”Det är inte protektionism och inåtvändhet som ger resiliens och motståndskraft”

12-14 januari anordnade Folk och Försvar sin årliga Rikskonferens i Sälen om Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap. Livsmedelsföretagen blev nyligen medlemmar i föreningen, så vår näringspolitiska expert Patrik Strömer drog till fjälls för att delta i samtalen om livsmedelsförsörjning och näringslivets roll i totalförsvaret (och berätta för ÖB om våra fantastiska medlemsföretag).

Patrik Strömer, ansvarig för krisberedskap på Livsmedelsföretagen

Patrik Strömer, ansvarig krisberedskap och totalförsvar på Livsmedels­företagen:

Föreningen Folk och Försvar grundades 1940, under andra världskriget. Syftet var att öka den folkliga förankringen för försvaret genom möten med företrädare för organisationer och folkrörelser och försvarsmakten. Det är en vital 80-åring som andra helgen i januari traditionellt anordnade sin Rikskonferens i Sälen.

Livsmedelsföretagen har tidigare varit medlem via Svenskt Näringsliv, men är sedan hösten 2019 direkt och fullvärdig medlem i Folk och Försvar och kunde därmed vara representerade på konferensen.

2015 beslutade regeringen om återuppbyggnad av totalförsvaret. Sedan dess har en del planering ägt rum, men det har också visat sig vara betydligt svårare att bygga upp något än vad det var att avskaffa den tidigare beredskapen. Strax före jul lämnades en utredning om Näringslivets roll i totalförsvaret till regeringen, som mer är en kartläggning av hur det ser ut i praktiken och med regelverk och lagstiftning än kommer med konkreta förslag på hur totalförsvaret ska byggas upp.

Med totalförsvar menas både militärt försvar och civilt försvar. Enkelt kan sägas att under fredstid är militärens uppgift att verka avskräckande så att freden kan bevaras, och att stötta samhället vid kriser och särskilda händelser. Om regeringen förklarat att Sverige befinner sig i krig är det omvänt det civila försvarets uppgift att stödja militären att lösa sin uppgift. Med tanke på att Sverige haft fred i över 200 år och varit neutralt under 1900-talets stora konflikter, så kan det kännas främmande att tänka sig en mer negativ utveckling.

Seminariet filmades och finns att se på Folk och Försvars hemsida.

Försvarsberedningen

Försvarsberedningen är en parlamentariskt sammansatt kommitté med representanter för samtliga riksdagspartier. Det finns alltså en bred politisk representation. Rapporten Motståndskraft överlämnades till regeringen 2017 och förra året kom uppföljaren Värnkraft. Dessa två rapporter ger en tämligen djup och detaljerad analys av situationen, i Sverige och i omvärlden, och pekar på behoven och anger inriktningen framöver. Flera av talarna hänvisade till Försvarsberedningens arbete och gav beröm till det gedigna arbete som utförts under ledning av tidigare talmannen och försvarsministern Björn von Sydow.

Livsmedelsförsörjning

Livsmedel och dricksvatten är utpekat av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som ett av sju prioriterade områden. De viktiga funktionerna är ”Energiförsörjning, Livsmedel och dricksvatten, Information och kommunikation, Finansiella tjänster, Skydd och säkerhet, Transporter, Hälso- och sjukvård”.

Livsmedelsproduktion kräver råvaror, energi och transporter för att fungera, så det finns ömsesidiga beroenden. Utan mat blir det svårt för chaufförer att köra dit de ska, och utan transporter kommer inte maten fram till rätt plats. Och elektriciteten är fundamental i ett modernt samhälle, den insikten finns brett, men hur sårbart är Sveriges elsystem?

”Men tanken att med politiska beslut nå upp till en viss procent riskerar att skapa fler problem än vad som blir lösta. Det är inte protektionism och inåtvändhet som ger resiliens och motståndskraft.”

När det gäller livsmedel, så har det tidigare funnits en uppfattning om att andelen råvaror från Sverige i sig skulle skapa en bättre försörjningstrygghet. Allt annat lika, är det naturligtvis bra om Sverige kan producera mer livsmedel. Men tanken att med politiska beslut nå upp till en viss procent riskerar att skapa fler problem än vad som blir lösta. Det är inte protektionism och inåtvändhet som ger resiliens och motståndskraft. Enkelt uttryckt: Om skånska bönder producerar tre gånger så mycket så bor inte stockholmarna i Skåne bara för det. Och de blir inte mätta om inte maten kan transporteras norrut. Inför rikskonferensen presenterade LRF ett 14-punktsprogram.

Näringslivets roll i totalförsvaret

Under Kalla krigets dagar var Sverige ett annat land. Hundratusentals män kunde bli inkallade till militären, så att de inte kunde utföra sina dagliga arbetsuppgifter. Statliga företag ansvarade för telefoni och post, och kunde dölja de verkliga samhällskostnaderna i sina organisationer. Idag är fler samhällsfunktioner i privat regi, vilket ger högre effektivitet och minskar resursslöseri. Samtidigt finns en ökad sårbarhet, så att om något blir fel någonstans blir effekterna i nästa led allvarligare.

I december 2019 lämnades utredningen ”Näringslivets roll i totalförsvaret” till regeringen, och utredaren Elisabeth Nilsson har på kort tid kommit en bit på väg med kartläggningen av vilka lagar och regler som gäller, samt pekar ut inom vilka områden där det behövs djupare analys.

Organisationen Svenskt Näringsliv – där Livsmedelsföretagen ingår som medlemsorganisation – har slagit fast tre viktiga principer när det gäller näringslivets roll:

  1. Det måste finnas finansiering. Ett företag måste inte erbjuda sina produkter och tjänster till staten, utan väljer att göra affärer med den som vill och kan betala för det värde som skapas i företagen.
  2. Nya lagar och regler måste införas smidigt och med företagens perspektiv för att kunna fungera i praktiken. I detta ingår också att det som stat och kommun behöver för att kunna ta sitt ansvar också är tydligt kravställt och upphandlat.
  3. Systemet måste vara konkurrensneutralt. Om tanken är att gynna svenskägda företag, kan följden bli att utlandsägda företag väljer att flytta sin produktion till andra länder, vilket gör Sverige sämre rustat. Omvänt gäller att om extra bördor läggs på svenska företag, kommer dessas marknadsandel att minska, vilket också leder till sämre utfall.

Från Livsmedelsföretagens sida skriver vi under på dessa tre principer. De kan verka enkla i teorin, men är nog så svåra att genomföra i praktiken. Framöver gäller nu fortsatt dialog med myndigheter, organisationer och försvarsmakten. Den som har frågor, funderingar eller konkreta problem att ta upp är alltid välkommen att höra av sig till mig på patrik.stromer@li.se.

Patrik Strömer

Näringspolitisk expert