Inför momssänkningen: Frågor och svar om de svenska matpriserna

Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent. Men varför ökade matpriserna så mycket för några år sedan? Är svensk mat dyrare än maten i våra grannländer? Hur påverkas matpriserna av klimatförändringar och Irankriget? I den här artikeln svarar vi på ett antal vanliga och viktiga frågor om de svenska matpriserna.

Matpriserna har varit ett omdebatterat diskussionsämne i flera år. Kraftigt ökade levnadskostnader – från räntor, hyror och energi till drivmedel och livsmedel – har gjort att många hushåll har det tufft ekonomiskt. Det är inte konstigt att ökade priser på något så fundamentalt som mat och dryck väcker känslor. Men tyvärr präglas även den politiska debatten om matpriserna av känslor och tyckande.

Det finns gott om fakta och statistik – från branschen, myndigheter och oberoende experter – som förklarar matprisernas utveckling. Livsmedelsföretagen är en av flera aktörer som har arbetat intensivt med att förklara hur och varför priserna förändras. Trots detta sprids det fortfarande många felaktigheter om matpriserna och livsmedelsbranschen. Ofta av politiker, och inte sällan mot bättre vetande. Det är djupt olyckligt i en tid då den svenska livsmedelskedjans betydelse för Sveriges försörjningsförmåga och återuppbyggnaden av totalförsvaret är större än någonsin.

Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent, och matpriserna kommer än en gång bli omdiskuterade. I den här artikeln förklarar vi varför priserna ökade så mycket 2022–2023, hur svenska matpriser står sig i förhållande till Norden och EU samt vad som påverkar matpriserna idag.

Och vill du veta mer om matmomssänkningen kan du få svar på dina frågor i den här artikeln.

Därför ökade matpriserna

Varför ökade matpriserna så mycket 2022–2023?

I ett globalt perspektiv kan man säga att det huvudsakligen berodde på två saker: coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina. För svensk del måste vi även räkna in sommartorkan 2018 och effekterna av den vid tidpunkten mycket lågt värderade svenska kronan.

Coronapandemin ledde till en kraftigt minskad konsumtion och produktion på global nivå. För att vända den globala recessionen sjösattes generös penning- och finanspolitik världen över, något som ökade efterfrågan väldigt snabbt. När företagen drog i gång produktionen samtidigt uppstod det en global brist på komponenter, insatsvaror, transporter, förpackningsmaterial, med mera. Den här bristen drev upp företagens produktionskostnader – och därmed priserna – till väldigt höga nivåer. Här lades grunden för den globala inflationen.

Rysslands invasion av Ukraina var en av flera faktorer som drev upp kostnaderna.

Rysslands brutala invasion av Ukraina i februari 2022 förvärrade situationen ytterligare. Ukraina är en stor exportör av bland annat spannmål, och kriget satte under en period stopp för landets export. Detta drev upp råvarupriserna rejält. Invasionen ledde även till att priset på olja och naturgas steg. Det fick i sin tur priset på el- och energi att stiga, framför allt i Europa som importerar mycket gas från Ryssland. Eftersom olja och energi är en insatsvara i nästan all produktion och i alla industrier drev det så småningom upp priserna på många andra varor.

Den kombinerade effekten av pandemin och kriget i Ukraina blev att kostnaderna för allt som krävs för att producera livsmedel – råvaror, insatsvaror, drivmedel, energi, transporter och förpackningsmaterial – ökade explosionsartat. I Sverige fördyrades produktionen ytterligare av den rekordsvaga svenska kronan. Alla rå- och insatsvaror och förpackningsmaterial som svenska livsmedelsproducenter måste importera – och det är en hel del – handlas i euro eller dollar. I takt med att kronan tappade i värde fördyrades importen, och det gällde givetvis även för de livsmedel som handeln importerar. Den negativa valutaeffekten gäller dessutom inte bara importerade råvaror. Till exempel spannmål köps och säljs på en internationell råvarumarknad, så även här drabbades svenska producenter, trots att råvaran kommer från svenska lantbrukare.

Sommartorkan 2018 ledde till dagens brist på nötkött.

Det finns andra faktorer som också bidrog till att öka företagens kostnader, bland annat extremväder och dåliga skördar, ränteökningar och det eftersatta svenska elsystemet. Effekterna av extremväder och dåliga skördar kunde man se tydligt under hösten 2024 och våren 2025 då till exempel priserna på kaffe och kakao steg dramatiskt. Sommartorkan 2018 ledde till att svenska köttproducenter tvingades slakta ett stort antal dikor. Konsekvensen blev att färre nötdjur föddes de följande åren, och idag märker vi av detta genom en påtaglig nötköttsbrist. Tillsammans med pandemin, kriget i Ukraina och kronans låga värde skapade dessa faktorer en perfekt storm av extrema kostnadsökningar som svenska livsmedelsproducenter fortfarande försöker återhämta sig från.

Är det vanligt att matpriserna ökar så mycket som de gjorde 2022–2023?

Nej. Vanligtvis ökar matkostnaderna med 1,5–2 procent om året. Kostnadsökningen 2022–2023 var alltså helt exceptionell. I Sverige har vi inte varit med om något liknande sedan 50-talet. Vissa partier och politiker som gör olika utspel om matpriserna verkar bortse från ett grundläggande ekonomiskt faktum: för att ett företag inte ska gå i konkurs måste det som ett minimum täcka sina kostnader. Det innebär att när företagets kostnader ökar måste de även ta mer betalt för sina produkter eller tjänster. Det finns inga pristak eller matpriskommissioner som kan ändra på detta, och den som trots allt påstår det vilseleder.

Ökade de svenska matpriserna mer än resten av EU?

Nej. 2022–2025 ökade de svenska livsmedelspriserna med 24 procent (omräknat till euro). Det är såklart en väldigt stor ökning, men det är klart lägre än snittet för EU27 på 29,1 procent. Sedan dess har prisnivån inte sänkts, men priserna har inte heller blivit så mycket högre. Enligt SCB steg varugruppen ’livsmedel och alkoholfria drycker’ under 2024 med 1,7 procent. Det är en bra bit under Riksbankens inflationsmål om två procent och i nivå med den genomsnittliga årliga prisökningen på livsmedel de senaste tjugo åren. Sverige har faktiskt de lägsta matpriserna i Norden, något vi skriver mer om längre ner.

Sverige har de lägsta matpriserna i Norden, och i nivå med snittet för EU27.

Ökade matpriserna på grund av höga vinster i livsmedelsbranschen?

Nej. Det här är nog det mest spridda missförståendet i den offentliga matprisdebatten, och det mest problematiska. Som tur är så är det lätt att bemöta. Trots att matpriserna ökade kraftigt 2022–2023 minskade samtidigt lönsamheten i den svenska livsmedelsbranschen, det visar bland annat en analys av SCB. Alla led i livsmedelsbranschen – lantbruket, livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln – har sett sin lönsamhet minska. Men livsmedelsindustrin, alltså livsmedelsproducenterna, har tagit den största smällen. Enligt SCB:s analys hade livsmedelsindustrin negativ lönsamhet 2022–2023 och ingen vinst första halvan av 2024. Detta har aldrig hänt förut i modern tid.

Vissa har även försökt skylla de stora prisökningarna på internationella livsmedelsproducenter. Man har pekat ut producenternas lönsamhet på global nivå som ”bevis” för att de har tagit ut högre priser än nödvändigt. Som vi har påpekat flera gånger så är detta lika fel som att påstå att det är dagligvaruhandelns fel att matpriserna har ökat.

Så sent som i februari 2026 konstaterade Konjunkturinstitutet i en rapport att prisökningarna på livsmedel 2019–2023 berodde på ökade kostnader för insatsvaror och löner, och att så kallade ”prispåslag” – utöver helt nödvändiga kompensatoriska prisrevideringar – inte har förekommit. Tvärtom var prispåslaget för producentledet negativt, det vill säga med en avtagande intjäning, och allra tydligast syntes detta 2021 och 2022.

Läs även: Svenska livsmedelsbranschens lönsamhet i jumboklass i EU

Matpriserna idag

Hur mycket av vår disponibla inkomst lägger vi på mat?

2024 utgjorde mat och dryck (livsmedel och alkoholfria drycker) cirka 13 procent av de svenska hushållens utgifter. Det är i nivå med genomsnittet för EU-länderna. Historiskt sett har vi aldrig lagt så lite av vår inkomst på livsmedel som vi gör idag. I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna. Samma siffra år 1952 var 33 procent, för att på 80-talet ligga runt 20 procent. Sedan 1990-talet har andelen legat stabilt runt 13–14 procent.

Men till exempel kaffe, choklad och kött har ju blivit mycket dyrare?

2024–2025 ökade priserna på kaffe och choklad kraftigt. Vissa livsmedel ökar i pris medan andra minskar – så har det alltid varit och så kommer det förbli. Att priserna går upp och ner kan bero på en mängd faktorer, till exempel vad som är i säsong. När det gäller just kaffe och choklad bidrog dåliga skördar till att driva upp priserna. Tyvärr ser vi allt oftare att olika former av extremväder leder till misslyckade skördar av viktiga råvaror, och detta är något vi måste räkna med även i fortsättningen. Den nu rådande nötköttsbristen är en konsekvens av sommartorkan 2018, till exempel.

Hur förhåller sig de svenska matpriserna till resten av Europa?

Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är en svensk matkasse billigare än en motsvarande kasse i jämförbara länder som Danmark, Norge, Finland, Belgien, Nederländerna och Irland. Då ska man också ha i åtanke att samtliga dessa länder (förutom Norge) har eller är bundna till euron. Under perioden 2022–2024 fördyrade den svaga svenska kronan allt som behövde importeras och som handlades i euro eller dollar.

Sett till kronans låga värde – i synnerhet under perioden 2022–2023 – borde matpriserna ha varit högre i Sverige än i våra grannländer. Men så var det alltså inte, svenska matpriser var lägre då och är lägre idag. Att det är så beror till stor del på att svenska livsmedelsproducenter har absorberat lejonparten av de extrema kostnadsökningar som uppstod som en effekt av torkan, pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

Är maten i Sverige dyrare än i våra grannländer?

Nej. Sverige har lägst matpriser i Norden. Nationalekonomen Lars Jagrén har analyserat matprisernas utveckling i Sverige och EU 2022-2025. Hans analys visar bland annat att:

2022–2025 steg livsmedelspriserna i Sverige med 30,7 %, vilket var strax över EU-snittet (29,1 %). Den svenska kronans försvagning har påverkat kostnads – och prisutvecklingen, med tanke på att en stor del av livsmedel/råvara importeras. Om prisutvecklingen räknas om i euro har priserna i Sverige ökat med 24 %, vilket är klart lägre än för EU-snittet.
Prisnivån på livsmedel i Sverige är 106,7, alltså ca 7 % högre än EU-snittet. Priserna är högre än i Tyskland och Estland, men lägre än i Danmark, Finland och Norge.
Relativt den allmänna prisnivån i den övriga ekonomin är livsmedel relativt billiga i Sverige, medan de ligger på samma nivå inom EU.

Kommer maten bli lika billig som den var innan 2022?

Nej. Tvärtom finns det en överhängande risk för den motsatta utvecklingen, bland annat på grund av ökande geopolitisk osäkerhet och mer frekventa extremväder. Kriget i Persiska viken har redan drivit upp kostnaderna för bland annat drivmedel och konstgödsel, och detta kommer leda till ökade matpriser.

För att matpriserna ska sjunka måste företagens totala kostnader minska. Detta kommer sannolikt inte hända, av två skäl: 1) Historiskt sett ökar företagens kostnader med 1,5–2 procent om året, i takt med den naturliga inflationen och 2) Utvecklingen i omvärlden – på både kort och lång sikt – är tydligt kostnadsdrivande.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Sverige är inget lågprisland. Vi kommer aldrig kunna konkurrera i pris med länder med sämre djurvälfärd, sämre arbetsförhållanden, lägre miljökrav och sämre kvalitet på råvarorna. Detta sagt så bör man också tänka på att vi historiskt sett aldrig har lagt så lite av vår disponibla inkomst på mat – 13–14 procent – som vi gör idag. Svensk mat är kanske inte billigast, men den är utan tvekan mest prisvärd.

Vilken påverkan kan kriget i Persiska viken få på matpriserna?

Vad kriget i Iran och stora delar av Mellanöstern återigen visar är hur oberäknelig utvecklingen i världen är just nu och hur snabbt produktionsförutsättningarna i olika branscher påverkas av externa chocker. Hela den svenska livsmedelskedjan prövas återigen när priset på olja och gas skjuter i höjden. Självklart genom ökade produktionskostnader för lantbrukarna, men också genom ökade kostnader för transporter, emballage och energi i förädlingsledet. Vi vet lika lite som någon annan hur uthålligt kriget blir och i vilken omfattning olje- och gastransporterna i Hormuzsundet störs ut. Men håller de kraftigt ökade energipriserna i sig blir det en ofrånkomlig påverkan på svenska livsmedelspriser.

Läs mer: Så påverkar kriget i Iran svensk livsmedelsproduktion