fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Avtal 2020 arrow_forward Till Medlemsservice arrow_forward
NÄRINGSPOLITIK

Budgetproposition 2021 - Påverkan på livsmedelsområdet

Den 21 september presenterade Regeringen sin budgetproposition för 2021. Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, analyserar propositionen och dess påverkan på svensk livsmedelsindustri.

Det är ett väldigt speciellt politiskt läge hösten 2020. Under året har redan ett flertal budgetändringar genomförts med anledning av den pågående coronakrisen. Den budget som presenterades 21 september har alltså redan fått nya inslag och delvis ändrad inriktning. Vad gäller livsmedel skriver regeringen under rubriken En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja:

”Regeringen beslutade i december 2019 om en ny handlingsplan del 2 för livsmedelsstrategin, med åtgärder avseende 2020 – 2025. Med dessa åtgärder anser regeringen att det skapas förutsättningar att nå livsmedelsstrategins mål. Utifrån effekterna av coronapandemin bedömer regeringen att det kan behövas ytterligare satsningar inom ramen för livsmedelsstrategin för att skapa en robustare och mer konkurrenskraftig livsmedelsproduktion som är anpassad för framtida omvärldsförändringar.”

Inom livsmedelssektorn så är det främst i primärproduktionen som de stora statliga utgifterna finns, utöver handlingsplanen enligt Livsmedelsstrategin, som gäller för hela kedjan. Budgeten kan därför läsas som en redovisning, en uppföljning och en politisk inriktning, och nya eller ändrade utgifter markerar den politiska viljan.

Statsbudgetens Utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, kan läsas i helhet här.

Det finns också en mer överskådlig sammanfattning från Näringsdepartementet med klickbara rubriker här.

Rent ekonomiskt är det som har störst påverkan förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för unga, även om det inte är specifikt riktat till livsmedel. Den kommande forskningspropositionen väntas innehålla både förändringar i hur anslagen fördelas och budgetramar.

Poster med särskild påverkan för livsmedelsindustrin

  • 19 miljoner kronor till regelförenklingar och ökad likvärdighet, i livsmedelskontrollen i hela landet, samt kortare handläggningstider för miljötillståndsprövning, och att underlätta tillståndsprocessen för vattenbruksverksamheter med bibehållna miljökrav.
  • Konkurrensverket tilldelas 8 miljoner kronor nästa år och därefter 11 miljoner kronor årligen för att kunna införa en funktion för at utföra kontroll av att det inte sker några överträdelser när det gäller otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan. (UTP)
  • Förstärkt vildsvinspaket. Staten subventionerar kostnaden för laboratorietester från jägarna. Syftet är att öka tillgången på vildsvinskött i offentliga måltider och till konsument.
  • Fem miljoner kronor till växtförädling vid SLU.
  • Snabbspår för livsmedelsinspektörer. 28 miljoner till SLU för utbildningsinsatser.
  • Regeringen avsätter också 70 miljoner till livsmedel och dricksvatten inom civilt försvar.

Hämtat ur budgetpropositionen

”Regeringen avser fortsatt att verka för att berörda myndigheter beaktar stärkt konkurrenskraft för företagen i sitt arbete med att utforma och tillämpa regler och villkor. Det är prioriterat för regeringen att företagen har rimliga möjligheter att uppfylla de krav som ställs och att processerna för tillståndsgivning är snabba och effektiva. Regeringen föreslår därför att anslag 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ökas med inledningsvis 19 miljoner kronor per år så att ytterligare förenklingsinsatser inom området kan genomföras, såsom likvärdig livsmedelskontroll och att se över tillståndsprövning för verksamheter

Livsmedelsföretagen verkar på en global marknad. En väl fungerande marknad med effektiv konkurrens leder till mer konkurrenskraftiga företag som i sin tur har större möjlighet att växa, både nationellt och internationellt. En ökad innovationsgrad och en starkare livsmedelsexport är viktiga delar i att på lång sikt öka svensk livsmedelsproduktion. Åtgärder för att stärka svensk livsmedelsexport, bland annat genom ökad samverkan mellan det offentliga och det privata för att skapa förbättrade förutsättningar för export är fortsatt prioriterade. Den 17 april 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet). Direktivet syftar bland annat till att skydda leverantörer mot köpares otillbörliga handelsmetoder vid kommersiella köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Regeringen avser att genomföra UTP-direktivet under 2021 och föreslår därför att Konkurrensverket tillförs 8 miljoner kronor.

Det finns även behov av att stärka det innovationsfrämjande arbetet inom livsmedelssektorn, bland annat genom samverkan mellan finansiärer avseende innovationssatsningar. Regeringen kommer att återkomma i frågan i den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen.”

Läs även

Patrik Strömer Näringspolitisk expert 072-505 57 43

Patrik är näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med krisberedskap, försörjningsförmåga och totalförsvar som särskilda ansvarsområden. Patrik är också Generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, då snus är ett livsmedel som omgärdas av särskilda regleringar. Patrik har tidigare arbetat som PA-konsult, chefredaktör och anlitas även som skribent och föreläsare.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy