Budgetproposition 2021 – Påverkan på livsmedelsområdet

Den 21 september presenterade Regeringen sin budgetproposition för 2021. Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, analyserar propositionen och dess påverkan på svensk livsmedelsindustri.

Det är ett väldigt speciellt politiskt läge hösten 2020. Under året har redan ett flertal budgetändringar genomförts med anledning av den pågående coronakrisen. Den budget som presenterades 21 september har alltså redan fått nya inslag och delvis ändrad inriktning. Vad gäller livsmedel skriver regeringen under rubriken En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja:

”Regeringen beslutade i december 2019 om en ny handlingsplan del 2 för livsmedelsstrategin, med åtgärder avseende 2020 – 2025. Med dessa åtgärder anser regeringen att det skapas förutsättningar att nå livsmedelsstrategins mål. Utifrån effekterna av coronapandemin bedömer regeringen att det kan behövas ytterligare satsningar inom ramen för livsmedelsstrategin för att skapa en robustare och mer konkurrenskraftig livsmedelsproduktion som är anpassad för framtida omvärldsförändringar.”

Inom livsmedelssektorn så är det främst i primärproduktionen som de stora statliga utgifterna finns, utöver handlingsplanen enligt Livsmedelsstrategin, som gäller för hela kedjan. Budgeten kan därför läsas som en redovisning, en uppföljning och en politisk inriktning, och nya eller ändrade utgifter markerar den politiska viljan.

Statsbudgetens Utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, kan läsas i helhet här.

Det finns också en mer överskådlig sammanfattning från Näringsdepartementet med klickbara rubriker här.

Rent ekonomiskt är det som har störst påverkan förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för unga, även om det inte är specifikt riktat till livsmedel. Den kommande forskningspropositionen väntas innehålla både förändringar i hur anslagen fördelas och budgetramar.

Poster med särskild påverkan för livsmedels­industrin

  • 19 miljoner kronor till regelförenklingar och ökad likvärdighet, i livsmedelskontrollen i hela landet, samt kortare handläggningstider för miljötillståndsprövning, och att underlätta tillståndsprocessen för vattenbruksverksamheter med bibehållna miljökrav.
  • Konkurrensverket tilldelas 8 miljoner kronor nästa år och därefter 11 miljoner kronor årligen för att kunna införa en funktion för at utföra kontroll av att det inte sker några överträdelser när det gäller otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan. (UTP)
  • Förstärkt vildsvinspaket. Staten subventionerar kostnaden för laboratorietester från jägarna. Syftet är att öka tillgången på vildsvinskött i offentliga måltider och till konsument.
  • Fem miljoner kronor till växtförädling vid SLU.
  • Snabbspår för livsmedelsinspektörer. 28 miljoner till SLU för utbildningsinsatser.
  • Regeringen avsätter också 70 miljoner till livsmedel och dricksvatten inom civilt försvar.

 

 

Patrik Strömer

Näringspolitisk expert