fbpx
Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige Till Medlemsservice arrow_forward
MILJÖ OCH HÅLLBARHET | MAT OCH HÄLSA

EAT–Lancet rapporten: Ett angeläget och tankeväckande inlägg i hälso- och klimatfrågan

Den 18 januari lanserades under stort medialt pådrag EAT–Lancet kommissionens rapport om hur världens befolkning bör äta utifrån ett kombinerat hälso- och klimatperspektiv. Vi har givetvis läst den ambitiösa rapporten och hittat en hel del bra, några svagheter och ett antal frågetecken.

För ungefär två veckor sedan publicerade den ansedda medicinska tidskriften The Lancet rapporten ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”. Rapporten, som har tagit drygt tre år att skriva, är ett samarbete mellan The Lancet och Gunhild Stordalens stiftelse EAT. Bland de 37 forskarna som har författat rapporten finns bland annat Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Center, Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, och Walter Willett, ett tungt namn inom forskning kring epidemiologiska samband mellan mat och hälsa.

Gunhild Stordalen, grundare av EAT, inleder rapportlanseringen i Stockholm.

Livsmedelsföretagen välkomnar rapporten, som vi ser som ett seriöst, ambitiöst och tankeväckande bidrag till det viktiga och redan pågående arbetet med att minska livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan och att förbättra folkhälsan. Livsmedelsföretagen och flera av våra medlemsföretag var på plats för rapportlanseringen i Stockholm den 18 januari, och vår nutritions- och forskningsexpert Elisabet Rytter deltog i ett av rundabordssamtalen som anordnades efter det publika rapportsläppet. Vi ser fram emot att konstruktivt bidra till EAT-Lancet kommissionens fortsatta arbete och forskning.

Länk till rapporten i sin helhet

Länk till lanseringen i Stockholm

Länk till ”Summary report” (sammanfattning)

Vad säger EAT-Lancet rapporten?

Rapportens utgångspunkt är i korthet att vårt sätt att producera mat förstör miljön och klimatet och att vårt sätt att äta är dåligt för vår hälsa. Enligt de 37 forskarna måste vi göra en radikal, global omställning av dagens livsmedelssystem. År 2050 beräknas vi vara 10 miljarder människor på jorden, och om vi ska kunna producera hälsosam mat till alla utan någon negativ påverkan på miljön och klimatet så måste livsmedelssystemet hålla sig inom ramarna för såväl ”planetary boundaries” som ”health boundaries”. Dvs det finns enligt rapporten en skärningspunkt mellan en hälsosam diet och en hållbar livsmedelsproduktion, och det är den skärningspunkten vi måste ta oss till senast 2050. Man kallar den här omställningen för ”The Great Food Transformation”.

Johan Rockström, en av rapportförfattarna, presenterar och sammanfattar rapporten.

Här är några av de mer uppmärksammade rekommendationerna från rapporten:

  • Konsumtionen av rött kött (inkluderar nöt, lamm och gris) bör på global nivå minska till 0–200 gram i veckan. I Sverige äter vi i genomsnitt cirka 700 gram, medan Livsmedelsverkets råd ligger på max 500 gram i veckan.
  • Tio gånger högre konsumtion av bönor, linser och andra baljväxter och nötter samt minst en extra portion grönsaker, jämfört med vad som konsumeras i Sverige och Norden idag.
  • Konsumtionen av socker behöver minska globalt med cirka 50 procent.
  • Snabb omställning av produktionen i jordbruket till mer baljväxter, frukt, grönsaker och nötter.
  • Jordbruket måste ställas om från att producera höga kvantiteter av få sorter till att producera högkvalitativ, hälsosam mat och av en större mångfald.
  • Halvera matsvinnet. Idag uppgår svinnet till ca 30% av allt som produceras.
  • Stark och koordinerad styrning av land och hav, vilket bland annat innebär att jordbruksarealen inte får öka och att fiskeriet regleras så att det inte påverkar havens ekosystem.

Det här är en mycket kortfattad och förenklad sammanfattning, och om du vill ha en komplett bild bör du givetvis läsa rapporten i sin helhet.

Plus, minus och frågetecken

Rapporten är som sagt väldigt ambitiös, såväl i sina vetenskapliga anspråk som i sina långtgående och på vissa områden radikala rekommendationer. Detta innebär att det kommer behövas mer tid för att på ett rättvisande sätt gå igenom och kunna bedöma rapporten i sin helhet. Utifrån denna första översiktliga genomgång har vi redan nu ett antal kommentarer som vi för enkelhetens skull har delat upp i kategorierna plus, minus och frågetecken.

+ Hur vi ska föda 10 miljarder människor är en stor utmaning – hur vi ska föda dem på ett hälsosamt och hållbart sätt är en enorm utmaning. Det är mycket positivt att en så pass etablerad grupp forskare tar sig an utmaningen att kombinera de två hittills åtskilda frågorna om hälsa och klimat. Det är inte första gången detta görs, men EAT-Lancets rapport är det mest ambitiösa försöket hittills och en utmärkt utgångspunkt för fortsatt forskning och diskussion.

+ Med några undantag ligger EAT-Lancets näringsrekommendationer i linje med Livsmedelsverkets kostråd och NNR 2012; mer grönt och frukt, mer fullkorn, mer baljväxter, ät fisk och fågel några gånger i veckan, ät mindre rött kött och inte för mycket socker.

+ Omställningen av jordbruket som efterlyses i rapporten är redan i gång, i alla fall i Sverige. Det svenska lantbruket är ett av världens bästa utifrån ett miljö- och klimatperspektiv. Dvs det finns mycket att vinna om vi kan exportera vårt sätt att producera mat till resten av världen.

? Rapporten har författats av 37 forskare. Frågan är om fler framöver bör inkluderas med tanke på det omfattande och komplexa område som rapporten omfattar. Som jämförelse var över 100 forskare involverade i att ta fram NNR 2012, där bara nutrition inkluderas, inte hållbarhet.

? Huvuddelen av forskarna som skrivit rapporten är specialiserade på klimat- och miljöfrågor, dvs det är förhållandevis få nutritions- och hälsoforskare. Och i den nordiska översikten (EAT-Lancetrapporten i nordisk kontext) saknas nutritions- och hälsoforskare helt. I rapporten läggs följaktligen större vikt vid klimat- och miljöfrågor än vid nutrition. Frågan är om detta påverkat rapporten och hur man framgent hanterar detta.

? EAT-Lancetrapporten är en mycket ambitiös forskningsrapport som kommer få stor betydelse för fortsatt arbete för hållbara och hälsosamma matvanor. För att ta rapporten vidare måste man tydligare och mer i detalj redovisa hur man har gått tillväga för att komma fram till sina resultat dvs inkludera en vetenskaplig metodbeskrivning.

Ett antal av rapportförfattarna svarar på frågor från publiken.

? EAT-Lancets rekommendation kring hur mycket rött kött vi kan äta (0–200 gram i veckan) skiljer sig signifikant från Livsmedelsverkets kostråd (max 500 gram i veckan). Skillnaden beror troligen på att EAT-Lancet vägt in hållbarhetsaspekten men detta måste i så fall redovisas och förklaras i den metodbeskrivning som saknas.

? Livsmedelsproducenterna och dagligvaruhandeln saknas till stor del i rapporten. En rapport som vill förändra livsmedelssystemet i grunden måste rimligtvis ta se till hela livsmedelskedjan och inte bara primärproducenterna.

Något som är anmärkningsvärt – men inte speciellt uppmärksammat – är rapportens resonemang om hur de samhällsomvälvande målen i ”The Great Food Transformation” ska förverkligas. Forskarna är tydliga med att det kommer krävas omfattande statliga och överstatliga ingrepp och åtgärder:

“However, the scale of change to the food system is unlikely to be successful if left to the individual or the whim of consumer choice. This change requires reframing at the population and systemic level. By contrast, hard policy interventions include laws, fiscal measures, subsidies and penalties, trade reconfiguration, and other economic and structural measures. These interventions alter conditions in which the whole population exists. The type of interventions adopted is the prerogative of governments, people, and processes. However, countries and authorities should not restrict themselves to narrow measures or soft interventions. Too often policy remains at the soft end of the policy ladder.” (s. 33)

Det här stycket kommer precis efter en tabell (”Nuffield Ladder of Policy Intervention”, s. 32) i vilken det listas olika sorters och grader av åtgärder och ingrepp, inklusive:

  • ”Campaign for banning and pariah status of key products and processes”
  • “Model choice editing or rationing on a population scale”
  • “Develop multicriteria interventions, building on existing developments such as carbon and sugar taxation, and scoping others such as marketing controls, carbon-calorie connections”

Längre ner i samma stycke exemplifierar man med ett konkret förslag: ”Local authorities need powers to apply zoning regulations in low-income areas to restrict unhealthy food outlets.” Dvs en snabbmatskedja som bedöms servera “ohälsosam mat” ska inte få etablera sig i vissa områden.

I den ovan nämnda tabellen räknar man även upp ett stort antal åtgärder som huvudsakligen bygger på frivillighet, utbildning och information. Dock anser rapportförfattarna att den här sortens ”mjukare” åtgärder inte kommer räcka till för att förverkliga målen i EAT-Lancet rapporten. De ”hårda” åtgärder som man förespråkar kommer att innebära inskränkningar i såväl det individuella självbestämmandet som i näringsfriheten vilket knappt fått någon uppmärksamhet i debatten.

Rapportförfattarna skriver att det inte behövs ytterligare forskning innan man börjar implementera rapportens rekommendationer:

”The data are both sufficient and strong enough to warrant immediate action. Delaying action will only increase the likelihood of serious, even disastrous, consequences.” (Report summary, s.20)

Detta, tillsammans med de åtgärder man föreslår i rapporten och de vetenskapliga anspråk man gör, signalerar inte den grad av ödmjukhet som områdets komplexitet kräver och som behövs för en fortsatt konstruktiv diskussion.

Avslutande kommentar

I grunden är vi positiva till EAT-Lancet rapporten. Den är ett seriöst, ambitiöst och tankeväckande inlägg i den mycket viktiga forskningen och samhällsdebatten kring mat, klimat och hälsa. Vi ser fram emot att vara en konstruktiv samtalspart i EAT-Lancet kommissionens fortsatta arbete, inte minst när det gäller att undersöka hur rapportens rekommendationer kan appliceras på en svensk och nordisk kontext. Den svenska livsmedelsindustrin har väldigt mycket att bidra med till kommissionens arbete i form av bl a teknisk expertis, konsumentinsikt, forskning och produktutveckling, branschkontakter och politiska nätverk.

All mat och dryck – såväl djur- som växtbaserade produkter – har en viktig roll att spela i en hälsosam och hållbar kost, inte minst om vi ska säkerställa livsmedels- och näringssäkerhet för en växande global befolkning. För att hjälpa till med den senare utmaningen står Livsmedelsföretagen och dess medlemmar bakom genomförandet av FN:s hållbara utvecklingsmål (SDG). Vi gör detta genom konkreta åtgärder och initiativ på områden som förebyggande och minskning av matsvinn, inklusive matdonationer, hållbara förpackningar, folkhälsorelaterade forskningsprojekt, med mera.

Svenska livsmedelsföretag gör redan idag stora och avgörande insatser för att bidra till övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem. I samarbete med andra intressenter, inklusive regeringar, dagligvaruhandeln, primärproducenter och icke-statliga organisationer, kommer Livsmedelsföretagen och svenska livsmedelsproducenter att fortsätta främja och utveckla fler och bättre hälsosamma och hållbara valmöjligheter för svenska konsumenter.

Andra reaktioner på EAT-Lancet rapporten

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/kommentarer/vad-vi-ater-och-hur-maten-produceras-avgorande-for-planetens-framtid

https://www.svd.se/de-stora-matbovarna-kommer-billigt-undan#sida-4

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-mat-som-haller-at-tio-miljarder/

https://sustainablefoodtrust.org/articles/eat-lancet-reports-recommendations-are-at-odds-with-sustainable-food-production/

https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2019/01/eat-lancet-rapporten-positiv-for-svenskt-jordbruk/

https://newsroom.notified.com/svkf-gd-press/posts/pressreleases/affarsmojlighet-for-svensk-kottproduktion-nar

http://www.lantbruketsaffarer.se/en-svarsmalt-maltid/

https://www.npr.org/sections/thesalt/2019/01/27/688765872/this-diet-is-better-for-the-planet-but-is-it-better-for-you-too?t=1548756955310

Dokument

Elisabet Rytter Forsknings- och nutritionsansvarig 08-762 65 06

Elisabet är ansvarig för områdena forskning och mat-hälsa (nutrition). Hon är sammankallande för Livsmedelsföretagens FoU-referensgrupp och Nutritionsgruppen med vilka hon driver frågor som finansiering av livsmedelsforskning och livsmedelsindustrins bidrag till goda matvanor. Elisabet är medicine doktor i nutrition, associerad till institutionen Klinisk Nutrition och Metabolism vid Uppsala universitet och har en bakgrund som FoU-chef i livsmedelsindustrin.

Sara Sundquist Näringspolitisk expert 08-762 65 46070-996 90 44

Sara är hållbarhetsansvarig och näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen och har stor kunskap om hållbarhets- och livsmedelsfrågor. Hon är även generalsekreterare för branschföreningen Svenska kaffeföreningen. Sara har lång erfarenhet av bransch- och näringspolitik och kommer närmast från Visita där hon arbetade med public affairs och hållbarhetsfrågor i 10 år.

Tove Larsson Näringspolitisk chef 08-762 65 15072-204 29 64

Tove leder Livsmedelsföretagens näringspolitiska enhet och ansvarar för vårt public affairs-arbete på både nationell och europeisk nivå. Livsmedelslagstiftning, hållbarhet, hälsa, forskning och innovation, export och kompetensförsörjning är policyområden som enheten arbetar med. Tove har tidigare jobbat som hållbarhetschef på den europeiska branschorganisationen FoodDrinkEurope i Bryssel, ansvarat för public affairs-enheten på konsultbyrån Weber Shandwick i Bryssel, arbetat på Europaparlamentet i Luxemburg samt på regeringskansliet. Tove har en magisterexamen i statskunskap från College of Europe, Brygge, Belgien och talar flytande franska, spanska och engelska.

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används och för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Mer om cookies.

Livsmedelsföretagens nyhetsbrev

Vi bevakar svenska livsmedelsbranschen

mail
Prenumerera!

Vårt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger i månaden och riktar sig till alla med ett intresse för livsmedelsföretagande och den svenska livsmedelsbranschen.

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev godkänner du vår integritetspolicy