltog tillsammans med NV.

Antrops uppdrag var att titta på godis-, glass- och snackspapper. Metoder som observation och djupintervjuer användes med tre steg: utforska, (research och analys), innovera (ide, prototyper och test), samt realisera (design och utveckling). I projektet började Antrop med beteendet, sedan systemet och till sist vilka styrmedel som kan utgöra ramverket. Detta ledde sedan fram till design på tre nivåer, enligt bilden.

Antrop tog efter en omfattande förstudie och idéarbete fram två förslag på styrmedel som Naturvårdsverket testade med producenter. NV kommer att ta detta vidare i sitt arbete i vår. NV upplevde metoden som ett annorlunda sätt att jobba på och att det gav djupare insikter än många andra metoder.

Dagen avslutades med Gustav Stenbeck, miljöaktivisten som blev riskkapitalist. Han gav en intressant inblick i hur hållbarhet förändrar det ekonomiska landskapet och hur det påverkar sättet bolag gör affärer på. Han ville utmana genom att få oss att tänka på tillgång snarare än ägande. Han ville också att vi tog tre saker med oss hem:

• Produkt – du kan inte försämra produkten och ersätta försämringen med ”hållbarhet” och sedan förvänta dig att produkter ska sälja
• Kommunikation – Då hållbarhet inte har ett egenvärde måste du genom innovation ta fram en hållbar produkt och kommunicera produkten
• Prispunkten – Kan du ersätta en engångsprodukt på en marknad så ta ordentligt betalt!

Vill du veta mer om detta? Hör gärna av dig till Marie Rydén.