fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
MILJÖ OCH HÅLLBARHET

Analys: Farm to fork och strategi för biologisk mångfald

Den 20 maj lade EU-kommissionen fram sin hett emotsedda livsmedelsstrategi för EU, kallad Farm to fork, tillsammans med en strategi för biologisk mångfald. Båda strategierna utgör delar i vad som kallas European Green Deal, ett brett initiativ för att driva på för en klimatomställning samt för miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Läs vår EU-expert Nicklas Amelins analys.

Nicklas Amelin:

Farm to fork-strategin stakar ut den övergripande riktning som kommissionen anser ska vara styrande för politik och ny EU-lagstiftning på livsmedelsområdet under de kommande åren fram till 2024. Det är därmed som väntat inte fråga om några skarpa lagförslag i det här skedet utan ett förslag till övergripande inriktning för politiken som nu kommer att diskuteras av de båda lagstiftande EU-institutionerna, dvs ministerrådet och Europaparlamentet. Därefter kommer kommissionen att återkomma med en rad konkreta lagförslag inom ramen för strategin under de närmaste fyra åren. Alla sådana förslag kommer att föregås av samråd med intressenter och konsekvensutvärderingar i vanlig ordning.

Här är en länk till strategin, på slutet finns kommissionens handlingsplan för de konkreta lagförslag som alltså följer senare, med en ungefärlig tidsram. Här är en länk till strategin för biologisk mångfald och här hittar du kommissionens pressmeddelande och länkar till annat bakgrundsmaterial om båda strategierna.

Intervju med Nicklas i Livsmedel i Fokus: Experten om nya livsmedelsstrategin: ”Nyckelhålet kommer inte att överleva”

Snabbanalys och innehåll

Både Livsmedelsföretagen och FoodDrinkEurope är positiva till att EU antar en övergripande livsmedelsstrategi för hållbara livsmedelssystem men har också pekat på att man nu måste dra slutsatser av coronakrisen och ge de rätta förutsättningarna för europeisk livsmedelsproduktion att såväl klara sig genom krisen som att därefter återhämta sig, stärkas och utvecklas. Kommissionen har presenterat strategin som en viktig pusselbit i återstartsplanen efter covid-19 och poängterar att hållbarhet även omfattar ekonomisk hållbarhet och stärkt konkurrenskraft för europeiska företag. Detta är bra signaler men dessvärre syns inte mycket av dem i de konkreta förslagen (se mer om dessa nedan). Kommissionen nöjer sig med ett antagande om att en hållbarhetsomställning kommer att göra företag i EU mer konkurrenskraftiga när resten av världen så småningom följer efter, något man kommer att driva på för via handelsavtal och andra åtgärder internationellt. Förutom vissa möjligheter till investeringsstöd, aviserar kommissionen satsningar på forskning och innovation som en del av strategin. Sådana satsningar är givetvis välkomna och nödvändiga – men om det inte finns ett positivt företagsklimat och adekvata regelverk för livsmedelsproduktion inom EU så kommer inte de ambitiösa målsättningarna att kunna uppnås. Allt detta är förstås särskilt viktigt i den situation som många företag i branschen befinner sig i som följd av coronakrisen.

Därtill är flera av de konkreta förslag som aviseras i handlingsplanen problematiska på olika sätt, inte minst genom att inrikta sig på enskilda produkter snarare än helheten i hållbar produktion och hållbara matvanor som borde ha varit i fokus här. Vi återkommer med en närmare analys av strategin men vill redan nu uppmärksamma er på några av förslagen som mer direkt berör livsmedelsindustrin:

  • Övergripande ramlag om hållbara livsmedel och strategiskt arbete för att säkra EU:s tillgång på livsmedel vid kriser.
  • Nya EU-krav på ursprungsmärkning, utan att precisera vilka produkter/ingredienser som avses men vad vi förstår gäller detta mjölk, samt av mjölk och kött som ingrediens i sammansatta produkter.
  • Obligatorisk och harmoniserad ”front of pack”-näringsmärkning – dock lämnar man det öppet hur ett sådant system ska se ut, dvs inte någon uttalad preferens för Nutri-Score eller något annat system.
  • Maxgränser för vissa näringsämnen (socker, salt och/eller mättat fett) i processade livsmedel, utan att närmare gå in på vilka kategorier det skulle röra sig om.
  • Gå vidare med att ta fram näringsprofiler för att reglera vilka livsmedel som får marknadsföras i vissa sammanhang, främst vad gäller närings- och hälsopåståenden (ett arbete som har legat på is sedan 2009).
  • Utveckla en integrerad hållbarhetsmärkning av livsmedel som omfattar miljö, hälsa/nutrition och social hållbarhet.
  • EU-gemensam målsättning för minskat matsvinn och revidera reglerna för datummärkning för att minska svinnet.
  • Uppförandekod för aktörer i livsmedelskedjan, med fokus på hållbarhet och införa krav på att livsmedelsföretag har en hållbarhetsstrategi.
  • Ambitiösa EU-målsättningar till 2030 vad gäller ökad ekologisk produktion (25% av jordbruksmarken) resp minskad användning av växtskyddsmedel (50% minskning av farligare pesticider), minskat näringsläckage och användning av gödningsmedel (50% resp 20%) samt minskad användning av antibiotika (50%). Kommissionen påpekar att målsättningarna ska utformas med hänsyn till att EU-länderna har kommit olika långt i dessa delar.
  • Ökat fokus på hållbarhet och hälsa i offentlig upphandling.
  • Stärkt samarbete mot livsmedelsbedrägerier.
  • Revidera lagstiftningen om material i kontakt med livsmedel med fokus på bättre säkerhet och ökad återvinning av material.

Utöver dessa förslag så flaggar kommissionen i strategin för att man kommer att förvänta sig åtaganden från livsmedelsbranschen om minskat miljöavtryck, reformulering av produkter, anpassning av marknadsförings- och priskampanjstrategier (man nämner särskilt att kampanjer om kött till lågt pris ska undvikas), samt minskad användning av förpackningsmaterial. Globala företag inom både tillverkning och handel förväntas ta ledarskap i att minska miljöavtrycket. Kommissionen varnar för att man i annat fall kan gå vidare med ytterligare lagstiftning.

Kommissionen påpekar också i strategin att skattesystemet kan användas för att gynna hållbara val av livsmedel. Ett förslag till reviderade momsregler som möjliggör för medlemsländerna att införa differentierade momssatser har redan lagts fram och eftersom skattefrågor är medlemsländernas ansvar så aviseras inte några ytterligare förslag på detta område inom strategin.

Sammankopplade rapporter

Kommissionen lade samtidigt ut tre rapporter med tydliga kopplingar till Farm to fork-strategin, som gäller:

Nästa steg

Vi ser fram emot fortsatta diskussioner om allt detta med våra medlemsföretag vid kommande möten och via mejl – hör gärna av er löpande med inspel och synpunkter till nicklas.amelin@li.se.

Arbetet inom FoodDrinkEurope kommer förstås att inriktas starkt på alla olika delar i båda strategierna som är relevanta för livsmedelsindustrin. Här är FoodDrinkEuropes första kommentar om Farm to fork-strategin och här en kommentar om strategin för biologisk mångfald.

Nicklas Amelin EU-expert +46-8-762 65 18+46-70-329 60 80

Nicklas arbetar med EU-lagstiftning inom livsmedelsområdet och bevakar även EU-samarbete i livsmedelsfrågor där det ännu inte finns gemensam lagstiftning, t ex inom mat och hälsa. Nicklas arbetar i stor utsträckning på plats i Bryssel och där är han bl a aktiv inom vår europeiska branschorganisation FoodDrinkEurope där han är ordförande för Food and Consumer Policy Committee. Nicklas har tidigare arbetat på regeringskansliet och på EU-kommissionen i Bryssel.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy