Förhandlingarna om anställningsskydd och omställning avslutade utan att överenskommelse kunnat träffas
Förhandlingarna om ändringar i LAS och om nya omställningsregler strandade strax innan midnatt, natten mot den 1 oktober utan att enighet kunde uppnås, endast några minuter innan tidsfristen gick ut. Detta innebär att det inte kommer att bli någon partsgemensam överenskommelse om nya regler. I stället kan vi vänta oss att Riksdagen eller regeringen föreslår lagstiftning i frågeställningarna. Förhandlingschef Henrik van Rijswijk redogör för vad som skett, vad som nu förmodligen kommer att ske och besvarar ett antal vanliga frågor.
Sedan hösten 2019 har arbetsmarknadens parter bedrivit förhandlingar om ändringar av anställningsskyddsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) och om nya omställningsregler. De tre huvudorganisationerna – eller parterna – Svenskt Näringsliv (som representerar de olika arbetsgivarförbunden, exempelvis Livsmedelsföretagen), LO (som representerar sina medlemsförbund, exempelvis Livsmedelsarbetareförbundet) och PTK (som representerar tjänstemannaförbunden, exempelvis Unionen och Sveriges Ingenjörer) har lett
LAS- och omställningsförhandlingarna ska inte sammanblandas med avtalsförhandlingarna inom ramen för den pågående (och prolongerade) avtalsrörelsen, även om de båda förhandlingsperioderna delvis pågått samtidigt.
Redan i början av LAS- och omställningsförhandlingarna hösten 2019 valde några förbund inom LO att ”hoppa av” förhandlingarna, då man inte var beredda acceptera ändringar i LAS.
Parallellt med parternas förhandlingar har staten beställt en utredning om eventuella behov av ändringar i LAS. Utredningen leddes av justitierådet Gudmund Toijer och presenteras i juni 2020 som SOU 2020:30 och innehåller ett antal genomgripande förslag om modernisering och ändringar av LAS. Utredningen är tänkt att ligga till grund för regeringens proposition om arbetsmarknadens parter inte lyckats komma överens. Något som nu alltså inte visat sig vara möjligt.
Under hela september månad 2020 har ett mycket intensivt förhandlingsarbete pågått mellan parterna för att försöka uppnå en överenskommelse och på så vis undvika lagstiftning. Den sista veckan av september har förhandlingarna bedrivits i stort sett dygnet runt. Livsmedelsföretagen har i sin egenskap av Sveriges tredje största industrigren varit en betydande och aktiv spelare i förhandlingsarbetet. Förbundets förhandlingsdelegation – Förhandlingsrådet – har löpande sammanträtt och yttrat sig om en mängd olika ställningstaganden under förhandlingarna.
I samband med slutförhandlingarna sent på kvällen den 30 september hade parterna kommit en bra bit på vägen med bra förslag till lösningar men det kunde ändå konstateras att man stod för långt ifrån varandra, varför ett avtal inte var möjligt.
Det är givetvis beklagligt – som alltid – att en förhandling inte leder till något synbart resultat. Svenskt Näringsliv och Livsmedelsföretagen har varit beredda till kompromisser för att uppnå konsensus och ett bra slutresultat för alla inblandade. Vi har dock inte varit beredda acceptera lösningar som skulle gå tvärt emot våra medlemsföretags behov och förutsättningar. Vi har heller inte kunnat acceptera lösningar som skulle vara kostnadsdrivande eller leda till svårbedömda kostnadsökningar på både kort och lång sikt för företagen. Ska vi som arbetsgivarrepresentanter ingå avtal behöver det vara avtal som på lång sikt ökar företagens möjlighet och vilja att anställa och därigenom utveckla svensk ekonomi och välfärd.
Det är nu upp till regeringen att utifrån förutsättningar i den så kallade januari-överenskommelsen lagstifta om ändringar i anställningsskyddet. Vi bedömer detta som en bra lösning under rådande omständigheter. Detta då Gudmund Toijers utredning är mycket välskriven.
Livsmedelsföretagen följer noggrant händelseutvecklingen och kommer att hålla nödvändiga kontakter med politiska företrädare för att söka säkerställa en fortsatt god hantering av föreslagen ny lagstiftning. Här på vår hemsida och i nyhetsbreven informeras om händelseutvecklingen.